- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
127-128

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Cederhielm, Karl Gustaf - 4. Cederhielm, Josias Karl - 5. Cederhielm, Germund Ludvig - Cederhielm, Montgomery-. Se Montgomery-Cederhielm - Ceder-manna, bot. Se Manna - Ceder-olja, bot. Se Ceder - 1. Cederschiöld, Per - 2. Cederschiöld, Fredrik Johan - 3. Cederschiöld, Per Gustaf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

satirisk. Hans bitande epigram, ofta författade till
svenska psalm-melodier, voro kända och omtyckta både
i Sverige och vid franska hofvet, der de spriddes i
en mängd afskrifter.

4. Cederhielm, Josias Karl, statsekonom, sonson
till riksrådet Josias C., föddes 1734, fick ett
tullrådsämbete, hvarifrån han tog afsked 1766, och
derefter först kammarråds, sedan kommerseråds titel.
Död 1795. – På frihetstidens riksdagar, allt från
1760, framstod han såsom riddarhustalare och ifrig
partiman. Först höll han sig på "mössornas" sida.
Enligt samtida vittnesbörd egde han en ovanlig
qvickhet och talade med lätthet, men var särdeles
stickande i sina ord. Också förskaffade honom hans
skarpa tunga, jämte hans hänsynslöshet och egennytta,
snart en mängd fiender, på hvilka han ofta begagnade
tillfället att hämnas genom sårande utlåtelser, i det
han beredde sig tillfälle att anföra de deputationer,
som riddarhuset enligt tidens sed afsände för att
rådgöra med de andra stånden. C:s oroliga sinne
förledde honom ock att framkomma med förhastade
förslag till nya författningar. Särskildt kan
hans försök att vid 1765 års riksdag uppträda som
grundlagsförbättrare betecknas som oblygt och
öfverdådigt. Skrämd af den storm af ovilja han
uppväckt, måste han återtaga detta förslag, men
lyckades ej derigenom undvika, att mössorna, till
hämd för hans öfvergång till motpartiet och häftiga
utfall mot dem, uteslöto honom från riddarhuset vid
samma och nästföljande riksdag. Hans intresse som rik
godsegare ställde honom på Gustaf III:s tid bland
landtpartiets män. Till hans heder bör nämnas,
att han efter 1772 års revolution, då frågan om
bevillningen förekom på riddarhuset, vågade,
ehuru utan framgång, yrka, det bevillningen
skulle bestämmas för ett visst antal år. Redan förut
hade han gjort sig känd för goda ekonomiska insigter
och frisinnade tänkesätt, och detta ej endast vid
riksdagen, der han 1765 föranledde ombildningen af
Riksens ständers kontor, utan äfven som författare.
Redan hans Tankar om spannemåls brist och dyrhet
(1757) fäste i sådant afseende uppmärksamheten
på honom. Denna uppsats följdes af flere andra
i politiska och nationalekonomiska ämnen. Men sin
förnämsta ryktbarhet vann C. såsom utgifvare af
den oppositionella veckoskriften "Sanning och nöje"
(1779–80). I början anonym, angrep han der på ett
bitande sätt bl. a. K. F. Scheffer, som han djupt
sårade genom att gifva honom öknamnet "vallgubben",
hvilket snart kom i hvars mans mun. Så högt stod
emellertid C:s anseende som statsekonom, att han
1786 ansågs ifrågasatt att såsom Johan Liljencrantz’
efterträdare sättas i spetsen för finans-styrelsen. –
En af sina stora landtegendomar, Segersjö i Nerike,
gjorde C. till fideikommiss för sin dotterson,
öfversten Josias Montgomery, med förpligtelse
för fideikommissarien och hans äldste son att
jämte sitt eget slägtnamn bära namnet Cederhielm.
E. C.

5. Cederhielm, Germund Ludvig, grefve, sonsons son
till Germund C., föddes d. 8 April 1755 i Jönköping.
1770 anställdes han som lifdrabant hos Gustaf III,
1774 erhöll han tillåtelse att som kavaljer åtfölja
dåv. öfversten Kaulbars på

dennes beskickning till Petersburg, och s. å. ingick
han som kornett vid Lätta dragonkåren (nuv. Lifgardet
till häst). Derefter företog han vidsträckta resor
på kontinenten, under hvilka han genom konungens
rekommendation öfverallt fick tillträde vid
hofven och i de högre sällskapskretsarna. 1778
tog han anställning i fransk krigstjenst, slöt
sig 1783 i Paris till Gustaf III:s svit, på denne
konungs resa till Italien, och återkom 1784 till
Stockholm. 1789 befordrades han till förste major
vid Lätta dragonerna, från hvilken befattning han
dock, af missnöje med förenings- och säkerhetsaktens
genomdrifvande, begärde afsked redan i Febr. s. å. De
följande åren tillbragte han dels på resor, dels i
Stockholm och dels på sina egendomar i Östergötland,
åt hvilkas förskönande han egnade mycken omsorg. 1809,
efter statshvälfningen, erbjöds honom ministerposten i
Paris, hvilket anbud han dock afböjde. 1811 blef han
öfverste-kammarjunkare. 1812–15 var C. guvernör för
arfprinsen Oskar, 1814 blef han en af rikets herrar
och 1822 grefve, men tog som sådan aldrig introduktion
på riddarhuset. Han dog d. 8 Febr. 1841. Med honom
utslocknade ätten. – C. stod på höjden af sin tids
bildning och efterlemnade minnet af en i ovanlig
grad älskvärd och ädel personlighet. Han egde en stor
boksamling (omkr. 20,000 band?) och en betydlig mängd
handskrifter, hvilka senare han testamenterade till
Upsala universitets bibliotek.

Cederhielm, Montgomery-. Se Montgomery-Cederhjelm.

Ceder-manna, bot. Se Manna.

Ceder-olja, bot. Se Ceder.

1. Cederschiöld, Per, ämbetsman, son af
justitieborgmästaren i Gefle, Elias Gavelius,
föddes 1625, blef 1655 extraordinarie och 1663
ordinarie juris professor i Upsala samt antogs
1665 till generalinspektör i kongl. kansliet, "med
förbindelse att hafva inseende öfver alla fiskaler
i riket och att tillse huru kungliga förordningar
efterlefdes". Då detta ämbete (motsvarande det
nuv. justitiekanslers-ämbetet) 1675 indrogs,
erhöll C. en assessorsplats i Göta hofrätt.
Död 1697. – Han upphöjdes 1687 i adligt stånd och
antog då namnet C.

2. Cederschiöld, Fredrik Johan, den förres
sonsons sonson, universitetslärare, f.
1774 på Lidboholm i Sjösås socken af Kronobergs
län, blef student i Lund 1793, filos. magister
1796, docent i teoretisk filosofi 1800, adjunkt i
teoretisk och praktisk filosofi 1803 samt lektor i
historia och moralfilosofi vid Vexiö gymnasium 1807.
Redan 1808 utnämndes han emellertid till professor i
moralfilosofi i Lund, hvilket ämbete han innehade till
1841, då han erhöll afsked som emeritus. Död 1846.
De vigtigaste af hans skrifter äro Allmän inledning
till apriorisk eller rationell pligtlära
(1821)
och Menniskors aprioriska pligtlära (1828–29).

3. Cederschiöld, Per Gustaf, den förres broder,
läkare, politisk skriftställare, född d. 4 Sept.
1782 på Lidboholm i Sjösås socken af Kronobergs
län, blef student i Lund 1798, med. doktor 1809,
anat. prosektor 1811 och kirurgie magister 1812.
Året derpå bosatte han sig i hufvudstaden, der han
1817 blef e. o. professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free