- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
375-376

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cisiojanus - Cisjuranska Burgund - Ciskaukasien - Cisleithanien - Cismar - Cispadanska Gallien - Cispadanska republiken - Cisplatinska republiken - Cisrhenanska republiken - Ciss - Cissey, Ernest Louis Octave Courtel de C. - Cissoid - Cister

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

annan svensk författare att sammansätta lämpligare
verser. Så föreslog t. ex. Kexlerus följande form för
första versen:
Scinditur inde Magis colitur puer ortus Jesus.
Det tyckes emellertid som om dylika försök att
uttränga den gamla formen för Cisiojanus ej haft någon
egentlig framgång. – Cisiojanus finnes vanligen införd
i calendaria perpetua från 15:de, 16:de och 17:de
årh. samt i läroböckerna i computus ecclesiasticus ända
till början af 1700-talet. Derjämte funnos cisiojaner
på svenska "för then menige man, som intet förstår
latin". En sådan, tryckt första gången 1573, börjar
på följande sätt:

        "Omskuren blef Jesus sökt af kong Knut,
        Bad dem hjelpa sig att drifva julen ut.
        Marcellus, Antonius, Priska och Fabian,
        Agnes, Vincentius de kalla påfven fram;
        Der sjunga de alla gloriam."

Lemningar af detta sätt att angifva bemärkelsedagar
fortlefva än i dag tämligen allmänt bland den svenska
allmogen. G. E.

Cisjuranska Burgund, Burgund på denna sidan (vester)
om Jurabergen. Se Burgund 2.

Ciskaukasien, en från romarna härstammande benämning
på landet norr om Kaukasus. På andra sidan om berget
låg Transkaukasien.

Cisleithanien, efter Österrikes tudelning 1867
bruklig (icke officiel) benämning på den hälft
af österrikisk-ungerska monarkien, hvilken (till
större delen) ligger "på denna sidan" (från Wien
räknadt) om floden Leitha och som har sin gemensamma
representation i österrikiska riksrådet. Denna del
omfattar de fordom till Tyska förbundet hörande
kronlanden samt Istrien, Dalmatien, Galizien och
Bukovina. Transleithanien utgöres af Ungern och de
land, som tillhört ungerska kronan (Siebenbürgen,
Slavonien, Kroatien och Militärgränsen).

Cismar, amt i nordöstra delen af preussiska
prov. Schleswig-Holstein. Det har sitt namn efter
ett fordom der befintligt rikt benediktinkloster.

Cispadanska Gallien, Gallien på denna sidan (från
Ancona räknadt) om Padus (Po). Se Gallien.

Cispadanska republiken, en af general Bonaparte efter
slaget vid Lodi (1796) bildad stat, som bestod af de
söder om Po (Padus) belägna landen Modena, Reggio,
Ferrara och Bologna. Republiken var indelad i tio
departement och hade omkr. 1 mill. innevånare. Redan
1797 förenades densamma med den norr om Po upprättade
Transpadanska republiken till Cisalpinska republiken.

Cisplatinska republiken var en tid (Okt 1828–Juli
1831) namn på fristaten Uruguay. Den hade sitt
namn deraf att den var belägen "på denna sidan"
(d. v. s. norr) om floden La Plata.

Cisrhenanska republiken, namn på en stat, som var
på väg att bildas 1797 och som skulle bestå af de på
venstra Rhenstranden liggande städerna Köln, Trier
och Aachen samt ställde sig under skydd af franska
republiken. Någon ordnad stat kom likväl ej till
stånd, enär genom freden i Campo Formio s. å. venstra
Rhenstranden afträddes till Frankrike.

Ciss (Fr. ut dièse, Eng. c skarp), musikt., den med
en half ton höjda tonen c; förvexlas enharmoniskt med
dess.Ciss moll, den molltonart, som har ciss till
grundton och e dur till parallel samt för-tecknas
med fyra # (för f, c, g, d).

Cissey [sissä], Ernest Louis Octave Courtel
de C
., fransk general och statsman, f. 1812,
blef löjtnant 1835, tjenade med utmärkelse
i Afrika, drog som öfverste ut i Krimkriget
och blef 1854, för sina bragder vid Inkerman,
befordrad till brigadgeneral. 1863 utnämndes
han till divisionsgeneral och mottog befälet
öfver 11:te divisionen (Rennes). I fransk-tyska
kriget 1870 kommenderade C. 1:sta divisionen af
4:de armékåren (L’Admirault), hvilken utgjorde
en del af hären vid Metz, och i drabbningarna
kring denna fästning häfdade han med ära sitt
krigarerykte. Han uppmanade förgäfves Bazaine till
ett nytt försök att bryta de tyska linierna. Efter
kapitulationen måste han som krigsfånge begifva
sig till Tyskland. Hemkommen derifrån, valdes han
till medlem af national-församlingen och fick ett
befäl inom Versailles-armén. Han bidrog derefter
kraftigt till undertryckande af kommun-upproret,
hvarvid han på venstra Seinestranden ledde ett af
angreppen på Paris. Den 5 Juni 1871 kallades han
till krigsminister och blef som sådan, vid arbetet
på härens ombildning, ett verksamt biträde åt
Thiers. När denne afgick, d. 24 Maj 1873, utträdde
C. ur ministèren och öfvertog till en början
befälet öfver 9:de armékåren (Tours), men efter den
konservativa ministèren Broglies störtande (d. 22 Maj
1874) bildade han på uppdrag af Mac Mahon ett nytt
kabinett, i hvilket han sjelf blef vicepresident och
krigsminister. Den 10 Mars 1875 måste han åt Buffet
afträda sin plats som kabinettschef, men qvarstannade
som krigsminister till den 18 Aug. 1876. År 1878
utnämndes han till öfverbefälhafvare för elfte
armékåren (Nantes).

Cissoid (af Grek. kissos, murgrön, och eidos, form),
geom., kallas orten för den punkt (M), som erhålles

illustration placeholder


derigenom att man på en rörlig rät linie (AE), från
dess fasta ändpunkt (A) räknadt, afsätter ett stycke
(AM), lika stort med den del (DE) af densamma, som
begränsas af en gifven cirkel (ADB), gående genom
liniens fästpunkt, och en denna cirkel tangerande rät
linie (CC1). Cissoiden är en kroklinie, som består
af tvänne oändliga grenar, symmetriskt belägna med
afseende på diametern (AB) och sammanlöpande i en spets (A);
CC1 utgör dess asymptot (se d. o.). – C. uppfans
af greken Diokles (hvilken lefde omkr. 350
f. Kr.) för lösningen af problemet att finna
tvänne medelproportionaler mellan två gifna linier.
A. M-y.

Cister (Lat. cistae, sing. cista, kista, låda),
arkeol., cylindriska kärl, af bronsbleck, hvilka hittas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free