- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1431-1432

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Båtfirningsapparat, sjöv. - Båtgast, sjöv. - Båtgina, sjöv. Se Båtdäfvertar - Båtklamp, skeppsb. - Båtlänga, sjöv. - Båtskrå, skeppsb. - Båt-släpare, sjöv., ett från fartygets akter nedhängande tjockt tåg, i hvilket båtarna fästas - Båtsman. Se Båtsmanshåll - Båtmanshåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som blifvit uppfunnen af löjtnant C. H. Ramsten,
obestridligen det främsta rummet. Uppfinningen,
som är tillämpad på båtginornas nedre block

illustration placeholder


(a), består af tvänne kring en axel (b) rörliga
hakar (e), hvilka uppbära båten. I sitt bärande
läge fasthållas dessa hakar af tvänne häfarmar
(f och g) och förenas sins emellan genom en
jerntrådslina (h), som är förlängd med en ketting,
hvilken är trädd genom öglorna (i och k) och
fastklammad (fastsatt) vid häfarmen (f). Aktre
änden af jerntrådslinan är försedd med en kaus
(ring, l). Kring den aktre haken sitter en stropp
(m), som likaledes är försedd med en kaus.
Dessa båda kauser förenas och dragas åt hvarandra
(ansättas) genom ett taljrep (smalt tåg, n),
och på detta sätt hålles den främre
häfarmen i en sådan ställning, att den tvingar
haken att bära. Den aktre häfarmen är
försedd med en låspinne (o) samt en stropp (p),
tjenande som handtag. Borttages låspinnen och
ryckes häfarmen (q) ned, så att den får
ställningen q’, så kringvrides den aktre haken af
båtens tyngd, jerntrådslinan slappas, den främre
häfarmens motstånd upphör, främre haken
kringvrides och båten är lossgjord. Häfarmens
nedryckning, som ögonblickligen orsakar
lossgöringen, verkställes ej, förrän båten under
nedfirningen kommit nära vattenytan. För att båten
skall kunna hissas med dessa block, ställas
häfarmarna och hakarna i sina ursprungliga lägen
och låspinnen insättes; en sprint införes i
kettingslänken tätt under öglan (k), eller ock
pålägges en styf surrning mellan ringen (q) och
öglan (i). Derpå huggas (fästas) hakarna i de
ringar, som för ändamålet äro anbringade i
båten. J. H-g.

Båtgast, sjöv., en af roddarna eller
besättningen i en båt. Denna benämning begagnas
mest på örlogsfartyg, der hvarje båt har sina
bestämde båtgastar. Den eller de, som under
rodden äro placerade på främsta toften, kallas
plikthuggare; den som styr kallas
båtstyrare. R. N.

Båtgina, sjöv. Se Båtdäfvertar.

Båtklamp, skeppsb., namn på hvar och en
af de klotsar, som stå midskepps på öfversta
däck och hvilkas ändamål är att uppbära
barkassen å örlogsfartyg eller storbåten å
handelsfartyg, då dessa båtar äro inlyfta på däck. –
Med båtskrårna fastsurras nämnde båtar
sina båtklampar vid däcket, så att de ej kunna
rubbas genom fartygets rörelser. R. N.

Båtlänga, sjöv., vanligtvis två, med en kaus
i bukten försedda stroppar, hvilka begagnas
vid in- och utsättning af båtar, som ej äro
försedda med ringbultar. R. N.

Båtskrå, skeppsb., tjockt tåg med hakar i
bägge ändarna. Jfr Båtklamp.

Båt-släpare, sjöv., ett från fartygets
akter nedhängande tjockt tåg, i hvilket båtarna
fästas. R. N.

Båtsman. Se Båtsmanshåll.

Båtsmanshåll. Den för Sverige egendomliga
inrättning, indelningsverket, som af Karl XI
infördes och ännu eger bestånd, har till
ändamål att förse både hären och flottan med
krigsfolk. Det finnes ej häller någon väsentlig skilnad
mellan båtsmanshållet och det öfriga rust- och
rotehållet. Båtsmanshållet i Bleking och Södra
Möre härad af Kalmar län, de s. k.
indelningskompanierna, är af rusthålls natur;
det öfriga båtsmanshållet är roteradt i likhet
med knektehållet, hvaraf det utgör en del.
(Se vidare Indelningsverket.)

Utskrifning af folk till här och flotta leder i
Sverige sitt ursprung från urminnes tider. Redan
i början af 1600-talet underhölls det utskrifna
sjöfolket, båtsmännen, i vissa orter mot det
att kronans räntor efterskänktes, och kustorter
samt städer åtogo sig småningom att hålla
ständigt båtsmanshåll, mot vilkor att slippa
utskrifning. Först genom Karl XI:s förordningar
(1685–90) rörande båtsmännens samt rust- och
rotehållarnas inbördes skyldigheter och rättigheter
– hvilka förordningar jämte deri vidtagna
ändringar, finnas i sammandrag upptagna i de
för de särskilda länen utfärdade kontrakt- l.
roteböckerna – blef båtsmanshållet en
ordnad institution. 1697 utgjorde båtsmansstyrkan
inom de till Sverige nu hörande provinserna 6,579
nummer. Sedan dess hafva städernas båtsmanshåll,
879 hela rotar, och Visingsös 6 rotar småningom
blifvit satta på "ständig vakans", hvarjämte
man verkställt ny ordinarie rotering, 535 hela
rotar (1874), för hvilka vakansafgift erlägges.
Båtsmanshållets effektiva styrka utgör nu
5,686 man, fördelade på följande 31 kompanier, näml.:
Karlskrona station:
Blekings 1:a kompani
» 2:a »
» 3:e »
» 4:e »
» 5:e »
» 6:e »
Södra Möre 1:a »
» 2:a »
» 3:e »
Tjusts »
Smålands »
Östergötland »
Ölands 1:a »
» 2:a »
Gotlands 1:a »
" 2:a »
Södra Hallands kompani
Norra » »
och Bohus 1:a »
Stockholms station:
Norrlands 1:a kompani
» 2:a »
» 3:e »
» 4:e »
Roslags 1:a »
» 2:a »
» 3:e »
» 4:e »
Södermanlands 1:a»
» 2:a »
Vestergötlands»
och Bohus 2:a »


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free