- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
609-610

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crabbe, George - Crab-island - Craesbeeck, Joos van - Craeyer, Caspar de, nederländsk målare. Se Crayer. - Crafft, David von, porträttmålare. Se Krafft. - Cragfergus, stad i den irländska prov. Ulster. Se Carrickfergus. - Cramaer, Mauritz - Cramer, Gabriel - Cramer, Peter - Cramer, Johann Baptist - Cramér - Cramér, Johan Niklas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motgångar, tills han slutligen lyckades finna en
gynnare i Edmund Burke. På dennes råd egnade han sig
åt teologiska studier, och 1813 blef han kyrkoherde
i Trowbridge i Wiltshire, der han dog 1832. Hans
förnämsta dikter äro The library (1781), The village
(1783), The newspaper (1785), The parish register
(1809), The borough (1810), Tales in verse (1812)
och The tales of the hall (1819), hans sista verk. I
sina dikter behandlade C. med förkärlek de fattiges
lif, som han framställde med en gripande, ej sällan
förfärande realism. Hans Poetical works with his
letters and journals
utkommo 1834 (ny uppl. 1867).

Crab-island [krabb-äjland], britisk ö i Vestindien,
ö. om Portorico.

Craesbeeek [krasbek], Joos van, flamländsk målare,
d. före 1662, var till en början bagare i Antwerpen,
men blef der vunnen åt konsten genom A. Brouwer
och målade sedan i dennes stil krogscener, slagsmål
o. d. Hans taflor äro sällsynta.

Craeyer [krajer], Caspar de, nederländsk målare. Se
Crayer.

Crafft, David von, porträttmålare. Se Krafft.

Cragfergus [kraggförgös], stad i den irländska prov.
Ulster. Se Carrickfergus.

Cramaer, Mauritz, tidningsman och dramatisk
författare, föddes i Visby och dog, "vid trettiosju
års ålder", d. 10 (icke d. 12) Nov. 1848 i Stockholm,
hvarest han tillbragte de senare åren af sin
lefnad. Som författare uppträdde han, mest under
pseudonymen "Caprice", först i "Söndagsbladet", sedan
i "Figaro" och "Aftonbladet". Hans qvicka, fastän
ej alltid oförargliga uppsatser i dessa tidningar
väckte rätt mycket uppseende. Mest bekant blef han
dock genom de på sin tid omtyckta lustspelen Fem
hundra riksdaler banko
(1846) och Symamsellerna
(1848), af hvilkas lifliga och roliga kupletter
många ännu äro populära. Han utgaf dessutom
flere andra teaterstycken och en diktsamling:
Ljud och oljud (1845). En nekrolog skildrar honom
såsom "skygg, misstrogen och menniskofientlig".
-rn.

Cramer, Gabriel, schweizisk matematiker, f. 1704,
d. 1752 som professor i filosofi i Genève, der han
förut varit professor i matematik. Hans Introduction
à l’analyse de lignes courbes algébraïques
(1750)
var epokgörande. I ett bihang till detta arbete
framlade han grunderna för determinant-teorien. Han
ombesörjde äfven upplagor af Wolfs Elementa matheseos
uninersae
(1743–52) samt af bröderna Jean och Jacques
Bernouillis verk och bref (1742 och 1744).

Cramer, Johan Andreas, tysk-dansk teolog och
författare, f. i Sachsen 1723, kallades 1754, sedan
Klopstock gjort Bernstorff bekant med hans skrifter,
till tysk hofpredikant i Köpenhamn och blef 1765
teologie professor derstädes. Då emellertid efter
Fredrik V:s död tonen vid hofvet i C:s ögon icke var
sådan den borde, uppträdde han i sina predikningar med
skärpa mot densamma, och följden deraf blef, att han
1771 fick afsked. Han mottog då superintendentsämbetet
i Lybeck, men kallades redan 1774 till teologie
professor och prokansler vid Kiels universitet,

hvars kansler han blef 1784. Död 1788. – C. började
sin literära bana med en öfversättning, jämte
kommentarier, af Bossuets verldshistoria. Hans
Sämmtliche gedichte utkommo 1782, och hans
Hinterlassene gedichte 1791. Dessutom äro flere
predikosamlingar af C. offentliggjorda. Dels i
sin egenskap af predikant, universitetslärare och
estetiker, dels genom den betydande plats han
intog i "Selskabet for de skjönne videnskaber"
och genom den af honom utgifna veckoskriften
"Der nordische aufseher" (1758–1761) utöfvade han
ett stort inflytande på literaturen, smaken och
sederna i Danmark. Han grundlade tillika det första
folkskolelärareseminariet för Slesvig och Holstein
samt gaf dessa landsdelar en förbättrad katekes och en
ny psalmbok. Nämnas må äfven, att C. var den förste,
som der införde potatesodlingen.

Cramer, Peter, dansk målare, f. 1726, var
från 1762 till sin död, 1782, verksam som
kongl. teaterdekorationsmålare och blef 1778 medlem af
konstakademien i Köpenhamn. Han var genremålare i en
riktning, som påminner om Teniers.
Ph. W.

Cramer, Johann Baptist, tysk pianist, f. 1771, kom vid
unga år till London, hvarest han snart fick ofantligt
stort anseende som lärare och virtuos, gjorde sedan
flere konstresor till kontinenten, vistades 1832–45
i Paris och dog 1858. Som virtuos beundrades han i
synnerhet för sitt rena, smakfulla och, särskildt i
bunden skrifart, uttrycksfulla föredrag, hvaremot
han i briljant teknik öfverträffades af Hummel,
Moscheles m. fl. Som pianolärare var han den mest
ansedde i början af detta århundrade. Hans etyder,
som ännu äro allmänt i bruk, utmärka sig genom en
sällsynt förening af musikaliskt och instruktivt
värde. A. L.

Cramer, gammal svensk slägt, som lär härstamma
från Nederländerna eller England och hvars fleste
medlemmar varit bosatta på Gotland. Namnet har
under tidernas lopp haft olika former (Cråmer,
Cramerus, Cramér). – Katarina Kristina C., f. 1786,
d. 1864, dotter af prosten Lars Gardell och gift
med borgmästaren C. A. Cramér, utgaf 1832 ett
häfte Tillfällighetsdikter, bland hvilka några,
t. ex. "Enkans julafton" samt "Under en afliden makes
porträtt", blefvo ganska omtyckta och för hvilka hon
1833 fick Svenska akademiens mindre skådepenning
i guld. Af fru C:s barn må nämnas sönerna Herman
Johan Karl C
., f. 1808, filos. doktor i Upsala 1833,
lektor i Visby (vid hvars läroverk han under flere år
tillika var rektor) 1835–79 och författare af flere
goda arbeten, bl. a. Om lagen för stormar (1856)
och Om atmosferens cirkulation (1860), samt Victor
C
., f. 1813, framstående praktisk jurist, d. 1876
som justitieråd.

Cramér, Johan Niklas, skolman, författare,
syskonbarn till ofvannämnde bröder, föddes i Visby
d. 18 Febr. 1812. Han blef student i Upsala 1830,
filos. kand. 1835 och filos. doktor 1836 samt fick
sistnämnda år anställning som apologist och 1840 som
kollega vid läroverket i sin fädernestad. Sedan han
såväl före som under och efter sistnämnda år äfven
tjenstgjort på gymnasium (både som adjunkt och som
lektor),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free