Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Daphneforier (Grek. dafneforia), en i vissa delar af det forna Grekland (Delif, Tempe och Beotien) till Apollos ära firad fest - Daphnia, zool. Se Vattenloppa - Daphnin (Dafnin), kem., en glykosid. Se Daphne, bot. farmak. - Daphnis (Dafnis), Grek. mytol. - Dapifer, Lat. (af daps, måltid, och ferre, föra), munskänk, köksmästare - Daponte, Lorenzo - Da Porto, Luigi - Dappenthal (Fr. Vallée des Dappes) - Dapsang, högsta toppen på Karakorum-kedjan - Dar betyder i nubiskan land - Darboy, Georges - Darbur l. Durbar - Darby, John Nelson - Darbyister, en religiös sekt. Se Plymouth-orden - D'Arcet, Jean Pierre Joseph - Dardanariat (efter Dardanarius, en beryktad romersk ockrare) - Dardanellerna, fyra befästa slott vid det sund, som skiljer Europa och Mindre Asien - Dardanellerna, sundet vid D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
månen och stjernorna samt betecknande Apollo såsom
det himmelska ljusets gudomlighet. Andra till
denna fest hörande bruk inneburo en påminnelse om
de reningsceremonier, hvilka Apollo sades hafva
genomgått med anledning af draken Pythons dödande.
A. M. A.
Daphnia, zool. Se Vattenloppa.
Daphnin (Dafnin), kem., en glykosid. Se Daphne,
bot. farmak.
Daphnis (Dafnis), Grek. mytol., en skön
herdeyngling, son af Hermes och en nymf samt vallande
sina hjordar vid foten af berget Etna. Han fick
undervisning i tonkonsten af Pan och prisades såsom
herdediktens uppfinnare. D. älskade en af traktens
nymfer, men blef henne otrogen och straffades
derför med blindhet eller (enligt en annan saga)
förvandlades till en sten. Idylldiktaren Theokritos
besjunger D. såsom en den passionerade kärlekens
martyr och låter honom förtäras af kärleksqval.
A. M. A.
Dapifer, Lat. (af daps, måltid, och ferre, föra),
munskänk, köksmästare.
Daponte, Lorenzo, italiensk operatextförfattare,
f. 1749, förde länge ett kringflackande lif och
blef slutligen af kejsar Josef II anställd såsom
textförfattare vid italienska operan i Wien. Han skref
der texterna till Salieris, Martinis och Mozarts
operor. Bland de sistnämnda är det i synnerhet
"Figaros bröllop" och "Don Juan", som grundat hans
rykte. Efter Josefs död lemnade D. Wien. Död 1838
såsom professor i italienska språket i New-York. Sitt
oroliga och äfventyrliga lif skildrade han i sina
Memoirs (1823–27; 2:dra uppl. 1829). D. utgaf äfven
flere italienska öfversättningar af engelska verk.
Da Porto, Luigi, italiensk krigare och
novellförfattare, d. 1535, var en af Boccaccios bäste
efterföljare. Hans novell Giulietta (utgifven efter
hans död) är den första dikt, som behandlar Romeos
och Julias kärlek och död, hvilket ämne sedan upptogs
af Bandello, Lope de Vega, Luigi Groto och Shakspeare
m. fl. D. säger sig hafva erhållit berättelsen af
en bland sina krigare, en veronesare.
Dappenthal (Fr. Vallée des Dappes), en i strategiskt
hänseende vigtig dal i Jurabergen, i schweiziska
kantonen Vaud (Waadt), vid franska gränsen.
Dapsang, högsta toppen på Karakorum-kedjan, i
landskapet Nubra, i vestra Tibet. Näst Gaurisankar
är det jordens högsta berg. 8,566 m. (28,850 f.).
Dar betyder i nubiskan land, område samt förekommer
i en mängd namn på landsträckor i Nubien och
Sudan. I arabiskan har det betydelsen boning,
t. ex. Dar-es-selâm, fridens boning, hvilket namn
kalifen Al-Mansur gaf den af honom anlagda staden
Bagdad.
Darboy [-båa], Georges, fransk ärkebiskop, född 1813,
prestvigdes 1836, blef 1840 professor vid seminariet
i Langres och kallades 1845 af ärkebiskop Affre
till Paris, hvarest han som lärare, predikant och
författare verkade till 1859, då han utnämndes till
biskop i Nancy. 1863 blef han ärkebiskop af Paris. På
denna post röjde han benägenhet att häfda den franska
kyrkans fri- och rättigheter i förhållande till den
påfliga kurians och ultramontanernas anspråk. Pius IX
vägrade derför att utnämna honom till kardinal. Stor
uppmärksamhet väckte D:s uppträdande på konciliet i
Rom (1870), der han motsatte sig ofelbarhetsdogmens
antagande. D. slutade sin lefnad såsom ett af
Pariskommunens offer. Då insurrektionen utbröt, d. 18
Mars 1871, stannade han modigt qvar i hufvudstaden,
oaktadt han visste, att hans lif var hotadt. Den
5 April vardt han af kommunarderna fängslad
såsom gisslan. Alla försök att utverka hans
frigifvande misslyckades, och d. 25 Maj blef han
skjuten. Skrifter: Les Femmes de la Bible (1848–49),
Les saintes femmes (1850) och Vie de Saint Thomas
Becket (1860) m. fl. D. var en flitig medarbetare
i tidningarna "Correspondant" och "Moniteur
catholique". E. W.
Darbur l. Durbar, Ind., morgonuppvaktning hos de
indiske furstarna; statsråd, konselj.
Darby [-bi], John Nelson, engelsk sekterist,
f. 1800, blef 1819 advokat, tog kort derefter
presterlig ordination, men utträdde snart, på grund
af samvetsbetänkligheter, ur statskyrkan. Det var
förnämligast genom hans inflytande, som Plymouth-orden
kom till stånd.
Darbyister, en religiös sekt. Se Plymouth-orden.
D’Arcet [-se], Jean Pierre Joseph, fransk kemist,
f. 1777, d. som generalmyntmästare i Paris 1844,
inlade stora förtjenster om den kemiska tekniken och
var medlem af den kommission, som antog Leblancs
metod för sodaberedning m. m. Skrifter: Resultats
de l’emploi alimentaire de la gélatine etc. (1833)
och Assainissement des ateliers (1843) m. fl.
Dardanariat (efter Dardanarius, en beryktad romersk
ockrare), afsigtligt och egennyttigt uppdrifvande
af priset på lifsmedel och andra nödvändighetsvaror,
derigenom att man gör omfattande uppköp i förväg och,
vid allmänt behof, innehåller sina lager eller på
konstladt sätt hindrar tillförseln m. m. Dardanariat
var enligt romersk rätt och i de efter denna rätt
bildade Tyska rikets lagar belagdt med stränga straff
(landsförvisning, egendomens förlust o. d.). I den
nya tyska strafflagen af d. 25 Maj 1870 omnämnes ej
denna förbrytelse.
Dardanellerna. 1. Fyra befästa slott vid det sund, som
skiljer Europa och Mindre Asien. Af dessa slott ligga
två: Sedil Bahr och Kilid Bahr, på den europeiska
sidan, och två: Kum Kale och Kale Sultanie, på den
asiatiska. De lära hafva fått sitt namn efter den
forntida staden Dardanos, som var belägen vid nämnda
sund. – 2. Sundet vid D. (Turk. Bahr Sefed Boghasi),
fordom Hellesponten, det sund, som förenar Egeiska
hafvet med Marmarasjön. Det är omkr. 75 kilom. (10
mil) långt och i medeltal 5–6 kilom. (0,7–0,8 mil)
bredt; på det smalaste stället är bredden endast
1 kilom. (3,368 f). Invid mynningen åt Marmarasjön
ligga, på den europeiska stranden, staden Gallipoli
och, på den asiatiska, den i forntidens krig vigtiga
staden Lampsakos, nu Lapsaki. Fordom kunde endast
den södra och smalaste delen af sundet militäriskt
beherskas. De ställen, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
