- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
131-132

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Cederström, Olof Rudolf - 4. Cederström, Gustaf Albrekt Bror - 5. Cederström, Jakob - Cederström, Gustaf Olof - Cedilj (Fr. cédille) - Cedmon - Cedrat (Ital. cedrato) l. Citronat, tekn. - Cedrela L., bot.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utsatt för många angrepp från riksdagens och pressens
sida, med anledning af regeringens på hans tillstyrkan
och genom honom med handelshuset Michaëlsson &
Benedicks (1825) afslutade försäljning af åtskilliga
kronans krigsfartyg (jfr Skeppshandeln). Undan
den allmänna harmen öfver den snöpliga och för
nationalitetskänslan kränkande utgången af denna
"handel" nödgades C. 1828 draga sig tillbaka till
privatlifvet. Död 1833.

4. Cederström, Gustaf Albrekt Bror, friherre,
militär, son af Bror C., föddes d. 21 Sept. 1780
på Signildsberg i Håtuna socken, Upsala län,
utnämndes 1795 till löjtnant vid Svea garde samt
blef redan vid tjugotvå års ålder öfverstelöjtnant
vid Mörnerska husarerna, dit han 1796 tagit
transport, och vid trettiotre års ålder (1813)
generalmajor. 1816 blef han chef för Mörnerska
husarerna (nuv. husarregementet "Konung Karl XV"),
1826 general-löjtnant och 1833 generalbefälhafvare
i 1:sta militärdistriktet. Maj–Dec. 1840 var han
statsråd och chef för landtförsvarsdepartementet,
den förste efter departementalstyrelsens införande.
1848 tog han afsked ur krigstjensten. C. deltog med
heder i krigen i Pommern 1805–07 samt i Tyskland,
Danmark och Norge 1813–14. Vid Bornhöft (d. 7
Dec. 1813) högg han, under Skjöldebrands befäl, med
sitt regemente kraftigt in på danskarna, sårades i
början af striden, men blef till belöning riddare
af Svärdsordens stora kors, den högsta militära
utmärkelse i Sverige. Död i Jönköping d. 21
Dec. 1877.

5. Cederström, Jakob, friherre, militär, ämbetsman,
den förres fars kusin, föddes 1782, började vid
15 års ålder sin tjenstgöring vid Svea lifgarde och
fortsatte den sedan med utmärkelse under krigen i
Pommern, i Norge (1808, då han såsom befälhafvare i
träffningen vid Skarbokil blef så svårt sårad i ena
benet, att det måste afsågas, hvarefter han på träben
fullföljde sin krigarebana), i Tyskland (1813–14) och
åter i Norge (1814, då han en kort tid var kommendant
i Fredriksstads fästning). Under tiden avancerade
han till öfverste i generalstaben (1814). 1817
blef han landshöfding och militärbefälhafvare på
Gotland, 1826 generalmajor och 1831 president i
Kammarkollegium, från hvilken plats han 1847 erhöll
afsked med pension. Död 1857 på Tindered i Kalmar
län. – C. var en starkt utpräglad personlighet:
rask, beslutsam och ihärdig ända till envishet, men
derjämte vänlig och godmodig. Såsom befälhafvare
var han sträng, men älskad och aktad. Under den
tid han var landshöfding på Gotland, blefvo genom
hans åtgärd öns myrtrakter undersökta och början
gjord till deras aftappande. Af honom stiftades,
på ypperliga grunder, länets brandstodsföreningar
och landtpost (den senare ett mästerstycke af
enkelhet och billighet, nu till en del ersatt
genom postexpeditioner och stationer), och för
öfrigt arbetade han, med praktisk klokhet, för
förbättringar i alla landthushållningens delar.
Såsom militärbefälhafvare fortsatte han med kraft
och raskhet hvad han år 1811 såsom stabsadjutant hos
d. v. militärbefälhafvaren, grefve R. Cederström,
hade påbörjat angående

nationalbeväringens ordnande, och under de första sex åren anslog han
hela sitt militärbefälhafvare-arvode dels till premier
åt beväringsmanskapet, dels till stiftande af ett
militärbibliotek och till byggandet af en gymnastiksal
m. m. Den donation af 2,000 kr., som han, i likhet
med andra högre befälspersoner, erhöll 1813, anslog
han, ehuru ingalunda rik, till fond för tre pensioner
åt i fält sårade underofficerare. Såsom politisk
person är han märklig för den verksamma del han tog i
statshvälfningen 1809 och för den orubbliga trohet,
hvarmed han omfattade det nya statsskicket och den
nya konungaätten. Med okuflig ihärdighet kämpade han
på riddarhuset för grundlagarnas helgd och emot alla
angrepp på konungamakten. Sålunda starkt konservativ,
framträdde han dock emellanåt såsom liberal, t. ex. i
ekonomiska angelägenheter, särdeles i tullfrågor,
och vid 1809 års riksdag var det förnämligast han, som
genomdref adelns beslut att afsäga sig rättigheten att
ensam besitta frälsejord. Vid 1828 års riksdag framkom
C. med ett förslag i administrativt och finansielt
hänseende, så genomgripande, att det gick framom de
dristigaste liberala förslag och fick namn af "C:ms
nya Sverige". Han uppträdde äfven som författare,
med några småskrifter: Afhandling om lagstiftning
för fattigvård
(1839) m. fl. C. J. B.

Cederström, Gustaf Olof, friherre, genremålare, f. på
Krusenberg i Alsike socken, Stockholms län. d. 12
Apr. 1845, ingick 1864 som underlöjtnant vid
Värmlands fältjägare-regemente, men tog afsked 1870
för att odeladt egna sig åt konsten. Denna böjelse
hade redan 1867 fört honom till Fagerlins atelier i
Düsseldorf, hvarifrån han begaf sig till Paris, der
han utbildade sig under Léon Bonnats ledning. Efter en
kortare vistelse i Rom fortsatte han sina studier i
Paris. På den svenska konstakademiens utställningar
1870 och 1873 gjorde han sig fördelaktigt känd
genom några bredt och kraftigt utförda figurstudier
efter naturen. 1874 hemsändes hans stora tafla
Epilog (i Stockholms nationalmuseum) och året derpå
Mörka stunder m. m. C. eger en viss originalitet i
fantasien, djerfhet och lif i uppfattningen samt en
icke obetydlig förmåga i färgbehandlingen. I sitt
senaste arbete, Karl XII:s lik bäres öfver de norska
fjällen
(1878), prisbelönt vid utställningen i Paris
s. å., har han på ett löftesrikt sätt försökt sig
som historiemålare.

Cedilj (Fr. cédille), ett tecken (), hvilket i
några språk, t. ex. franskan och portugisiskan,
sättes under ett framför hård vokal stående c, när
denna bokstaf skall uttalas som s, t. ex. i façade,
maçon, reçu, Curação.
Af Geoffroy Tory infördes det
1529 i franska språket.

Cedmon [kedmön], angelsachsisk skald. Se Caedmon.

Cedrat (Ital. cedrato) l. Citronat, tekn., kallas
det omogna gröna skalet af ett slags stor citron
(Citrus medica), sedan det först blifvit kokadt
i vatten och derefter öfvergjutet med sirap eller
smält socker. Det införes från Italien och Spanien
samt användes förnämligast i finare bakverk.

Cedrela L., bot., växtslägte af nat. fam. Meliaceae
(närslägtad med fam. Rutaceae, dit bl. a.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:14 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free