- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1489-1490

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C är den tredje bokstafven i de flesta europeiska språks alfabet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kroatiskan, samt altaiska språk, såsom lapskan,
votiskan och vepsiskan; 2) ç, i franskan och
portugisiskan framför hårda vokaler tecken för
starkt s, men vid omskrifning af sanskrit och
zend betecknande ett slags sje-ljud; ännu i
början af detta århundrade begagnades i
spanskan detta tecken framför hårda vokaler för
att beteckna samma ljud som det vanliga
spanska ç, men detta spanska ç är nu utbytt mot
z (t. ex. Zaragoza, förr Çaragoça), 3) [c akut] som
i flere slaviska språk, t. ex. polskan, vendiskan
och kroatiskan, är tecken för ett mouilleradt f.
– Tillsammans med andra konsonanttecken
nyttjas c ock såsom tecken för assibilerade eller
gutturala ljud. Så är cz i litauiskan (der
äfven cz’) och polskan äfvensom cs i ungerskan
tecken för andra slaviska och altaiska språks
[c hacek]-ljud. Samma ljud återgifves med ch i
spanskan, nyprovençalskan, latinska munarten af
raetoromanskan, engelskan, stundom äfven i
ungerskan (i namn, t. ex. Zichy). Bokstafsförbindelsen
ch är i andra språk tecken för helt andra ljud,
såsom för k i italienskan (fördubbladt cch) och
rumanskan framför len vokal; för sj i franskan,
portugisiskan och några främmande ord i
svenskan; för det tyska ch-ljudet i tyskan, i
holländskan (mera gutturalt), i många slaviska språk,
såsom polskan, tsjechiskan och vendiskan, i
keltiska språk (t. ex. skotska loch, sjö) och i
ostjakiskan (ett altaiskt språk) m. fl.; för kk i svenska
och. I franskan och engelskan utmärker sc
framför lena vokaler i regeln samma ljud som det
enkla c (d. v. s. s); uti italienskan deremot är
sc framför lena vokaler (sci framför hårda)
tecken för sje-ljud, medan i rumanskan hvardera
konsonanten uttalas på sitt sätt (således framför
lena vokaler ungefär stj), liksom i detta språk
s’c uttalas ungefär som schtj. I tyskan och
lettiskan är sch tecken för sje-ljud, men i
engelskan och italienskan utmärker det sk; i
holländskan är uttalet s-ch. – I det rysk-serbiska (och
kyrkslaviska) alfabetet finnes ett tecken c, som
utmärker det starka s-ljudet. Fr. L-r.

Såsom musikterm betecknar c det första steget
i den diatoniska skalan samt gäller såsom
utgångspunkt och grundval för hela det moderna
tonsystemet. I den gregorianska skalan var C
det tredje tonsteget. Såsom rytmisk för-teckning
i notskriften betyder det 4/4 takt och, om det
är genomstruket, 2/2 eller allabreve-takt. A. L.

Såsom tecken på mynt betyder C på franska
mynt: S:t Lô l. Caen; på österrikiska: Prag,
samt på preussiska och tyska riksmynt:
Frankfurt a. M. – I algebran nyttjas c, liksom
åtskilliga andra bokstäfver, såsom tecken för
bekanta storheter. – Vid namn på nataralster
betecknar det Cuvier. – Dessutom förekommer
det i en mängd andra förkortningar:

1. Romerska och latinska taltecken,
titlar, namn m. m.


C = 100 (centum); CC = 200 o. s. v.

C. = Caesar, Cajus (Gajus), Calendae,
Candidatus, Cassins, Censor, Centurio, Civis, Colonia,
Comitialis
dies, Condemno, Consul m. fl.

c. = cum (med).

ca = circa (ungefär),

Caes. maj. = Caesarea majestas (kejserligt
majestät).

Caess. = Caesares.

Cal. = Calendae.

Cand. = Candidatas.

Cap. = Caput, Capitulum (kapitel).

C. D. = Consul designatus.

cet. = cetera (et cet. = o. s. v.).

cf l. cfr. = confer (jämför, jfr).

Chir. m. = Chirurgiae magister.

Chr. = Christus.

Cl. = Claudius, Clodius; clarissimus.

c. l. = citato loco (på det angifna stället).

Cn. = Cneus (Gneus).

Cod. = Codex; plur. Codd. = Codices.

Coh. = cohors.

Coll. = Collega, Collegium.

Com. pal. = Comes palatinus (pfalzgrefve).

Cons. l. Cos. = Consul; plur. Coss. = Consules.

C. V. = Clarissimus vir l. Consularis vir;
plur. CC. VV. = Clarissimi viri.

Cur. = Curator, curavit.

2. Fysikaliska, kemiska och
matematiska tecken.


C på termometrar och vid
värmegradsuppgifter = Celsii l. centigrade (hundragradig). Se
Termometer.

C = Carbonicum, kol.

Ca = Calcium, kalcium.

Cd = Cadmium, kadmium.

Ce = Cerium.

Cl = Chlorum, klor.

Co = Cobaltum, kobolt.

Cos = Cosinus.

Cot = Cotangent.

Cr = Chromium, krom.

Cs = Caesium.

Cu = Cuprum, koppar.

3. Musikaliska termer.

c. a. = coll’arco.

cal. = calando.

calm. = calmato.

cant. = cantando.

c. b. = col basso.

cello = violoncello.

c. f. = canto fermo.

clar. = clarinetto, klarinett.

cresc. = crescendo.

c. s. = come sopra l. con sordino.

4. Grammatiska termer.

comp. = komparativus.

conj. = konjunktion, konjunktivus.

cons. = konsonant.

Vanligen skrifves dock numera komp., konj.,
kons.


5. Handelstermer m. m.

c. = centimes, cents.

cgr = centigram.

C:ie = Compagnie.

cm = Centimeter.

C. n. = Conto nuovo (ny räkning).

Co. l. Comp. = Compagnie.

Conc. = concide l. concidatur, bör
sönderskäras" (på recept).

Connt = Connoissement.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0753.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free