Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drum - Drummond - 1. Drummond, William D. of Hawthornden, skotsk skald - 2. Drummond, James, earl of Perth - 3. Drummond, Henry, engelsk författare - 4. Drummond, Thomas, engelsk ingeniör, kapten vid britiska ingeniörkåren - Drumont - Drunkning - Drupaceae - Drury-lane-theatre - Drus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfyllning torde, åtminstone i de allra flesta fall,
hafva tillgått så, att en verklig utkristallisering
egt rum ur någon lösning, som infiltrerat uti
eller fyllt håligheterna. Mineralbildandet har
fortskridit från sprickans väggar mot dess midt
(sekretionsbildning) och antingen pågått,
tills hela håligheten blifvit fylld, eller ock
i midten lemnat ett tomrum, hvars väggar ofta
äro besatta med mer eller mindre fullständigt
utbildade kristaller. Drummernas vanligaste
utfyllningsmineral äro qvarts, ametist, kalkspat,
kalcedon och opal. Då en drum består af flere mineral,
förekomma dessa i samma ordningsföljd på hvardera
sidan om den forna sprickans midtlinie. Till
tjockleken vexla drummerna mellan en linie och
några tum; vanligen hafva de icke någon särdeles
stor utsträckning på längden. Jfr Sekretion.
E. E.
Drummond [drö’mmönd], skotsk adlig slägt, som
härstammar från en viss Mauritius, hvilken lefde i
senare hälften af 11:te årh. Stamfaderns ättling i
tolfte led, Annabella D., var gift med den skotske
konungen Robert III Stuart. som regerade 1390–1406.
1. Drummond [drö’mmönd], William D. of Hawthornden,
skotsk skald, f. 1585, d. 1649, utgaf Tears on the
death of Mealiades (1613), en samling Poems (1616)
m. m., som förskaffade honom tillnamnet "den skotske
Petrarca", samt en historia öfver de fem skotske
konungarna med namnet Jakob. Hans dikter lida
mångenstädes af ett tomt prål.
2. Drummond [drö’mmönd], James, earl of Perth,
f. 1648, blef 1684 Skotlands kansler, hölls efter
1688 års revolution och till 1693 inspärrad på
Stirling castle och uppsökte derefter i Frankrike
sin landsflyktige herre, Jakob II, hvilken upphöjde
honom till earl of Perth. Död 1716. D. gjorde sig
i Skotland hatad genom sin hårdhet. De af honom
skrifna Letters from James, earl of Perth, to his
sister, the countess of Errol utgåfvos 1845.
3. Drummond [drö’mmönd], Henry, engelsk
författare, f. 1786, upprättade 1825 en professur
i nationalekonomi uti Oxford och blef mycket tidigt
medlem af parlamentet, der han ådagalade ett vaket
intresse för alla frågor. D. är likväl mera ryktbar
som flitig författare af religiösa skrifter och som
ifrig deltagare i stiftandet af irvingianernas sekt.
Anhängarna af den nya läran höllo 1826–30 regelbundna
sammankomster i hans hem i Albury Park, i Surrey,
och D., som var delegare i den stora bankirfirman
D. i London, gaf med frikostig hand medel till
grundläggandet af den nya kyrkan. Död 1860.
4. Drummond [drö’mmönd], Thomas, engelsk ingeniör,
kapten vid britiska ingeniörkåren, f. 1797,
d. 1840, är förnämligast bekant genom det efter honom
benämnda Drummmondska kalkljuset. Se Belysning.
P. T. C.
Drumont [drymå’ng] l. Tête-de-Felleringen,
bergstopp på Vogeserna, på gränsen mellan
franska depart. Vosges och tyska rikslandet
Elsass-Lothringen. Höjd 1,208 m. (4,068 f.).
Drunkning och Dränkning. Om redan vid andningsvägarnas
öppningar (mun och näsa) luftens tillträde till
lungorna afspärras genom en
vätska, så att döden inträder genom qväfning,
så kallas en sådan död drunkning, ifall den är
oafsigtlig, dränkning, om den är afsigtlig. I sådana
fall är icke nödvändigt, om ock vanligt, att hela
kroppen är nedsänkt i vätskan (vattnet): det är nog
med hufvudet eller t. o. m. endast ansigtet. På
sistnämnda sätt finna stundom icke blott barn,
utan äfven vuxna (t. ex. om de äro berusade eller
på annat sätt hjelp- och redlösa) döden i helt
grunda pussar eller vätskesamlingar. – Uppgifterna
i Sveriges befolkningsstatistik meddela, att under
femårsperioden 1871–75 i medeltal 1,202 personer
årligen drunknat. Af sjelfmördare var det enligt
nämnda uppgifter i medeltal 75 personer årligen,
51 män och 24 qvinnor, som under samma tidsperiod
valde detta dödssätt. – Sedan den drunknande kommit
i vattnet, håller han i de första ögonblicken
instinktivt andan. Stundom inträffar äfven, såsom
djurförsök visat, att vattnets plötsliga inverkan
på huden genom reflex på nervsystemet åstadkommer
ett hämmande af andedrägten, hvilket under vissa
förhållanden kan öfvergå till fortfarande stillestånd
i andningsverksamheten. Eljest inträder i allmänhet
snart ett skede af andnöd med kramp, medvetandet
försvinner, och i ett tredje skede, asfyxiens,
skendödens (jfr Död), inträder döden efter några
af lång mellantid skilda, djupa, krampaktiga
andetag. – Upptages den drunknande såsom skendöd,
så kan han stundom återväckas till lif medelst
räddningsåtgärder. I första hand bör man på lämpligt
sätt befria honom från slam eller orenlighet,
som möjligen tillstoppar mun och näsa. Derefter
lägger man honom ett ögonblick framstupa, med stöd
för pannan, söker öppna munnen och, genom lämpligt
tryck underifrån på bröst och underlif, främja
vattnets utflöde ur munnen. Sådana råa åtgärder som
att hålla en skendöd hängande med hufvudet nedåt
och att rulla eller starkt ruska honom äro af ingen
nytta. Kläderna lossas straxt om bröst, hals och
underlif, och man söker genom lämpliga åtgärder
verka på återställande af kroppsvärme, blodomlopp
och andning. Jhm.
Drupaceae, bot., naturlig växtfamilj, närslägtad
med rosacéerna, från hvilkas rika formserier
den knappt med säkra kännetecken låter sig
begränsa. Alla drupacéer äro träd eller buskar
med stenfrukt (mandelfrukten kan dock anses som en
öfvergångsform till nöt). Till denna familj höra
många af våra mest bekanta fruktträd (plommon-,
körsbärs-, aprikos- och persiketräd m. fl.).
S. A.
Drury-lane-theatre [druri-len-thi’atör] l. Royal
Theatre, Londons äldsta nationalteater, hvilken
har sitt namn efter den gata, vid hvilken den
är belägen. Teatern öppnades 1663, nedbrann 1672
och återuppbyggdes 1674. År 1754 förstördes denna
skådebana af pöbeln, derför att franska skådespelare
uppträdt på densamma. 1762 ombyggdes teatern i en
praktfull stil, men nedrefs 1792, hvarefter den å nyo
uppfördes och öppnades 1794. 1809 nedbrann den, men
uppbyggdes åter och invigdes 1812. Drury-lane-teatern
rymmer nära 4,000 personer.
Drus l. Kristalldrus, miner. och geol., ett aggregat
af flere bredvid hvarandra på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
