- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1309-1310

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djursagan är en saga, i hvilken djuren framställas såsom egande talförmåga och tankeförmåga - Djursdala, socken i Småland - Djursholm, frälsegods i Danderyds socken och skeppslag, Stockholms län - Djursnäs (Jursnäs), kyrkoherdeboställe i Mogata socken, Hammarkinds härad, Östergötlands län - Djurskyddsföreningar, föreningar, som hafva till ändamål att främja en mild behandling af djuren - Djursten, en på Gräsön, vid Öregrundsgrepen, belägen fyr - Djurström, Erik Vilhelm - Djursvik, lastningsplats i Söderåkra socken - Djurvännen, en ifrån Jan. 1878, på föranstaltande af Svenska allmänna djurskyddsföreningen, utgifven månatlig illustrerad tidskrift - Djurväxter, zool. Se Zoofyter - Djurö, kapellförsamling i Uppland - Djurö (fordom Branäs ö), ö i Bråviken - Djurö skärgård, en i Vänern, mellan Värmlandsnäs och Bromön, belägen skärgård - Djuto, Jap. rel., en af de tre förnämsta i Japan herskande kulterna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på disticha, från omkr. 1150). Omkr. 1170 gjordes, så
vidt man vet, den första medelhögtyska bearbetningen
af djursagan: "Isengrînes nôt", hvilken i början af
13:de årh., utan ändring af innehållet, omsmältes
i den från Heinrich von Veldekes tid herskande
renare versformen. I norra Frankrike undergick
djureposet ("Le roman du renart") i 13:de och
14:de årh. mångfaldiga bearbetningar. Sin mest
konstnärliga gestaltning erhöll sagan (sannolikt
omkr. 1250) i Flandern, der den framträdde under
titeln "Reinaert de vos". Författaren till denna
saga är ej känd (enligt J. Grimm var hans namn
Willem de Matoc, enligt andra hette han Willem
Utenhove). En jämförelsevis underlägsen bearbetning
och fortsättning af "Reinaert de vos" verkställdes
omkr. 1350, försågs i 15:de årh. med en prosaisk
glossa af Hinric von Alkmar och utgafs 1498 på
trycket, i plattysk öfversättning, under titeln
"Reineke de vos" (ett unikt exemplar af denna paleotyp
förvaras i Wolfenbüttel). Såsom öfversättare gällde
länge Nikolaus Baumann; men i senare tid har Zarncke
sökt bevisa, att äran tillkommer Rostock-boktryckaren
Hermann Barkhusen. Ifrån denna plattyska form af
dikten härflyta alla andra bearbetningar. Sådana
finnas på de flesta språk, bl. a. på högtyska (redan
1544; mest känd är Goethes hexametriska bearbetning
"Reineke Fuchs", 1704), på engelska (1681), holländska
(1694), danska (1555) och svenska (1621; en nyare
öfversättning utgafs 1827 af L. Hammarsköld).
R. G.

Djursdala, socken i Småland, Kalmar län, Sevede
härad. Arealen 7,724 hekt. (15,647 tnld). 1,220
innev. (1878). Annex till Södra Vi, Linköpings stift,
Tuna läns och Sevede kontrakt.

Djursholm, frälsegods i Danderyds socken och
skeppslag, Stockholms län, med naturskön belägenhet
vid Stora Värtan, en mil från Stockholm. Det
består f. n. af 2 mtl frälsesäteri och 4 3/4 mtl
frälse med derunder lydande torp och lägenheter
samt innehafves (sedan 1877) af brukspatronen
R. N. G. Montgomery-Cederhielm. Hufvudbyggnaden, som
är af sten, med ända till 5 f. (1,5 m.) tjocka murar,
uppfördes i början af 1500-talet. Egendomen grundlades
vid denna tid af riksrådet Nils Eskilsson Banér och
tillhörde till 1813 (från 1731 som fideikomiss)
Banérska slägten. Fältmarskalken Johan Banér föddes
der 1598.

Djursnäs (Jursnäs), kyrkoherdeboställe i
Mogata socken, Hammarkinds härad, Östergötlands län,
en mil från staden Söderköping. I nämnda stad och
på D. underhandlade drotsen Krister Nilsson (Vase)
i slutet af år 1436 med ombud från de tre nordiska
rikena för ordnandet af unionella angelägenheter. På
D. svor vid samma tillfälle marsken Karl Knutsson för
andra gången huldhet åt Erik af Pommern, hvarjämte
han, tillika med drotsen, mottog de församlade
svenskarnas trohetsförsäkringar.

Djurskyddsföreningar, föreningar, som hafva
till ändamål att främja en mild behandling af
djuren, särskildt de som äro menniskan till nytta
eller nöje. Sådana föreningar hafva bildats i de
flesta civiliserade land. I Sverige stiftades en
djurskyddsförening i Strengnäs 1870, för

nämnda stad och dess omnejd. Svenska allmänna
djurskyddsföreningen bildades i Stockholm
1875. Sistnämnda år stiftades äfven en särskild
förening för Gotland och 1876 en för Värmland. Som
djurskyddsförening är ock att räkna en bland
skolungdomen i Göteborg bildad förening under
namn af "Småfoglarnas vänner". – Svenska allmänna
djurskyddsföreningen har sedan 1878 utgifvit en
månadsskrift, kallad "Djurvännen". Jfr Djurplågeri.
C. A. L.

Djursten, en på Gräsön, vid Öregrundsgrepen, belägen
fyr. Redan omkr. 1759 kom en öppen s. k. vippfyr
till stånd derstädes, och 1765 byggdes der ett
stentorn för öppen stenkolsfyr. 1838–39 ändrades
fyren till spegelfyr, och 1873 försågs den med
sideralsken. Fyrljusets höjd öfver vattenytan
är 20 m. (67 f.), och lysviddea 12 minuter.
A. G.

Djurström, Erik Vilhelm, teaterdirektör, dramatisk
skriftställare, f. 1787, hette först Strandberg,
men bortlade detta namn, när han 1807 ingick
vid teatern. Efter några års anställning vid
Djurgårdsteatern öfvertog han de privilegier,
som blifvit meddelade åt teaterföreståndaren
J. P. Lewenhagen, och började samtidigt med egen
trupp fara omkring i landsorten. Den repertoar, som
D:s trupp utförde, var till större delen öfversatt
och bearbetad af honom sjelf. Bland de många stycken
han införde på svenska scenen må nämnas "Donaufrun",
"Enfalden från landet", "Det goda exemplet",
"Förtalet", "Den nya garnisonen", "Qväkaren och
dansösen", "Sen er i spegeln" och "Yelva". D.,
hvilken som skådespelare hälst rörde sig på den
högre koturnen, var en för sin tid ganska skicklig
teaterföreståndare. Död i Jönköping d. 17 Sept. 1841.

Djursvik, lastningsplats i Söderåkra socken,
sydligaste delen af Kalmar län.

Djurvännen, en ifrån Jan. 1878, på föranstaltande
af Svenska allmänna djurskyddsföreningen,
utgifven månatlig illustrerad tidskrift
för främjande af djurens rätta vård och
djuregarnas fördel. Redaktionen ombesörjes af
G. V. Sjöstedt. 1879 utgick denna tidskrift i
omkr. 1,900 exemplar. Dess prenumerationspris är två
kr. om året.

Djurväxter, zool. Se Zoofyter.

Djurö, kapellförsamling i Upland, Stockholms län,
Värmdö skepps- och tingslag. Arealen 5,264
hekt. (10,664 tnld). 1,090 innev. (1878). Annex till
Värmdö pastorat, Upsala stift, Östra Roslags kontrakt.

Djurö (fordom Branäs ö), ö i Bråviken, Dagsbergs
socken, Östergötlands län. Under konung Kristoffers
regering vardt ön af dåv. egaren till Bråborg, Erik
Axelsson Tott, skänkt till Vadstena, kloster och var
sedan djurgård under Bråborg.

Djurö Skärgård, en i Vänern, mellan Värmlandsnäs
och Bromön, belägen skärgård, tillhörande Torsö
socken, Vadsbo härad, Skaraborgs, län. Den
består af Djurön, Långön, Gisland, Ängsholmen,
Vaspholmen, Kejsan och Råskär m. fl. holmar,
till större delen obebodda. Ögruppen har i
n. ö. och s. v. en längd af 8 kilom. (0,75 mil).
A. G.

Djuto, Jap. rel., en af de tre förnämsta i Japan
herskande kulterna (de bägge andra äro budsdo och
jinto). Den har till sitt grundlag kinesernas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:06:17 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0661.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free