- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1429-1430

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bång, Peter - Bångbro, jernverk i Ljusnarsbergs socken - Båra l. Drafn, Nord. mytol., en af Äges och Råns döttrar. Se Äges döttrar - Båraryd, socken i Jönköpings län - Bårbyborg, fornlemning i Mörbylånga socken på Öland - Bårslöf, socken i Malmöhus län - Båstad (l. Båtstad, på 1500-talet Botstædæ), köping i Skåne - Båt, en mindre farkost, som framdrifves af åror eller segel - Båtbrok, sjöv. Se Brok och Båtfirningsapparat - Båtbyggnad, skeppsb. - Båtdäfvertar, sjöv., tvänne från ett fartygs sida eller akter utgående armar af jern eller trä, hvilka begagnas till båtars upphissning och nedfirning - Båtfirningsapparat, sjöv.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig derigenom i vidlyftiga rättegångar. Som
teolog representerade han den strängaste
skolastiska ortodoxi. I historien sökte han
genom äfventyrliga dikter förhärliga sitt folks
forntid. Så t. ex. ville han i sitt arbete
Priscorum sveogothorum ecclesia (1675) bevisa, att
Adam, Set m. fl. varit biskopar i Sverige. Om
sitt stift gjorde han sig förtjent genom sin
nitälskan för upplysningens spridande. Han
inrättade 1689 det första boktryckeriet i Viborg.

Bångbro, jernverk i Ljusnarsbergs socken,
Nya Kopparbergs bergslag och Örebro län,
beläget vid Hörkselfven, invid
Frövi–Ludvika-jernvägen. B., som tillhör Motala mekaniska
verkstads aktiebolag, har storartade och
dyrbarao anläggningar för bessemertillverkning.

Båra l. Drafn, Nord. mytol., en af Äges och
Råns döttrar. Se Äges döttrar.

Båraryd, socken i Jönköpings län, Vestbo
härad. Arealen 7,798 hekt. (15,797 tnld). 27 3/4
ofm., 17 3/4 fm. mtl. 1,012 innev. (1877). Annex
till Villstad, Vexiö stift, Vestbo kontrakt.

Bårbyborg, fornlemning i Mörbylånga socken
på Öland, belägen å sjelfva landtborgen, som
der bildar ett brant hörn af omkr. 30 m. (100 f.)
höjd öfver hafvet.

Bårslöf, socken i Malmöhus län, Luggude
härad. Arealen 1,351 hekt. (2,736 tnld). 15 5/16
ofm., 14 15/16 fm. mtl. 804 innev. (1877). Jämte
Fjärestad utgör B. ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Lunds stift, Luggude kontrakt.

Båstad (l. Båtstad, på 1500-talet Botstaedae),
köping i Skåne, Kristianstads län, Bjäre härad,
är beläget vid Laholmsbukten, en vik af Kattegat.
Det nämnes bland de skånska städerna redan på
1400- och 1500-talen samt anses vara
grundlagdt före 1450. Såsom stad styrdes det af två
borgmästare. Dess privilegier förnyades 1513,
men sedan fick B. liksom många andra gamla
städer, till följd af förändrade
tidsomständigheter, nedsjunka till en obetydlighet. 1664
erhöll det "stadsfläck"-rättigheter, bestående i
tillåtelse att idka hökeri, handtverk, gästgifveri
och småhandel. Dessa privilegier bekräftades
1689 och 1719. B. har lidit af flere svåra
eldsvådor, såsom 1742 och senast 1870, då 60
gårdar lades i aska, samt af ett anfall af två ryska
krigsskepp 1788, hvilket dock tillbakaslogs af
ställets modige borgare, som med anledning
deraf fingo mottaga ett tacksägelsebref från
Gustaf III. Sin titel af "fläck" bar B. ända
till 1858, då det erhöll köpings namn och
rättigheter. Dess styrelse utgöres af en
"stadsförman", vald på obestämd tid, och sex "äldste",
valda för två år. Köpingen utgör tillsammans
med en smal kuststräcka, som begränsas å ena
sidan af hafvet och å den andra af
Hallandsåsens branta höjder, en kyrkosocken, Båstad,
som är annex till Hof inom Bjäre kontrakt af
Lunds stift och uppgifves hafva en areal af
651 hekt. (1,319 tnld). 1,002 innev. (1877).
Kyrkan, byggd under 1400-talet, har under
tidernas lopp undergått flere förändringar och
erbjuder icke litet intresse. Såsom köping
betraktadt är B. ganska välmående. Det eger
en hamn, som 1861–65 betydligt förbättrades,
samt idkade 1876 sjöfart med 5 egna fartyg

om tillsammans 403 tons drägtighet och hade
s. å. 10 handlande samt 32 fabriks- och
handtverksidkare. Taxeringsvärdet å fast egendom
uppgick 1873 till 457,900 kr. I B. finnas, utom
folk- och småskola, en högre folkskola samt
sparbank, postexpedition m. m. Stället besökes
årligen af omkr. 300 badgäster. K. G. O.

Båt, en (stundom däckad) mindre farkost, som
framdrifves af åror eller segel. I afseende på
konstruktionen eller formen finnas i Sverige
många slags båtar, t. ex. eka, snipa, kutter
och kosterbåt. Ett fartygs båtar kallas allt
efter sin storlek och sitt ändamål: barkass
(storbåt), slup, låringsbåt, gigg, joll o. s. v.
Jfr Båtbyggnad. R. N.

Båtbrok, sjöv. Se Brok och
Båtfirningsapparat.

Båtbyggnad, skeppsb. De byggnadssätt, som
användas för båtar, äro kravel- och
klinkbyggnad. Förr begagnades någon gång äfven
diagonal-byggnad. När en båt bygges på
kravel, läggas bordläggningsgångarna bredvid
hvarandra, kant mot kant, så att alla deras
yttersidor utgöra en fullkomligt slät yta. Bygges
båten på klink, lägges den ena gångens
underkant utanpå öfverkanten af närmast under
liggande bordläggningsgång. De diagonalbyggda
båtarna hafva dubbel bordläggning, och denna
är pålagd på sådant sätt, att gångarna i den
inre bordläggningen, sträckande sig från kölen
upp till relingen, luta med öfre änden
för-öfver, då deremot gångarna i den yttre
bordläggningen, äfvenledes sträckande sig från kölen
upp till relingen, luta med öfre ändarna åt
motsatt håll. Nåten emellan
bordläggningsgångarna i de båda bordläggningarna komma
derigenom att korsa hvarandra i nästan rät
vinkel. J. G. B.

Båtdäfvertar, sjöv., tvänne från ett fartygs
sida eller akter utgående armar af jern eller
trä, hvilka begagnas till båtars upphissning
och nedfirning. Upphissningen sker medelst
s. k. båtginor (l. båttäljor), hvilka gå från
däfvertarnas yttre ändar; de nedre blocken
huggas i ringbultar, sittande i kölen eller
i stäfvarna af båten. Båtdäfvertarna hållas
stadiga genom gajarna, som utgöras af tåg
eller ketting. För-gajen går från främsta
däfverten framåt, akter-gajen från den aktre
bakåt, och mellan-gajen förenar dem båda.
Är båten tung, finnes dessutom toppgaj,
som från den ytterste änden af hvarje däfvert
går upp till lämplig plats på masten. På många
fartyg, synnerligast ångbåtar, kunna däfvertarna
insvängas, så att båten kommer att hänga
inombords och således mindre utsättas för brottsjöar.
Jfr Brok och Båtfirningsapparat. R. N.

Båtfirningsapparat, sjöv., en inrättning, som
har till ändamål att fort och säkert fira en vid
fartygets sida hängande båt i sjön. Då sådan
nedfirning ofta kommer i fråga, t. ex. när någon af
besättningen fallit öfver bord, och således är
ett af de mest maktpåliggande värf en sjöman
har att utföra, har denna inrättning blifvit
föremål för många praktiska mäns företagsamhet
och uppfinningsförmåga. Bland de många
apparater, som hittills blifvit använda, intager den,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0723.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free