Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Crête, befästningsk., skärningslinierna mellan ett bröstvärns öfversta yta, "krönet", samt dess inre och yttre begränsande sluttningar, doseringar - Crête, La, Fr. "bergspetsen" - Creticus, Lat., metr. Se Amphimacer - Crétineau-Joly, Jacques - Creuse, flod i det inre af Frankrike - Creuse, departement i Frankrike (landskapet Marche) - Creusot (Creuzot), le, stad i franska depart. Saône-et-Loire (Bourgogne) - Creutz, svensk-finsk adlig ätt - Creutz, Lorens d. ä. - Creutz, Ernst Johan d. ä. - Creutz, Lorens d. y. - Creutz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Crête [krät], befästningsk., skärningslinierna mellan
ett bröstvärns öfversta yta, "krönet", samt dess
inre och yttre begränsande sluttningar, doseringar.
G. U.
Crête [krät], La, Fr., "bergspetsen", namn på
spillrorna af det efter d. 9 Thermidor år II
(d. 28 Juni 1794) alltmer försvagade "Berget"
inom franska nationalkonventet. Medlemmarna af
la crête, les crêtois, gjorde gemensam sak med de
parisiska förstadssektionerna i dessas resningar
mot konventet d. 12 Germinal och 1 Prairial år
III (d. 31 Mars och d. 20 Maj 1795). Derefter
var det alldeles förbi med partiets inflytande.
J. Th. W.
Creticus, Lat., metr. Se Amphimacer.
Crétineau-Joly [-nå-sjåli], Jacques, fransk
skriftställare, f. 1803, har i egenskap af
tidningsredaktör och historieskrifvare gjort sig
känd som en af de konservativa åsigternas ifrigaste
förkämpar med afseende på stat och kyrka. Hans
vigtigaste arbeten äro dels hans under olika titlar
utgifna skildringar af striderna i Vendée, framför
allt Histoire de la Vendée militaire (1840–41;
5:te uppl. 1865), dels hans apologi för jesuitismen:
Histoire religieuse, politique et littéraire de la
compagnie de Jésus (1844–46; 3:dje uppl. 1851). Död
1875.
Creuse [krös]. 1. Flod i det inre af Frankrike. Den
rinner upp i det efter densamma uppkallade
departementet, flyter i nordvestlig riktning och
faller ut i Vienne. Längd 235 kilom. (32 mil). –
2. Departement i Frankrike (landskapet Marche), mellan
departementen Indre, Cher, Allier, Puy-de-Dôme,
Corrèze och Haute-Vienne. 5,568 qv.-kilom. (101
qv.-mil). 278,423 innev. (1876). Bergigt. C. är ett af
Frankrikes fattigaste departement. Boskapsskötseln,
som är rätt betydande, lemnar de förnämsta
exportartiklarna. Tusental af innevånarna
företaga årligen utvandring till andra delar af
Frankrike. Hufvudort: Guéret.
Creusot (Creuzot), Le [lö kröså], stad i franska
depart. Saône-et-Loire (Bourgogne) med 26,432
innev. (1876) och ett af de största metallurgiska
etablissement i verlden. Detta grundlades 1781, har
sedan 1836 egts af familjen Schneider samt omfattar
stenkolsbrytning, jern- och ståltillverkning äfvensom
konstruerandet af maskiner. Etablissementet betäcker
en yta af 1,141 hekt. (2,312 tnld), af hvilka 418
(848) komma på jernverken. Arbetarepersonalen utgör
15,250 menniskor, för hvilka är uppförd en särskild
stad med skolor och kyrka. Ångmaskinerna äro 281
till antalet och drifva – med en maskinstyrka af
13,334 hästkrafter – 1,050 verktygsmaskiner och
58 ånghammare. Etablissementet förfogar öfver 305
kilom. (41 mil) jernvägar, som trafikeras af 27
lokomotiv och 1,518 vagnar. 1877–78 utgjorde
förbrukningen 572,067,000 kilogr. (13,458,000
ctr) stenkol, 165,014,000 kilogr. (3,882,000
ctr) koks och 400,081,000 kilogr. (9,412,000 ctr)
malm. Tillverkningen var under samma tid 155,025,000
kilogr. (3,647,000 ctr) tackjern, 128,671,000
kilogr. (3,027,000 ctr) smidt och valsadt jern samt
stål och 24,506,000 kilogr. (576,500 ctr) smidt
och valsadt jern samt stål, förvandlade till broar,
kanoner och diverse slags
maskiner. 1874–75 inbringade C., med underlydande, 75
mill. fr. (54 mill. kr.). 1878 utgjorde arbetslönerna
18 mill. fr. (12,960,000 kr.).
Creutz [kröjts], svensk-finsk adlig ätt, hvilken
härstammar från Finland och leder sina anor upp till
en Lars Markusson, som lefde på 1400-talet. Dennes
ättling i femte led, Ernst Larsson, blef 1625 under
namnet C. introducerad på svenska riddarhuset. Ätten
fick 1654 friherrlig värdighet. En gren upphöjdes
1719 i grefligt stånd. Den finska grenen
immatrikulerades 1818 under n:o 1 på finska
riddarhuset.
1. Creutz [kröjts], Lorens d. ä., friherre,
riksråd, amiral-general, son till Ernst Larsson C.,
föddes 1615, blef 1638 assessor i Bergsamtet,
1649 landshöfding i Åbo och Björneborgs län samt
1655 i Dalarna, var 1658 regeringskommissarie i det
eröfrade Trondhjems län, utnämndes 1660 till riksråd
och var 1673–76 rikskammarråd. 1654 upphöjdes han
i friherrligt stånd. Enär C. med stor drift
skött sina civila befattningar, ansågs han äfven
duglig till sjös och utnämndes efter krigsutbrottet
1675 till amiral-general, ehuru "han hvarken sett
fiende eller död". I sin första batalj, vid Öland
d. 1 Juni 1676, mot den förenade holländsk-danska
flottan manövrerade han sitt amiralskepp, "Kronan",
så illa, att det kantrade under en olycklig
vändning, hvilken C. gifvit order om, i trots af
gjorda föreställningar om nödvändigheten att först
minska segel och fälla portarna på undre batteriet.
Till råga på olyckan kom elden lös, spred sig till
krutdurken och sprängde skeppet i luften med C. och
800 man.
2. Creutz [kröjts], Ernst Johan d. ä., friherre,
riksråd, den förres broder, f. 1619, utnämndes 1652
(han var då hofrättsassessor) till landshöfding
i Nylands och Tavastehus län samt upphöjdes 1654,
jämte sin broder Lorens, till friherre. Han blef
sedan landshöfding i Åbo och Björneborgs län,
flyttades derifrån till Vestmanlands län samt
kallades 1674 till riksråd och president i Åbo
hofrätt. Död 1684. C. hade anseende som en
mångsidigt bildad man och en nitisk ämbetsman,
men var, till följd af sitt sträfva och befallande
sätt, föga afhållen bland sina underordnade.
F.
3. Creutz [kröjts], Lorens d. y., friherre,
ämbetsman, son till Lorens C. d. ä., föddes 1646,
antogs 1659 till auskultant i Bergskollegium, der
han 1666 blef assessor, och vistades 1662–68 nästan
oafbrutet utomlands under bergsvetenskapliga
studier. Till följd af sina goda kunskaper blef
han nästan sjelfskrifven medlem i de många komitéer,
som på 1670- och 1680-talen nedsattes rörande
bergverksrörelsen i Finland och i åtskilliga
delar af Sverige. 1680 blef han vicepresident
i Bergskollegium och 1683 landshöfding i Åbo och
Björneborgs län. Död 1698.
4. Creutz [kröjts], Johan, grefve, riksråd,
den förres broder, föddes i Åbo 1651. I sin ungdom
tjenstgjorde han först som volontär i engelska
örlogsflottan, der han avancerade till kapten samt
deltog i flere sjödrabbningar mot holländarna, och
derefter i svenska marinen. 1676 utnämndes han till
öfverstelöjtnant vid ett finskt kavalleriregemente,
men några år senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
