Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coehoorn, Menno, baron van C. - Coel - Coelenterata, zool. Se Kavitetsdjur. - Coelestinorden, en munkorden. Se Celestinorden. - Coelestinus, namn på fem påfvar. Se Celestinus. - Coelesyrien, landsträcka i Asien. Se Celesyrien. - Coelibat, ogift stånd. Se Celibat. - Coelius Sedulius, kristen presbyter och skald i 5:te årh. Se Sedulius. - Coello - Coemeterium - Coena - Coenaculum - Coenobiter, ett slags eremiter. Se Cenobiter. - Coenurus, zool. Se Blåsmask. - Coeur, Jacques - Coffea, bot. Se Kaffeträd. - Coffre, Benoit - Coffre de Perote - Cogalniceanu, Mikael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingeniörgeneralen Vauban, som genom större försigtighet vid
sina företags anordnande ofta rönte mera framgång
än C. Denne senare utmärkte sig stundom för en
hänsynslös djerfhet i anfallet. Belägringarna af
Namur 1695, Liége 1702, Bonn 1703 m. fl. leddes
af honom. C. var en utmärkt fästningsbyggare
och ingeniör. Rörande befästningskonst utgaf han
några skrifter, som blefvo mycket spridda och
öfversattes på flere europeiska språk. Han införde
flere förbättringar inom befästningskonsten samt
uppfann ett eget system för bastionsbefästningar
och byggde flere fästningar, såsom Nijmegen, Breda,
Gröningen och Bergen-op-Zoom. Dessutom föranledde han
ett allmännare bruk af kastelden i fästningskriget och
konstruerade ett slags mörsare, som benämndes efter
honom. Död 1704. G. U.
Coel, stad i Nordvestprovinserna i Främre
Indien. Omkr. 40,000 innev. Engelsk militärstation.
Coelenterata, zool. Se Kavitetsdjur.
Coelestinorden, en munkorden. Se Celestin-orden.
Coelestinus, namn på fem påfvar. Se Celestinus.
Coelesyrien, landsträcka i Asien. Se Celesyrien.
Coelibat, ogift stånd. Se Celibat.
Coelius Sedulius, kristen presbyter och skald i 5:te
årh. Se Sedulius.
Coello [-eljo], Claudio, spansk historiemålare,
f. 1621 (?), d. 1693, kämpade mot den vid 1600-talets
slut öfverhandtagande smakförvirringen och kan med
rätta kallas det sjelfständiga spanska måleriets
siste framstående mästare. Såsom hans förnämsta verk
nämnes den af hans lärare, Francesco Rizi, påbörjade
altarmålningen i Escurials sakristia. Arbeten af
honom finnas i åtskilliga kyrkor i Madrid och andra
spanska städer.
Coemeterium, Lat. (af Grek. koimeterion,
sof- l. hviloplats), begrafningsplats, kyrkogård
(särskildt om begrafningsplatserna i Roms katakomber).
Coena, Lat., romarnas förnämsta måltid, som intogs mot
aftonen. – Coena Domini l. C. dominica, Herrans
nattvard; skärtorsdagen, såsom åminnelsedagen
af nattvardens instiftelse. – Coena Domini,
"skärtorsdagsbullan", påflig bulla, utfärdad af Martin
V vid slutet af kyrkomötet i Konstanz (1418) och på
många sätt utvidgad af senare påfvar. Den uttalade
en fruktansvärd förbannelse öfver alla kättare och
upplästes ända till Klemens XIV:s tid (1769–74)
högtidligen hvarje år i Peterskyrkan i Rom.
Coenaculum, Lat., cenakel, matsal. Redan på
republikens tid blef det vanligt i Rom att ej
intaga sina måltider i bottenvåningen, utan i den
öfre våningen. Derför betyder coenaculum äfven
öfre våningen och, emedan denna vanligen uppläts
åt hyresgäster, hyresvåning, anspråkslös bostad,
vindsrum, vindskupa.
Coenobiter, ett slags eremiter. Se Cenobiter.
Coenurus, zool. Se Blåsmask.
Coeur [kör], Jacques, fransk financier och statsman,
knöt 1432 en mängd handelsförbindelser
i Syrien och Egypten samt fick för sitt kontor i
Montpellier uteslutande rättighet att handla med de
otrogne, hvarigenom hans förmögenhet växte ofantligt
(12 skepp i sjön och 300 agenter). Han bisprang
Karl VII med räntefria lån, hedrades med adelskap
och diplomatiska sändningar till Rom och Genua
samt blef slutligen finansminister. På grund af sin
lyckliga förvaltning och de genomgripande reformer
(införandet af stående här, ständig skatt m. m.) han,
delvis understödd af Karl VII:s älskarinna Agnes Sorel,
bragte till stånd, har han ansetts som Frankrikes
störste financier före Sully och Colbert. Hans
rikedom och framgångar framkallade mycken afund,
och på sina fienders ogrundade anklagelser (för Agnes
Sorels förgiftning, myntförfalskning m. m.) blef han
1451 fängslad och miste 1453 sin förmögenhet (omkr. 45
mill. kronor), hvilken delades mellan kronan, domarena
och angifvarna. 1455 lyckades C. fly till Rom, der
påfven Calixtus III gaf honom i uppdrag att skydda
de af turkarna hotade grekiska öarna; men han afled
redan 1456 på Chios. Hans söner återfingo en liten
del af förmögenheten.
Coffea, bot. Se Kaffeträd.
Coffre [kåfför], Benoît, fransk målare,
hvilken omkr. 1695 kallades till Köpenhamn såsom
porträttmålare vid hofvet. Död omkr. 1722. I förening
med sin landsman d’Agar medverkade han till att det
franska manéret, med sin större lätthet och elegans,
undanträngde den äldre och solidare holländska stilen.
Ph. W.
Coffre de Perote [kåfför dö peråt]
l. Nauhcampatepetl, vulkan bland Kordillererna i
mejicanska staten Vera-Cruz. Höjden 4,110 m. (13,851
f.).
Cogalniceanu, Mikael, rumansk statsman och
häfdatecknare, f. 1806, kallades 1826 att intaga en
lärostol i historia vid universitetet i Jassy. Vid
sidan af sitt historiska skriftställareskap,
för hvilket han 1834 företog en forskningsresa
till Tyskland och Frankrike, sysselsatte han sig
med journalistisk verksamhet: han var medutgifvare
af tidskriften "Dacia litteraria" och grundade 1856
tidningen "Steua Dunarei", hvilken inom kort förbjöds
i Jassy, men sedan utgafs i Bruxelles på franska,
under titeln "l’Etoile du Danube". Denna tidning
var ett språkrör för det parti, som arbetade
för Moldavas och Valakiets förening och hvars
ifrigaste målsman C. var. När nämnda förening
1859 åvägabragts under Alexander Kusa, kom C. att
intaga en mycket betydelsefull ställning i den nya
staten. Från d. 24 Okt. 1863 till d. 6 Febr. 1865
var han ministerpresident. Såsom sådan var han
den egentlige verkställaren af 1864 års statskupp
och vidtog flere nyttiga reformer: upphäfvandet
af dagsverksskyldigheten ("robot"), införandet af
en kommunallag, en allmän civil- och brottmålslag,
en undervisningsstadga m. m., hvilkas genomförande
dock bidrog att öka statens finansiella svårigheter
och göra C:s ställning ohållbar. Ehuru förbittringen
mot C. efter furst Kusas störtande (1866) och Karls
af Hohenzollern tronbestigning var ganska stor, fick
han 1867 en plats i kammaren och tillhörde derefter
flere gånger ministèren, t. ex. d. 28 Nov. 1868–d. 7
Febr. 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
