- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
25-26

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carlén, Johan Gabriel - Carlén (Flygare-Carlén), Emilie - Carlén, Richard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Gröna stugan". Död i Stockholm den 6 Juli 1875.
A. F. St.

2. Carlén (Flygare-Carlén), Emilie, den
föregåendes hustru, författarinna, föddes d. 8
Aug. 1807 i Strömstad, der hennes fader, Rutger Smith,
var handlande. Sin barndom och ungdom tillbragte hon
vid bohuslänska kusten, tills hon 1827 gifte sig med
provinsialläkaren i Kronobergs län A. Flygare. Sedan
hon i Februari 1833 blifvit enka, flyttade hon
tillbaka till sin födelseort och trolofvade sig der
i Augusti 1834 med en ung jurist, J. R. Dalin; men
denna förbindelse upplöstes redan i November 1835,
derigenom att fästmannen vådligen omkom. År 1839
flyttade hon till Stockholm, der hon 1841 ingick nytt
äktenskap med literatören J. G. Carlén.

Sin författareverksamhet började fru C. 1838, då hon
under signaturen "Fru F." utgaf romanen Valdemar
Klein
. Redan genom denna roman blef hon en af den
läsande allmänhetens gunstlingar, och hennes rykte
stadgades allt mera genom derefter i rask följd
utkommande arbeten af hennes hand: Representanten
(1839), Gustaf Lindorm (s. å.), Professorn och
hans skyddslingar
(1840), Fosterbröderna (s. å.),
Kyrkoinvigningen i Hammarby (1840–41). Skjutsgossen
(1841), Rosen på Tistelön (1842), Kamrer Lassman,
såsom gammal ungkarl och äkta man tecknad
(s. å), Ända
in i döden
(novellett, 1843), Fideikommisset (1844),
Paul Värning (s. å.), Vindskuporna (1845), Bruden på
Omberg
(s. å.), Enslingen på Johannisskäret (1846),
Ett år (s. å,), En natt vid Bullarsjön (1847),
Jungfrutornet (1848), En nyckfull qvinna (1848–49),
Romanhjeltinnan (1849), Familjen i dalen (s. å.),
Ett rykte (1850), Förmyndaren (1851) och Ett lyckligt
parti!
(novell, s. å,). Ett afbrott i hennes
författare-verksamhet inträffade 1852, då hennes
son i första giftet, Carl Vilhelm Edvard Flygare,
bortrycktes af döden. Sorgen öfver den rikt begåfvade
unge mannens bortgång bragte hennes sångmö till en
tystnad, som varade till 1858, då hon författade
romanen Ett köpmanshus i skärgården, hvilken 1859
stod såsom följetong i Aftonbladet och 1860 utgafs
i bokform. 1865 utkom Skuggspel. Tidsmålningar och
ungdomsbilder.
Under de senaste åren har fru C. för
månadsskriften Familj-journalen författat flere smärre
berättelser, bl. a. Estrid (1877), Ungherrarna och
gamleherrn
(1878) m. fl., och i Post- och inrikes
tidningar för 1878 finnes en af henne skrifven serie
Minnen af svenskt författarlif 1840–1860.

Fru C. besitter såsom författarinna en ovanlig grad
af skapande kraft. Öfverallt i hennes skrifter röjer
sig den uppmärksamme betraktaren, den skarpsinnige
iakttagaren af såväl den yttre verldens som
själslifvets företeelser. Hennes skildringar af
personer och konflikter bära vittnesbörd om en rik
erfarenhet och en ovanlig förmåga att intränga uti
och dechiffrera de menskliga karaktererna. Man har
i detta afseende jämfört henne med fru Dudevant och
kallat henne Nordens "George Sand", ehuru de båda
författarinnorna i öfrigt förete mycket betydliga
olikheter. Hennes framställning är oftast liflig och
fängslande; äfven ur skenbart obetydliga saker
framlockar hon någon poetisk bild eller
stämning. "Rosen på Tistelön", "Enslingen på
Johannisskäret", "Pål Värning", "Jungfrutornet" och
"Ett köpmanshus i skärgården" innehålla friska och
natursanna skildringar ur lifvet i skärgården, med
dess egendomliga och vilda scenerier, bland hvilka
hon sjelf uppväxt. "Skuggspel" utgöra minnen af norra
Bohus läns kulturlif och krigslif samt det egendomliga
patriarkaliska hemlifvet derstädes. I "Skjutsgossen"
(den första skrift på hvilken hon utsatte namnet
Emilie Carlén), "Fideikommisset", "Vindskuporna",
"En nyckfull qvinna", "Ett år" m. fl. gifver hon
teckningar ur såväl de högre samhällslagren och de
borgerliga kretsarna som ur folkets lif. – Fru C:s
romaner hafva blifvit utgifna på danska, tyska (flere
olika öfversättningar, bl. a. af Spindler), engelska
(både i England och Nord-Amerika), franska (såväl
i Frankrike som Belgien) och holländska. Åtminstone
två af dem: "Ett år" och "Familjen i dalen", hafva
utkommit äfven på italienska. – År 1862 erhöll fru
C. Svenska akademiens stora guldmedalj.

Utom genom sin författareverksamhet har fru C. äfven
genom sin stora välgörenhet gjort sig förtjent af
sina landsmäns tacksamhet. Så anslog hon 1860 af
inkomsterna för "Ett köpmanshus" 6,000 kr., hvilken
summa hon kort derefter genom författarearvodet för
"Skuggspel" ytterligare ökade med 4,000 kr., till
bildande af en fond, efter hennes fader benämnd
"Rutger Smiths fond", hvaraf räntan i många år
användts till årliga understöd åt fattiga fiskare och
fiskareenkor i norra Bohus län. Till minne af sin
son, stiftade hon senare vid Upsala universitet en
fond af 10,000 kr., hvaraf räntan skall under namnet
"Edvard Flygares stipendium" tilldelas obemedlade
studerande från norra Bohus län; och för att hedra
sin aflidne makes minne öfverlemnade hon 1876 till
Skara högre elementarläroverk (der Johan Gabriel
C. gjorde sina skolstudier), en donation, hvaraf
räntan, i form af stipendier, hvarje vårtermin
utdelas till fattiga och arbetsamma ynglingar vid
nämnda läroverk.

Makarna Carléns hem utgjorde länge en härd för
det literära samlifvet i Sveriges hufvudstad.
A. F. St.

3. Carlén, Richard, jurist, riksdagsman, broder till
Johan Gabriel C., föddes d. 17 Maj 1821 på Hasslekärr
i Hångdala socken af Skaraborgs län, blef 1838 student
i Upsala och tog 1841 juridisk examen. Sistnämnda år
inskrefs han som e. o. kanslist i Justitie-revisionen
äfvensom i några andra juridiska ämbetsverk i
Stockholm. Ej långt derefter fick han anställning
som biträde hos häradshöfdinigen J. G. Richert.
1844–46 redigerade han "Vermlands tidning", i hvilken
han med talang förfäktade liberala åsigter och äfven
försökte sig som poet. Sedan han 1846 uppnått behörig
domareålder, innehade han åtskilliga förordnanden
– bl. a. som adjungerad ledamot i Svea hofrätt
–, tills han 1857 utnämndes till häradshöfding
i Lifgedingets domsaga. C., som länge önskat
få deltaga i det offentliga lifvet, blef 1862 af
valkretsen Kristinehamn–Strengnäs–Södertelje utsedd
till ledamot i borgareståndet. Vid riksdagen 1862

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free