Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clebsch, Rudolf Friedrich Alfred - Cleckheaton - Clemangis, Matthieu Nicolas - Clematis - Clemens, Johan Frederik - Clemens, Samuel Langhorne - Clemens Alexandrinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skolan i Karlsruhe samt 1863 professor i matematik i
Giessen och 1868 i samma ämne i Göttingen. Död 1872. –
Han skref bl. a. Theorie der elasticität fester
körper (1863), Theorie der Abel’schen funktionen
(tillsammans med Gordon, 1866) och Theorie der binären
algebraischen formen (1871). 1868 grundade
C. tillsammans med Neumann "Mathematische annalen".
Cleckheaton [-hitön], fabriksort i Westriding,
i engelska grefskapet York. Omkr. 7,000
innev. Yllemanufakturer, kard- och spinn-maskiner.
Clemangis [klömangsji], Matthieu Nicolas de, fransk
lärd, f. 1360, blef 1393 rektor vid universitetet
i Paris och 1407 sekreterare vid påfliga hofvet
i Avignon. Såsom misstänkt att hafva författat
den bulla, genom hvilken Karl VI af Frankrike
lystes i bann, måste han länge hålla sig gömd i
kartusianklostret i Fontaine de Bois. Död 1434. –
C. kämpade med kraft mot det sedliga förderfvet
bland presterskapet, fordrade en reformation af
kyrkan, sökte hafva den påfliga schismen och yrkade,
att de teologiska studierna skulle återföras till sin
bibliska grundval. Hans verk utgåfvos, ofullständigt
och inkorrekt, i Leiden 1613.
Clematis L., Skogsrefva, bot., växtslägte
af nat. fam. Ranunculaceae, kl. Polyandria L.,
ordn. Polygynia. Dit hör en mängd arter, som växa i
tempererade och varma land inom både gamla och nya
verlden. De äro klängande buskar eller, stundom,
örter med motsatta och vanligen sammansatta blad,
oftast fyrbladigt, färgadt foder och antingen inga
eller många små kronblad, som utan gräns öfvergå
i ståndare. Frukterna äro nötter, försedda med
ett långt, ofta fjäderlikt spröt (det utvuxna
stiftet). Liksom de flesta öfriga växterna af
samma familj innehålla Clematis-arterna ett
skarpt ämne. Flere bland dem nyttjas derför
i medicinen. Många odlas som prydnadsväxter på
kalljord eller i växthus och boningsrum, ofta såsom
beklädnad på väggar, löfsalar o. s. v. Bland dem, som
i mellersta Sverige odlas på kalljord, må nämnas C.
vitalba L., från mellersta, och C. flammula L., från
södra Europa, C. virginiana L., från norra Amerika
– alla tre med hvita blommor – samt C. viticella
L., från södra Europa, med stora, vackra, blå eller
purpurröda blommor och C. alpina DC (Atragene alpina
L.), fjällväxt från södra Europa, med smutshvita
eller violettblå blommor. Alla dessa arter hafva
klängande stam. Ldt.
Clemens, Johan Frederik, dansk kopparstickare,
f. 1749 i Golnau vid Stettin, kom som barn
till Danmark och växte upp der. Sedan han hos
J. M. Preisler lärt kopparstickarekonsten, tillbragte
han tre år i Paris och utbildade sig der under
ledning af Wille och Delaunay. Från Paris begaf
han sig till Schweiz, der han bl. a. stack det af
dansken Jens Juel målade porträttet af Bonnet. 1778
återkom han till Köpenhamn och blef 1786 medlem af
konstakademien. Sina förnämsta gravyrer utförde han
för utlandet. 1788–92 graverade han i Berlin ett
stort kopparstick, Fredrik II:s revy, efter en tafla af
den engelske målaren Cunningham. Då detta blad gjorde
honom europeiskt ryktbar, kallades han till London,
hvarest han 1792–95 utförde en ny
stor gravyr, Montgomerys död, efter den
nordamerikanske målaren Trumbull. Sedermera
återvände han till Danmark, men fick der endast
mindre betydande arbeten. Från 1813, då ålderdomens
inflytande röjde sig i grafstickelns aftagande
kraft, blef han ännu mindre använd. Död 1831. –
Bland C:s arbeten i Danmark må nämnas gravyrerna
Sokrates i hänryckning, efter Abildgaard, och Ossian,
efter densamme, vidare kopparsticken till Niels
Klim, efter Juel och Abildgaard (alla dessa arbeten
utfördes före resan till Berlin), samt Thorvaldsens
porträtt, efter Eckersberg. – C:s första hustru, Marie
Jeanne Crévoisier, f. 1755, d. 1791, var en omtyckt
pastellmålarinna och skicklig kopparstickerska. Hon
var agré vid konstakademien i Köpenhamn.
Ph. W.
Clemens [kilmöns], Samuel Langhorne, nordamerikansk
författare, känd under pseudonymen Mark Twain, föddes
d. 30 Nov. 1835 i Florida i staten Missouri. 1847–50
arbetade han i boktryckeriyrket och förvärfvade
samtidigt ganska stor bildning. Sedermera förde han
i ett par års tid ett äfventyrligt och omvexlande
lif. 1852–59 var han ångbåtslots på Mississippi,
derefter handsekreterare hos en broder, som
var guvernörslöjtnant i Nevada-territoriet, och
slutligen försökte han sig, fastän utan framgång,
som guldgräfvare. Under denna tid skref han en och
annan gång artiklar i "Virginia city enterprise"
och blef 1862 redaktör för denna tidning. Sedan
han 1864–66 redigerat en tidning i San Francisco,
begaf han sig, som korrespondent för ett annat
kaliforniskt blad, till Sandwichs-öarna. Efter sin
återkomst höll han i Kalifornien och Nevada talrikt
besökta föreläsningar. 1867 utgaf han under titeln
The celebrated jumping frog of Calaveras and other
sketches (ny uppl. 1871) en samling skisser, hvilka
hastigt förvärfvade honom stor popularitet. 1867
företog han en resa till Europa och orienten. Denna
färd skildrade han i The innocents abroad, or
the new pilgrim’s progress (1869) och Mark Twains
pleasure-trip on the continent (1871; "En tripp kring
gamla verlden", 1876). Hans skisser, hvilkas roande
verkan beror på en karrikaturmässig framställning af
menniskor och förhållanden, hafva i olika samlingar
blifvit öfversatta på svenska ("Valda skizzer", 1873;
"Valda skizzer, ny samling", 1874, m. fl.). C. har
jämväl utgifvit den humoristiska romanen Tom Sawyer
("Tom Sawyer", 1877). Ett urval af hans verk utkom
1873 under titeln The choice humorous works of
Mark Twain.
Clemens Alexandrinus, egentl. Titus Flavius,
kyrkofader, f. i Athen eller Alexandria (ovisst
när), hade länge studerat de hedniske filosoferna,
då han, vid mognare år, genom presbytern Pantaenus
i Alexandria, gjorde bekantskap med bibeln. Denna
bok tillfredsställde hans brinnande törst efter
sanningen. Sedan han låtit döpa och prestviga sig,
företog han, i afsigt att öka sina kunskaper,
resor uti Italien, Grekland, Mindre Asien och
Palestina. Derefter bosatte han sig i Alexandria, der
han efter Pantaenus blef presbyter och föreståndare
för kateketskolan. Under förföljelsen mot de kristne
202–203 flydde han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
