- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1435-1436

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bäck, Johan Jakob - Bäckaby, socken i Jönköpigns län - Bäckaskog (Beckaskog), kungsgård i Kiaby socken af Kristianstads län - Bäcke l. Bäckefors, socken på Dal - Bäckebo, socken i Kalmar län - Bäckefors, socken på dal. Se Bäcke - Bäcken, ett stort rundt fat af metall - Bäcken, anat. - Bäcken, tonk. Ett musikaliskt instrument (Fr. cymbales, Ital. piatti, "tallrikar") - Bäcken, i geologien nyttjas ordet bäcken ofta i samma betydelse som basäng - Bäcken, geogr. En större, skålformig, af berg omsluten fördjupning i jordytan - Bäcklund, Albert Victor - Bäckman, Vilhelm Olof Anders - Bäckseda (ej Bexheda), socken i Jönköpings län - Bäckström, Per Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

botande medelst hopfogande, tryckning,
systematisk gnidning (massage) och läkemedel.
E. G. P.

Bäckaby, socken i Jönköpings län, Vestra
härads fögderi. Arealen 6,135 hekt. (12,428
tnld). 22 1/2 fm., 19 1/2 ofm. mtl. 1,115 innev.
(1877). Annex till Fröryd, Vexiö stift, Vestra
härads kontrakt.

Bäckaskog (Beckaskog), kungsgård i Kiaby
socken af Kristianstads län, med ett utmärkt
vackert läge på den smala landtungan mellan Ifö-
och Oppmannasjöarna, halfvägs mellan Kristianstad
och Blekingsgränsen. 4 mtl. B. var sedan
början af 13:de årh. ett premonstratens-kloster,
sekulariserades 1537, var derefter förläning inom
ätterna Ulfstand, Brahe, Bille och Parsberg och
öfverläts slutligen med eganderätt åt ätten Ramel.
1680 blef det reduceradt och derefter boställe
för öfversten vid Södra skånska kavalleriregementet
(Skånska dragonregementet), men var ofta utarrenderadt
för regementskassan. Bland innehafvarna är det i
synnerhet fältmarskalken J. C. Toll (1782–1817)
och Karl XV, som förskönat slottet och dess omgifningar.
1805 afslöts på B. en subsidietraktat mellan Sverige
och England. J. H.

Bäcke l. Bäckefors, socken på Dal,
Elfsborgs län, Vedbo härad. Arealen 4,795 hekt.
(9,713 tnld). 9 1/2 fm. mtl. 802 innev. (1877).
Annex till Steneby, Karlstads stift, Norra Dals
kontrakt.

Bäckebo, socken i Kalmar län, Norra Möre
härad. Arealen 16,176 hekt. (32,768 tnld). 28 3/8
ofm., 23 3/8 fm. mtl. 2,319 innev. (1877). Annex
till Åby, Kalmar stift, Norra Möre kontrakt.

Bäckefors, socken på Dal. Se Bäcke.

Bäcken (T. becken, af Med.-Lat. bacca,
bacinus, bachinus
), ett stort, rundt fat af metall.

1. Anat. Bäcken (Lat. pelvis) kallas den
krökta benkanal, hvilken nedtill afslutar bålen
och utgör den bas, hvari bålen hvilar på läggarna
(nedre extremiteterna). Hos den fullvuxna
menniskan består bäckenet af tre större (af flere
smärre hopsmälta) ben, näml. två höftben och
ett korsben, hvartill som bihang kommer det
obetydliga stjertbenet. Dessa ben äro förenade
med hvarandra genom starka fogar och band.
De äro så formade, att de bilda en otät kanal,
(bäcken-kanalen l. bäcken-hålan), hvilken
fullständigas genom beklädande mjukdelar.
Genom en ringformig kant delas hålan i en öfre,
vidare del: stora bäckenet, och en nedre, trängre:
lilla bäckenet. Det förra fylles hufvudsakligen
af tarmar. Äfven det senare innehåller sådana,
men derjämte urinblåsan och könsdelarna. I
denna kanal framgå de ur bäckenet mynnande
särskilda utförsvägarna för tarmkanal samt
urin- och köns-organ. Qvinnans bäcken är i
normalt tillstånd större och vidare än mannens
(och till följd deraf hennes höfter i det yttre
mera framstående), enär fostret vid födelsen
skall framgå genom bäckenkanalen. G. v. D.

2. Tonk. Ett musikaliskt instrument (Fr.
cymbales, Ital. piatti, "tallrikar"), som utgöres
af tvänne runda, i midten skålformigt fördjupade
metallskifvor, hvilka medelst på utsidan
fästa läderhandtag slås eller strykas mot hvarandra.
Genom dessa slag eller strykningar
åstadkommos en klang, som ej eger bestämd
tonhöjd och som användes, oftast i förening
med stora trumman, endast till att förstärka
rytmen. De bästa instrument af detta slag
komma från Turkiet och Kina. Det är ej afgjordt
huruvida de äro beslägtade med de gamle
hebréernas och grekernas cymbaler. I stycken
af festlig eller vild karakter gör bäckenet ofta
god verkan. Af nyare tonsättare har det dock
blifvit mycket missbrukadt. A. L.

3. I geologien nyttjas ordet bäcken ofta i
samma betydelse som basäng.

4. Geogr. En större, skålformig, af berg
omsluten fördjupning i jordytan. Är bäckenet
fyldt med vatten, kallas det sjö- eller
hafsbäcken, i annat fall får det namn af
landbäcken. Bäcken af sistnämnda slag äro särdeles
gynsamma för utvecklingen af ett flodsystem.
Ett exempel på det förra slaget är Döda hafvets
bäcken och Mälarebäckenet, på det senare den
ofantliga Mississippidalen i Nord-Amerika.

Bäcklund, Albert Victor,
universitetslärare, matematiker, f. i Väsby socken,
Malmöhus län, d. 11 Jan. 1845, blef student i Lund
1861, filosofie kandidat 1866, filosofie doktor
1868, docent i matematik s. å. samt e. o.
professor i mekanik och matematisk fysik 1878.
Han har författat flere värdefulla afhandlingar
i geometri och partiella differential-eqvationers
teori m. m., som finnas intagna i Vet. akad:s
handlingar, Lunds univ. årsskrift, de af F. Klein
och A. Meyer utgifna Matematische annalen m.
fl. tidskrifter.

Bäckman, Vilhelm Olof Anders,
telegraftjensteman, sagoförfattare, f. i Stenberga
socken af Jönköpings län d. 12 Nov. 1824, blef
student i Upsala 1845, uppehöll sig 1850–54
i Stockholm som privatlärare och literatör samt
tog 1855 anställning i telegrafverket, inom
hvilket han s. å. befordrades till assistent med
anställning i Göteborg. I sistnämnde egenskap
tjenstgjorde han vidare 1858–60 dels i
Stockholm, dels i Haparanda och dels Råneå. 1860
förflyttades han till Neder-Kalix, och 1862
befordrades han till kommissarie derstädes. Bland
B:s skrifter böra i främsta rummet nämnas
Sjöjungfruns sagor (1850–51), "en täck
diktkrans i H. C. Andersons stil", och vidare
sagosamlingarna Vildblommor (1851), Grönt under
snön
(1851), Historier i skymningen (1854) och
Stjernblomman (1855), hvilka alla rönt ganska
stort erkännande.

Bäckseda (ej Bexheda), socken i Jönköpings
län, Östra härad. Arealen 4,476 hekt. (9,067
tnld). 32 1/4 ofm., 25 1/4 fm. mtl. 851 innev.
(1877). Jämte Näsby utgör det ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Vexiö stift, Östra
härads kontrakt.

1. Bäckström, Per Olof, ämbetsman, historisk
författare, född d. 21 Dec. 1806 i Stockholm,
blef 1822 student i Upsala, tog 1828 kansliexamen,
ingick 1829 som e. o. amanuens
i Kongl. biblioteket och utnämndes 1833 till
kopist i Kongl. kansliets kolonialdepartement,
der han 1838 befordrades till protokollssekreterare.
1840 utnämndes han till notarie i Förvaltningen af
sjöärendena samt blef 1845

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:06:11 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0726.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free