- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
187-188

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efadiska öarna - Egal - Eganderätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Egadiska öarna l. AEgadiska öarna (Lat. AEgates
l. AEgusae insulae, "getöarna"), ögrupp utanför
Siciliens vestra udde. Dessa öar äro Levanzo
(fordom Phorbantia), Favignana (AEgusa) och Maritimo
(Hiera l. Saera), hvilka tillsammans hafva en
areal af 181 qv.-kilom. (3,3 qv.-mil). Störst är
Favignana, som har präktiga betesmarker och stora
hjordar samt en mängd getter och kaniner. Denna
ö producerar ett utmärkt vin (boscovin), saffran,
fikon och granatäpplen. Vid en vik på norra kusten
ligger hufvudorten, Favignana. Vid nämnda vik vann
Lutatius Catulus, 241 f. Kr., en sjöseger öfver
kartagerna, hvarigenom det första puniska kriget
bragtes till slut.

Egal (Fr. egal, Lat. aequalis), jämnlik,
likformig, vågrät; likgiltig, enahanda. –
Egalité, Fr. "egalitet", likhet, jämnlikhet,
likformighet. Liberté (frihet), égalité (jämnlikhet),
fraternité (broderskap) var den första franska
republikens valspråk. – Sedan hertig Philippe af
Orléans slutit sig till republikanerna, antog han
namnet Egalité. Jfr Orléans.

Eganderätt, jur., den högsta rätten till en sak,
utan inskränkning till tid eller omfång, i hvad
angår de till saken hörande krafter eller olika
användningssätt af saken. Eganderätten innefattar
följaktligen den vidsträcktaste befogenhet för egaren
att efter sina afsigter bestämma öfver saken, att
bruka den på hvad sätt som hälst eller lemna den
obegagnad, att behålla eller afyttra den samt att
afhålla andra från densammas tillgodonjutande. Till
följd deraf har egaren rätt till besittning af saken
(jus possidendi) och till att hindra andra från
intrång i rättsutöfningen (jus excludendi). Ehuru
eganderätten i sig gifver den högsta befogenheten
öfver en sak, kan likväl denna rätt utifrån
inskränkas genom andras deremot stridande anspråk,
som kunna hvila på det allmännas intresse eller
på enskilda intressen. De inskränkningar i egarens
rätt, som derigenom uppkomma, bero antingen på mer
eller mindre uttrycklig lag och kallas då lagliga
begränsningar
af eganderätten, till hvilka alla de
på allmänt intresse samt några bland de på enskildt
intresse hvilan de inskränkningarna höra, eller
ock bero de af särskilda rättsliga (rättsbildande)
fakta. Till lagliga begränsningar af allmänt intresse
räknas: att enskild egendom kan tagas i anspråk för
krigsoperationer, truppers transporterande eller
inqvartering eller krigsförnödenheters rekvirerande,
forslande eller uppläggande; att enskilda lokaler
böra upplåtas för rättsliga förrättningar, såsom
egodelningssammanträden och syner; att staten
för politi-ändamål (egendomssäkerhets- eller
sundhetspoliti) förbjuder införsel af vissa kreatur
eller varor, med hvilka smitta kan följa, eller
påbjuder sådana sakers renande eller qvarhållande på
viss plats, eller att staten inskränker tillverkandet,
uppläggandet, forslandet och försäljandet af giftiga
eller för säkerheten och sundheten farliga ämnen eller
påbjuder inskränkning i skogshygge eller i fångande
eller dödande af vilda djur. Särskildt finnes i fråga
om anordnandet och bebyggandet af städer och andra
platser med tät befolkning en mängd begränsningar af de

enskildes eganderätt, till förekommande af eldfara
eller osundhet m. m. Af finansiel hänsyn bero
de inskränkningar i den fria handeln med varor,
som finnas bestämda för upptagande af tull eller
tillverknings-skatt af särskilda varor. Af blandad
politi- och finans-hänsyn bero vissa inskränkande
stadganden rörande försäljning af spritdrycker. De
lagliga begränsningar, som hvila på enskildt intresse,
äro färre till antalet och förekomma hufvudsakligen
endast med afseende på fasta saker. Dit kan hänföras:
grannes rätt att i vissa fall lösa till sig försåld
tomt och jordegares rätt att fordra aflopp af vatten
öfver annans egor samt begagna sig af annans dike
m. m. De flesta på enskildt intresse hvilande
inskränkningarna i eganderätten bero på särskilda
rättsliga fakta, aflåtelse eller häfd. De äro i denna
sin mot egarens rätt riktade sida endast uttryck för
särskilda befogenheter hos andra, hvilka, utbrutna
ur eganderätten, bilda sjelfständiga mot densamma
gällande rättigheter, såsom nyttjanderätt, panträtt,
servitutsrätt m. m. Dylika rättigheter kunna mycket
djupt ingripa i eganderätten, ända derhän att de
för egaren af saken liksom suspendera all nytta af
densamma, utan att dock upphäfva hans eganderätt,
i det nämligen möjlighet finnes för egaren att,
om ock i en obestämd framtid, komma i åtnjutande af
ett af dessa rättigheter oinskränkt tillgodonjutande
af saken.

Då eganderätten på ett eller annat sätt är inskränkt
för allmänt eller enskildt intresse, sträfvar han
dock, till följd af sin mera omfattande natur,
emot de inskränkningar, som i honom ega rum, och
utvidgas derför, så snart en inskränkning upphör,
utan vidare, till att åter omfatta det område af
saken eller dess krafter, som efter den bortfallna
inskränkningen blifver ledigt. Der sker omedelbart
en rättslig tillväxt (accessio). – Stundom brukar man
ordet eganderätt i en mycket vidsträcktare betydelse,
såsom då man diskuterar frågan om eganderättens grund
och sålunda företager en undersökning om befogenheten
öfver hufvud af enskild förmögenhet såsom en rättslig
institution. Det är tydligt, att man dervid låter
eganderätten, såsom den ursprungligaste och förnämsta
förmögenhetsrätten, representera alla rättigheter af
förmögenhetsnatur. Deremot är ingenting att invända,
om man blott påminner sig, att eganderätten i
det juridiska språkbruket egentligen har en mera
inskränkt betydelse, som icke bör förblandas med
eganderätten i den nu nämnda användningen af detta
ord. – Inom förmögenhetsrätten plägar man med namnet
eganderätt beteckna en författares uteslutande rätt
till sitt arbete, i det man dervid talar om literär
eganderätt. Detta innebär emellertid en fullkomligt
oegentlig öfverflyttning af benämningen eganderätt
från ett specielt område inom förmögenhetsrätten
till ett annat sådant – antagligen orsakad af
språkets brist på ett egentligt och tillräckligt
omfattande namn för detta senare, i hvilket ingå
rättigheter af mycket vexlande former. Föremålet
för den s. k. literära eganderätten är icke en sak,
såsom föremålet för den egentliga eganderätten,
utan den särskilda, af författarens individuella
begåfning och utbildning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:01 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free