- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
167-168

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Center. 1. Krigsv. Den mellersta delen af en till strid uppställd större truppstyrka - Center. 2. Polit. De medlemmar af en parlamentarisk församling, hvilka intaga en medlande ställning mellan de bägge yttersidorna - Centesimal, delad i hundra delar - Centesimo, italienskt skiljemynt - Centetes, zool. Se Tanrek - Cent-guardes, Fr., "Hundramannagardet" - Centiar, ytmått - Centigram, en vigt, utgörande 10 milligram - Centiliter, ett rymdmått - Centime, Fr., franskt kopparskiljemynt - Centimeter, ett längdmått - Cent-jours, Les, "de hundra dagarna" - Centilivre, Susanna - Centner, en vigtsenhet - Cento, Lat. 1. En af lappar sammanflickad drägt - Cento. 2. Namn på dikter, som blifva sammansatta af ord och verser ur andra skaldestycken - Cento, stad i den italienska prov. Ferrara (Emilien) - Centofanti, Silvestro - Centone, Ital., lapprock. Se Cento - Centovalli, en för sin naturskönhet bekant dal i schweiziska kantonen Ticino (Tessin) - Central, hvad som vidkommer en medelpunkt - Central-Afrika, ett i senare tid uppkommet namn på den del af Afrikas inre, som upptages hufvudsakligen af floden Kongos bäcken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en af nämnde kejsares mest omtyckta anfallsformer);
eldvapnens jämförelsevis ringa skottvidder och
verkningsförmåga gjorde det nämligen svårt för
flyglarna att biträda vid anfallets bekämpande.
G. U.

2. Polit. De medlemmar af en parlamentarisk
församling, hvilka intaga en medlande ställning
mellan de bägge yttersidorna: högern (som i vanliga
fall är ett konservativt parti och sluter sig till
regeringen) och venstern (som merendels utgör
oppositionen). Stundom skiljer man inom centern
mellan en höger-center och en venster-center. I
tyska riksdagen kallas det ultramontana partiet
centern, oaktadt det intager en fientlig ställning
till regeringen.

Centesimal (Med. Lat. centesimalis, af Lat. centum,
hundra), delad i hundra delar. Ordet begagnas i flere
sammansättningar; centesimal-skala, -termometer,
-alkoholometer
m. fl., d. v. s. en skala, en
termometer, en alkoholometer o. s. v., på hvilka
afståndet mellan fundamental-punkterna är indeladt
i 100 delar. – Centesimal-våg är en för vägning af
mycket tunga föremål afsedd bryggvåg, å hvilken de
använda vigterna äro endast 1/100 så tunga som lasten,
hvilken skall vägas.

Centesimo [tjän-], italienskt skiljemynt,
hundradelen af en lira, = omkr. 0,7 öre. Jfr
Cent.

Centetes, zool. Se Tanrek.

Cent-gardes [sanggard], Fr., "Hundramannagardet", en af
Napoleon III 1854 upprättad lifvakt.

Centiar (Fr. centiare, af Lat. centum, hundra,
och area, yta), ytmått, 1/100 af en are. (Jfr
Metersystemet.)

Centigram (af Lat. centum, hundra, och Grek. gramma,
bokstaf), en vigt, utgörande 10 milligram, eller
1/100 af en gram (vigtsenheten). Det motsvarar 0,24
korn. (Jfr Metersystemet.)

Centiliter (af Lat. centum, hundra, och Grek. litra,
en vigt, = 12 uns), ett rymdmått, utgörande 1/100
liter (enheten för rymdmåttet). Det motsvarar 0,38
kub.-tum. (Jfr Metersystemet.)

Centime [sanstim], Fr. (af Lat. centum, hundra),
franskt kopparskiljemynt = 1/100 af en franc =
0,7 öre.

Centimeter (af Lat. centum, hundra, och Grek. metron,
mått), ett längdmått, utgörande 10 millimeter,
eller 1/100 af en meter (längdenheten). Det motsvarar
3,37 linier. (Jfr Metersystemet.)

Cent-jours, Les [lä sang-sjour], "de hundra dagarna",
Napoleon I:s välde från d. 20 Mars till d. 28 Juni 1815. Se
Hundra dagarna.

Centlivre [-livör], Susanna, engelsk skådespelerska
och dramatisk författarinna, föddes omkr. 1667
och dog 1723. Hon var tre gånger gift. 1700 skref
hon sin första pjes, The perjured husband, hvars
framgång förmådde henne att gå in vid teatern. Hennes
dramatiska alster (utgifna 1761 och 1847) utmärka
sig genom liflig handling samt genom qvickhet
och komik, men äro svaga i språkbehandlingen och
karaktersteckningen samt klandervärda ur sedlig
synpunkt.

Centner, en vigtsenhet, i de flesta land utgörande
100 skålp. Derigenom att skålpundet

är olika stort i olika land, blir ock centnern
olika. I Sverige är den = 100 sv. skålp., eller
42,507,6 gram. Den engelska och nordamerikanska
centnern (hundredweight eller centweight) är
= 119,5 sv. skålp. (50,802,4 gram), den tyska
s. k. "tullcentnern" äfvensom den danska centnern
är = 117,8 sv. skålp. (50,000 gram).

Cento, Lat. 1. En af lappar sammanflickad drägt, som
fordom bars af romerska slafvar m. fl. Under namnet
centone begagnas ännu en dylik drägt af harlekin
i den italienska "commedia del arte". – 2. Namn på
dikter, som blifvit sammansatta af ord och verser
ur andra skaldestycken, så att ett nytt innehåll
uppkommit. Detta slags mosaikpoesi härrör från den
senare romerska kejsaretiden. De skalder, hvilkas
dikter mest användes för en dylik travestering,
voro Homeros och Virgilius ("Homero-centones" och
"Virgilio-centones"). I slutet af 4:de årh. åstadkom
en kristen skaldinna en biblisk historia af ord och
verser ur den sistnämnde skaldens arbeten. Äfven
under medeltiden idkades cento-poesien flitigt. Så
t. ex. sammansatte en tysk munk Virgilii verser
till kristliga uppbyggelsesånger. Till och med i den
nyare italienska poesien förekomma vers-makerier af
ifrågavarande slag, och det är der företrädesvis ur
Petrarcas poesi, som verslapparna blifvit hemtade.

Cento [tjäntå], stad i den italienska
prov. Ferrara (Emilien), nära floden Reno. 20,069
innev. (1876). Biskopssäte.

Centofanti [tjän-], Silvestro, italiensk
lärd, f. 1794, blef 1841 professor i filosofiens
historia vid universitetet i Pisa. De frisinnade
och patriotiska åsigter han utvecklade i sina
föreläsningar gjorde, att han 1848, då Toscana fick en
konstitutionel författning, utsågs till senator. 1849
blef han en af medlemmarna i det triumvirat, som det
moderat liberala eller kontra-revolutionära partiet
upprättade i Pisa. Regeringen belönade hans nit
för revolutionens undertryckande genom att utnämna
honom till bibliotekarie öfver hertigdömet Toscanas
offentliga bibliotek. Sina föreläsningar fick han
emellertid icke fortsätta. 1859 blef han rektor för
universitetet i Pisa. Bland hans arbeten märkas Edipo
(1829), Preludio al corso di lezioni intorno a
Dante Allighieri
(1838) och Proluzione alla storia
del sistemi di filosofia
(1842).

Centone [tjäntåne], Ital., lapprock. Se Cento.

Centovalli [tjän-], en för sin naturskönhet bekant
dal i schweiziska kantonen Ticino (Tessin). Den
utgör en fortsättning af Vigezza-dalen i Piemont
och utmynnar i Maggia-dalen, n. v. om Locarno.

Central (af Lat. centrum, medelpunkt), hvad som
vidkommer en medelpunkt; belägen i midten eller
utgående derifrån. Jfr sammansättningarna med
detta ord.

Central-Afrika, ett i senare tid uppkommet namn på
den del af Afrikas inre, som upptages hufvudsakligen
af floden Kongos bäcken. Detta område sträcker sig
från 13° s. br. till 10° n. br. och från 13° till 33°
ö. lgd samt upptager ett ytinnehåll af omkr. 4,050,000
qv.-kilom, (omkr. 75,000 qv.-mil), d. v. s. nästan
lika mycket som halfva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:10 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free