- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1397-1398

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Doria - Doriderna - Dorierna, en af det grekiska folkets tre hufvudstammar. Se Dorerna. - Dorigny, Nicolas, fransk kopparstickare - Doris - Doris, Grek. mytol. - Doris, zool. - Doris, astron. - Doriska dialekten - Doriska vandringen - Dorisk stil l. Dorisk ordning, byggnadsk. Se Pelareordning. - Dorisk tonart, musikt. Se Grekisk musik och Kyrkotonarter. - Dorism - Dorking - Dorléans, Louis, fransk skriftställare - Dormitiv - Dormitor - Dormitorium - Dormös - Dorn, Heinrich Ludwig Edmund, tysk tonsättare och musikteoretiker - Dorn, Johannes Albrecht Bernhard, tysk (rysk) orientalist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sändes till Cypern för att hjelpa venezianerna mot
turkarna. Genom hans afsigtliga dröjsmål gick ön
förlorad. Såsom en af befälhafvarna i slaget mot
turkarna vid Lepanto 1571 inlade han ingen ära. Död
1606. A. B. B.

Doriderna, Grek. mytol., "Doris’ döttrar",
hafsnymfer. Se Doris och Nereiderna.

Dorierna, en af det grekiska folkets tre
hufvudstammar. Se Dorerna.

Dorigny [-rinji], Nicolas, fransk kopparstickare,
f. 1657, d. 1746, tillbragte tjugoåtta år uti
Italien och femton år i England samt blef 1725
medlem af den kongl. akademien i Paris. Han
förenade grafstickeln och nålen och var en af
sin tids störste kopparstickare i det historiska
facket. Särdeles utmärkt var han i återgifvandet
af Rafael (Kartongerna, Transfigurationen) och
Daniele da Volterra (Korsnedtagningen). Hans fader,
Michel D. (d. 1665?), och hans äldre broder, Louis
D
. (d. 1742), voro målare och kopparstickare.

Doris. 1. Berglandskap i det forna Hellas, med ett
ytinnehåll af omkr. 220 qv.-kilom. (4 qv.-mil). Det
utgjorde dorernas hemvist och hade fyra städer, som
tillsammans bildade ett sjelfständigt förbund, det
s. k. doriska Tetrapolis. I nuv. Grekland är D. en
eparki i nomarkien Fthiotis-Fokis. – 2. De af dorer
grundlagda kolonierna på sydvestra kusten af Mindre
Asien (Karien) och angränsande öar.

Doris, Grek. mytol., dotter till Okeanos och Tethys,
var gift med sin broder Nereus, med hvilken hon hade
femtio döttrar, de s. k. nereiderna l. doriderna,
af hvilka en bar sin moders namn.

Doris, Stjernsnäck- l. Korssnäck-slägtet, zool.,
ett till blötdjuren (Mollusca), snäckdjurens klass
(Cephalophora), bakgälarnas ordning (Opistobranchiata)
och bargälarnas afdelning (Gymnobranchiata)
hörande slägte, hvars medlemmar hafva förgrenade,
på ryggens midt belägna, indragbara gälar, uti
hvilkas midt analöppningen befinner sig, och
på ryggens främre del trefvare, hvilka kunna
indragas inom en särskild hålighet. Kroppen är
aflång, med hvälfd öfre sida, och huden genomdragen
af egendomliga kalkafsöndringar. Egentligt skal
saknas. Stjernsnäckorna, hvilka träffas i alla haf,
omfatta åtminstone 50 praktfulla, vanligen rödaktiga
arter. Till de större bland dessa hör D. Argo, som är
tegelröd med hvita punkter och omkr. 8 centim. (2,7
tum) lång samt förekommer i Medelhafvet. Betydligt
mindre är den i de nordeuropeiska hafven allmänt
utbredda D. muricata, som har genomskinligt
hvit eller gulhvit färg och orangegula trefvare.
J. G. T.

Doris, astron., namn på en af asteroiderna.

Doriska dialekten, den munart af det forngrekiska
språket, hvilken talades af den doriska stammen
(se Dorerna). Utmärkande för alla de många olika
skiftningarna af denna dialekt äro: breda, kraftiga
ljudformer, i synnerhet en stor öfvervigt hos
a-ljudet, jämte qvarståendet af vissa ursprungliga
formbildningar, som gått förlorade i det vanliga
grekiska skriftspråket. Bland författare, som begagnat
sig af den doriska dialekten, äro att märka Pindaros
och Theokritos.

Enstaka exempel på nämnda dialekt förekomma i
Aristofanes’ lustspel, hvarjämte språket i den attiska
tragediens chor-partier har en viss anstrykning
af dorism. Se vidare Grekland. A. M. A.

Doriska vandringen, dorernas utvandring åt söder omkr. 1100
f. Kr. Se Dorerna och Herakliderna.

Dorisk Stil l. Dorisk ordning, byggnadsk. Se
Pelareordning.

Dorisk tonart, musikt. Se Grekisk musik och
Kyrkotonarter.

Dorism, egendomlighet i det doriska folklynnet
eller den doriska dialekten. Jfr Dorerna och Doriska
dialekten
.

Dorking, stad i syd-engelska grefskapet Surrey,
vid floden Mole. Omkr. 5,000 innev. Utmärkta
kalkbrännerier. Betydande handel med höns (en för
trakten egendomlig ras).

Dorléans l. d’Orléans [-a’ng], Louis, fransk
skriftställare, f. 1542, d. 1629, blef 1589 genom
ligans inflytande utnämnd till general-advokat,
men landsförvisades 1594 med anledning af åtskilliga
våldsamma pamfletter mot Henrik IV, bl. a. Le banquet
et après-dînée du comte d’Arète,
o. s. v., benådades
1603, blef kort derefter häktad för upproriska
stämplingar, men frigafs efter tre månaders förlopp
och var sedermera orubbligt trogen Henrik, efter hvars
död han utgaf La plainte sur le trépas du roi Henri
le grand
(1612).

Dormitiv (af Lat. dormire, sofva), sömngifvande medel.

Dormitor, stor berggrupp i norra delen af Montenegro,
på gränsen till Bosnien. Den består af kala toppar,
bland hvilka den högsta är 2,400 m. (8,100 f.).

Dormitorium, Lat. (af dormire, sofva), sofkammare,
det gemensamma sofrummet i ett kloster.

Dormös (Fr. dormeuse, af Lat. dormire, sofva),
sofvagn; ett slags nattmössa.

Dorn, Heinrich Ludwig Edmund, tysk tonsättare och
musikteoretiker, f. 1804, studerade under Berger
och Klein, fick efter hvartannat lärare- eller
direktörsbefattningar i Frankfurt a. M. (1827),
Königsberg (1828), Leipzig (1830), Hamburg (1832),
Riga (1836), Köln (1843) och Berlin (1849) samt
pensionerades och fick professorstitel 1869. Han
grundade 1845 den rhenska musikskolan samt dirigerade
1844 och 1847 de nederrhenska musikfesterna i
Köln. Bland hans operor gåfvos med bifall Rolands
knappen
(1826), Der schöffe von Paris (1838) och Die
Nibelungen
(1854) m. fl. Alla hans många sånger och
instrumentalsaker röja en vacker talang och grundlig
musikalisk bildning, men hafva ej lyckats vinna några
stora och allmänna sympatier. D. är äfven känd såsom
utmärkt dirigent, smakfull pianist och skarpsinnig
kritiker. Anmärkningsvärda data ur sitt rörliga lif
har han lemnat i Erinnerungen (1870–72), Ostracismus
(1875) och Ergebnisse aus erlebnissen (1876). A. L.

Dorn, Johannes Albrecht Bernhard, tysk (rysk)
orientalist, f. 1805 i Sachsen-Koburg, blef 1826
professor i österländska språk vid universitetet i
Charkov och 1835 i asiatisk historia och geografi
vid orientaliska institutet i Petersburg samt 1842
direktor för asiatiska museet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfac/0705.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free