Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cremonesare - Cremorne gardens - Cremutius Cordus - Creneaux - Crêpe, Fr., ett slags tyg. Se Krepp. - Crepuscularia, zool. Se Aftonfjärilar. - Crépy - Créqui - Crescendo - Crescentia - Crescentiis, Petrus de. Se Crescenzi, P. - Crescentini, Girolamo - Crescentius - Crescenzi, Peter - Crescimbeni, Giovnni Mario de - Crespi - Crespi, Giuseppe Maria - Crespy, en stad och en by i Frankrike. Se Crépy. - Crest - Creta, Lat., krita. C. alba, hvit krita. Se Krita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instrument, som förfärdigats af familjerna Amati,
Stradivari och Guarneri (1560–1750). A. L.
Cremorne gardens [krimårn-], förlustelseställe i
London, motsvarande Mabille i Paris. 1878 stängdes
dess portar.
Cremutius Cordus, romersk historieskrifvare,
som skildrade inbördeskrigen och monarkiens
grundläggning. För sina frimodiga yttranden
(han kallade bl. a. Cassius, Caesars mördare,
den siste romaren) blef han anklagad under Tiberii
regering. Domen förekom han genom att svälta ihjel
sig (25 e. Kr.). Senaten bestämde, att hans skrifter
skulle brännas. C:i dotter Marcia räddade några
exemplar, men nu finnes af dem intet i behåll.
Creneaux [krönå], Fr. (Gfr. crenel, Lat. crena,
inskärning), befästningsk., i fästningsmurar
anbragta skottgluggar för handgevär. Se Skottglugg.
G. U.
Crêpe [kräp], Fr., ett slags tyg. Se
Krepp.
Crepuscularia, zool. Se Aftonfjärilar.
Crépy l. Crespy [-pi]. 1) C.-en-Valois [-ang
valoa], stad i franska depart. Oise (Ile-de-France),
fordom hufvudstad i hertigdömet Valois. Omkr. 3,000
innev. Ruiner efter gamla befästningsverk erinra
om stadens forna betydenhet. – 2) C.-en-Laonnais
[-ang-lanä], by i franska depart. Aisne
(Bourgogne). Omkr. 2,000 innev. Historiskt märkvärdig
genom den der 1544 afslutade freden mellan Frans I
och Karl V.
Créqui [-ki], fransk adlig slägt, känd redan under
1000-talet. Den mest bekante medlemmen är François
de Bonne de C., fransk marskalk, f. 1623. Han
förde 1667 befäl öfver en kår i Luxemburg och blef
för sin tappra hållning 1668 marskalk. 1670 eröfrade
han Lothringen. Då han 1672 vägrade att tjena under
Turenne, blef han för en kort tid aflägsnad. 1675
blef han af den kejserlige generalen hertig Karl af
Lothringen slagen vid Conz och måste s. å. gifva
sig fången i Trier. 1677 fick han befälet öfver
Rhen-armén, gick öfver Rhen samt intog Freiburg och
vann stort byte. 1684 intog han staden Luxemburg
efter ett fruktansvärdt bombardemang och eröfrade
s. å. Trier. Död 1687.
Crescendo, Ital. (af Lat. crescere, växa), musikt.,
tilltagande i styrka. Uttryckes äfven genom tecknet
<.
Crescentia L., bot., växtslägte af
nat. fam. Bignoniaceae, kl. Didynamia L.,
ordn. Angiospermia. Det omfattar endast ett fåtal
arter, alla träd, från Amerikas tropiska delar. Bland
dem är C. cujete L., kalabass-trädet, hvars frukter
("kalabasser") användas på flere sätt, synnerligast
till förfärdigande af åtskilliga slags kärl och
husgerådssaker. Namnet "kalabasser" nyttjas äfven om
dessa. Frukterna äro stora, rundade och likna pumpor
samt hafva vid mognaden ett hårdt, vedartadt skal
(frögömmet). Detta skal är det, som nyttjas till
ofvan omtalade ändamål. Fruktens inre saftiga delar
(fröfästena) ätas af negrerna. Äfven frukterna af
ett slags gurkväxt (Lagenaria) kallas kalabasser
och nyttjas på samma sätt som kalabassträdets,
till förfärdigande af dryckeskärl, flaskor o. d.
Ldt.
Crescentiis, Petrus de. Se Crescenzi, P.
Crescentini, Girolamo, italiensk kastratsångare,
föddes 1769 och innehade från 1785 den
ena anställningen efter den andra i en mängd af
Italiens större städer äfvensom i London, Wien
och Lissabon, till dess han 1805 kallades till
Paris af Napoleon, som öfverhopade honom med
utmärkelser. 1813–25 lefde han i Bologna. Död
såsom sångdirektör vid konservatoriet i Neapel
1846. Hans röst var en mezzosopran, hvilken
beskrifves såsom utmärkt genom skönhet, böjlighet
och rörande uttryck. C. komponerade arior och
utgaf Raccolta di esercizj per il canto (1811),
en samling nyttiga och brukliga solfeggier.
A. L.
Crescentius, romersk patricisk ätt af oviss
härkomst, framträder redan i 900-talets början,
då slägten hade gods i Sabinlandet, och hennes
medlemmar buro titeln hertig (dux). Slägtens mest
bekante medlem ar Johannes C., hvilken äfven kallas
C. Nomentanus. Denne tillskansade sig all makten
i Rom, hvilket han under titeln patricier styrde
985–995. Vid kejsar Otto III:s ankomst 996 hyllade
han visserligen denne; men knappt hade han tågat
bort, förrän C. å nyo ryckte till sig makten och
lät välja en ny påfve (Johan XVI) i st. f. den af
Otto tillsatte Gregorius V. 998 kom kejsaren åter
till staden. C. försvarade sig länge på fästet San
Angelo och blef efter dess intagande halshuggen,
d. 29 April 998.
Crescenzi, Peter (Petrus de Crescentiis),
agronomiens grundläggare i Europa, f. 1230 i Bologna,
d. 1310, var sakförare och ämbetsbiträde åt
podestàn i sin fädernestad samt valdes sedermera till
senator. Han nedlade sina rön i landthushållning uti
skriften Opus ruralium commodorum libri XII (1471).
Crescimbeni, Giovanni Mario de, italiensk skald och
literaturhistoriker, f. 1663, skref redan som gosse
en latinsk tragedi och blef 1679, således vid sexton
års ålder, juris doktor. Död 1728. – C:s förnämsta
arbete är Istoria della volgar poesia (1730–31).
Crespi. 1) Giovanni Battista C., efter sin
födelseort vanligen kallad il Cerano, lombardisk
målare, f. 1557, d. 1633, var Procaccinis lärjunge
och en dugtig konstnär, om också icke fri från
manierism. Bland hans bästa arbeten må nämnas Madonna
del rosario (Milano). – 2) Daniele C., den förres
son och lärjunge, f. 1592, d. 1630, utförde i olja
och fresko en mängd arbeten för kyrkor och palats i
Milano och dess granskap.
Crespi, Giuseppe Maria, kallad lo Spagnuolo,
italiensk målare och kopparstickare, f. 1665, d. 1747,
utbildade sig, genom studiet af Caraccierna och
den venezianska skolan, till en af sin samtid högt
värderad historiemålare. Hans båda söner, Antonio
och Luigi, voro äfvenledes konstnärer.
Crespy [krepi], en stad och en by i Frankrike. Se
Crépy.
Crest, stad i franska depart. Drôme (Dauphiné) vid
floden Drôme. Omkr. 6,000 innev. Ylle-, bomulls-
och sidenmanufakturer. Staden var fordom befäst och
led mycket under albigenskrigen.
Creta, Lat., krita. C. alba, hvit krita. Se Krita.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
