- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
27-28

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlén, Richard - Carlén, Rosaura (Rosa) Katarina - Carlén, Maria Octavia - Carleson (förut Carlsson), Carl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

–63 var han medlem af konstitutions-utskottet
och suppleant i lag-utskottet. Såväl i sistnämnda
utskott som i ståndet deltog C. med nit och ifver
i behandlingen af förslaget till ny strafflag,
hvarjämte han i konstitutionsutskottet försvarade
det då framlagda representationsförslaget. Vid
1865–66 års riksdag representerade han valkretsen
Kristinehamn–Köping–Strengnäs och hade då åter plats i
konstitutions-utskottet. 1867 utbytte han Lifgedingets
domsaga mot Södra Roslags, hvars domhafvande eger rätt
att vara bosatt i Stockholm. I denna stad valdes han
1870 till stadsfullmäktig och s. å. till ledamot af
andra kammaren – ett val, som förnyades 1872. Under
de tre riksdagar (1871–73) han tillhörde den nya
representationen var han medlem af lagutskottet (i
hvilket han 1873 var vice ordförande). Till denna tid
hör hans förslag om inrättande af en lagberedning i
stället för den då befintliga lagbyrån (1871). Detta
förslag antogs i andra kammaren, men förkastades i
den första. Hans 1872 väckta motion om statsrådets
ombildning och fördelning på två konseljer vann
deremot i andra kammaren bifall endast i den del,
som handlade om statsministersämbetet. Sistnämnda
år åstadkom C., genom sitt initiativ, äfven en
väsentlig mildring af den nya strafflagens alltför
stränga bestämmelser om påföljden för upprepande af
tjufnadsbrott. Hans vid samma riksdag väckta motion
om ändring af 20:de kap. 11:te § i strafflagen blef
nämligen utan förändring tillstyrkt af lagutskottet,
godkänd af riksdagen och (d. 19 Juli 1872) stadfäst
af K. M:t. Det var äfven en af honom väckt motion,
som föranledde riksdagen att 1873 aflåta en skrifvelse
till K. M:t dels om unga förbrytares (under 18 år)
insättande i särskilda förbättringsanstalter, i
stället för de vanliga straffanstalterna, dels om
tillämpning i vårt land af det s. k. progressiva
fängelsesystemet. C. ansågs som en af de mest
framstående medlemmarna i den s. k. "centern" eller
"intelligenspartiet" inom andra kammaren. Särskildt
hans lätthet att uttrycka sig och hans fyndighet
i debatten förvärfvade honom stort anseende. Flere
gånger hade C. uppdrag att som medlem af komitéer
deltaga i reformarbeten; så i komitén för "utarbetande
af förslag till förändrade stadganden för betryggande
af egande-, pant- och nyttjanderätt till fastighet"
(1867), i komitén för "utarbetande af förslag
till förändrade stadganden angående häradsrätternas
arbetssätt" m. m. (1868) och i komitén för reglering
af häradshöfdingarnas löneförmåner (1873). 1866
utgaf han en Kommentar öfver strafflagen. C. egde
en god juridisk stil, hvilket särskildt visar sig
i de förslag han lät åtfölja sina reservationer mot
åtskilliga komité- och utskottsbetänkanden rörande
lagstiftningsfrågor. Död i Stockholm d. 31 Dec. 1873.

4. Carlén, Rosaura (Rosa) Katarina, den föregåendes
hustru, romanförfattarinna, föddes d. 9 Maj 1836
i Högsäters socken på Dalsland. Vid ett års ålder
upptogs hon såsom fosterdotter af en aflägsen
anförvandt, landtbrukaren Bågenholm och hans fru,
hvilkas hem, Onsön, är beläget på Dal, i närheten
af norska gränsen – en trakt, hvars folklif företer
många egendomligheter. År 1856 ingick hon äktenskap med
häradshöfdingen R. Carlén. Under sin uppväxt hade
fru C. en bestämd motvilja för romanläsning. Genom
miss Kavanaghs "Daisy Burns" skedde en märklig
förändring i detta afseende, och sedermera skaffade
hon sig grundlig kännedom om Dickens, Thackeray
m. fl. Såsom författarinna uppträdde hon första gången
med den lifligt och talangfullt skrifna romantiska
skildringen Agnes Tell, en äktenskapshistoria, som
utkom anonymt 1861 och med stort bifall mottogs af
allmänheten. Derefter följde Tuva (1862), Bröllopet
i Bränna
(1863), Helène, en qvinnas historia (s. å.),
Tre år och tre dagar (1864), Tatarnas son, ur svenska
folklifvet
(1866), den i konstnärligt hänseende
måhända mest fulländade af hennes romaner, samt Lifvet
på landsbygden,
ett litet häfte noveller (1866) – alla
offentliggjorda under signaturen "Förf. till Agnes
Tell". Rosa C:s romaner fängsla läsaren genom lifliga
skildringar; många af situationerna och scenerna
i dem äro utförda med ganska mycken finhet och
säkerhet. Karaktererna vittna om en ej vanlig förmåga
i teckningen och väcka nästan alltid intresse, ehuru
de stundom göra intryck af öfverspändhet. De flesta
af Rosa C:s romaner hafva blifvit öfversatta på tyska,
ett par af dem äfven på danska språket. A. F. St.

5. Carlén, Maria Octavia, syster till Johan Gabriel
och Richard C., författarinna, f. i Skara d. 22
Nov. 1828, har flitigt sysselsatt sig med forskningar
och beskrifningar öfver svenska slott och deras
historiska minnen. Bland hennes arbeten af detta slag
må nämnas: Anteckningar öfver Kongl. lifrustkammarens
och Kongl. klädkammarens samlingar
(1859), historiska
anteckningar om Drottningholm (1861), Gotland (1862),
Gripsholm (s. å.; ny uppl. 1877), Ulriksdal (1863),
Skokloster (1870), vidare Stockholms slott (2:dra
upplagan 1872), Stockholms kyrkor (1864), Stockholms
stad och dess omgifningar
(1866) m. fl. Octavia
C. har dessutom författat flere noveller och
skaldestycken, bl. a. Ny och nedan. Poemer och
noveller
(1859), Birger Ulfssons löfte (1860),
Kung Eriks gästabud (1863) m. fl. 1877 började hon
utgifva Skiftande blad. Samlade poemer och noveller.
A. F. St.

1. Carleson (förut Carlsson), Carl, ämbetsman,
författare, f. i Stockholm 1703, blef 1746 sekreterare
i Kanslikollegium, 1747 lagman i Kalmar län och 1750
i Södermanlands län samt 1757 statssekreterare för
krigsärendena. För öfrigt användes han ofta i den
tidens mångfaldiga s. k. kommissioner. 1755 blef han
ledamot af Vetenskapsakademien. 1743 erhöll han jämte
sin yngre broder och en syster adlig värdighet och
antog då, liksom syskonen, namnet Carleson i stället
för Carlsson (en adlig slägt med namnet Carlsson fans
nämligen redan förut). 1730–31 utgaf C. veckoskriften
"Sedelärande Mercurius", hvilken till en början
nästan uteslutande meddelade uppsatser i sedeläran,
men sedermera upptog ämnen i den allmänna och enskilda
hushållsläran; denna tidskrift sökte företrädesvis
ådagalägga manufakturers angelägenhet och nytta. Under
åren 1734–35 utgaf han "Hushållsråd, en månadsskrift,
som går ut på handel och sjöfart samt städers

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free