- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
417-418

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clausholm - Clausilia, zool. Se Slutmunsnäcka. - Clausius, Rudolf Julius Emanuel - Clauss-Szarvady, Wilhelmine - Claussön, Peder, norsk prest och författare. Se Friis. - Clauzel - Clavenna - Claves Sancti Petri - Claviceps

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

början af 1700-talet egdes det af grefve Konrad
Reventlov, hvars dotter Anne Sofie blef konung Fredrik
IV:s andra gemål. 1718 köpte konungen gården af sin
svärmoder och gjorde den till enkesäte åt sin
drottning. Efter hennes död (1743) har C. varit i
åtskilliga personers händer. Nu är det fideikomiss
i den Oppen-Schildenska slägten.

Clausilia, zool. Se Slutmunsnäcka.

Clausius, Rudolf Julius Emanuel, tysk fysiker,
f. 1822 i Köslin (Pommern), utnämndes 1855
till professor i fysik vid polytekniska skolan i
Zürich, erhöll 1857 en professur vid universitetet
i nämnda stad samt 1867 enahanda befattning i
Würzburg och 1869 i Bonn. C. är en af den mekaniska
värmeteoriens främste målsmän. Hans arbeten i detta
ämne offentliggjordes först i "Poggendorffs annalen"
och derefter särskildt, under titeln Abhandlungen
über die mechanische wärmetheorie
(1864–67). För
öfrigt har han utgifvit Die potentialfunktion und
das potential
(1859) m. m.

Clauss-Szarvady, Wilhelmine, tysk pianist,
f. 1834, utbildades i Procksch’s musikinstitut
och uppträdde första gången 1849, hvarefter hon
gjorde glänsande konstresor i Tyskland, England och
Frankrike. Slutligen bosatte hon sig i Paris, der
hon 1855 gifte sig med den ungerske skriftställaren
Szarvady. Hennes spel berömmes såsom mästerligt:
förenande qvinlig vekhet med manlig kraft. C. utmärker
sig i synnerhet genom det djupa förstånd och den
samvetsgranna poetiska trohet, hvarmed hon intränger
i och återgifver klassiska mästerverk. A. L.

Claussön, Peder, norsk prest och författare. Se
Friis.

Clauzel [klåsäl] l. Clausel, Bertrand, grefve de C.,
marskalk af Frankrike, f. 1772, kämpade 1794–95 i
Pyrenéerna och förde 1799 en brigad uti Italien. 1802
deltog han i expeditionen till S. Domingo, blef 1804
divisionsgeneral och utmärkte sig i 1809 års fälttåg
mot Österrike. Sina ärofullaste dagar hade C. 1810
–13 i Spanien, der han efter slaget vid Salamanca
(Juli 1812) efterträdde Marmont i öfverbefälet och
verkställde ett vackert återtåg. Ehuru han i det
längsta stridde för Napoleon, utnämndes han af Ludvig
XVIII till generalinspektör öfver infanteriet; men
som han vid Napoleons återkomst (1815) slöt sig till
denne, blef han (s. å.) förklarad för landsförrädare
och 1816 "in contumaciam" dömd till döden. C.,
hvilken emellertid flytt till Nord-Amerika, återvände
1820 till Frankrike och fick domen upphäfd. Efter
Juli-revolutionen (1830) blef han högste befälhafvare
i Alger och gjorde (i Nov. s. å.) ett segerrikt tåg
öfver Atlas-bergen till prov. Titeri, hvarför han
fick marskalksstafven, 1831. Han råkade likväl
i missförstånd med styrelsen och blef sistnämnda
år hemkallad till Frankrike, der han som medlem
af deputerade-kammaren slöt sig till oppositionen,
talade för upphäfvande af pärskapets ärftlighet och
för Algers kolonisation m. m. 1835–37 var han åter
general-guvernör i Alger, och i Nov. 1836 företog han
ett, mindre genom hans eget än genom styrelsens
förvållande, misslyckadt eröfringståg mot Constantine,
hvilket gjorde honom mycket

impopulär. C. dog 1842. Sitt förhållande 1815 och
sin förvaltning af Alger försvarade han bl. a. i
broschyren Explications du maréchal de Clauzel
(1837).

Clavenna, stad i den italienska prov. Sondrio
(Lombardiet). Se Chiavenna.

Claves Sancti Petri, Lat., "den helige Petri
nycklar", löse- och bindenyckeln; fig. kyrkligt
herravälde. (Jfr Clavis.)

Claviceps Tul., bot., växtslägte
tillhörande kärnsvamparna, Pyrenomycetes,
nat. fam. Nectrieae. Liksom de flesta andra
kärnsvampar äro

illustration placeholder

Fig. 1.

illustration placeholder

Fig. 2.

illustration placeholder

Fig. 3.

illustration placeholder

Fig. 4.

claviceps-arterna parasiter på växter. De välja till
näringsplantor arter ur gräsens och halfgräsens
familjer och parasitera endast i dessa växters
blommor. Den vigtigaste arten är den bekanta
mjöldrygan l. mjölökan, C. purpurea

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:22:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free