- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
291-292

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ek, Quercus, bot. - Ek, socken i Vestergötland - Ek, Johan Gustaf - Eka, skeppsb. - Eka, egendom i Lillkyrka socken af Upsala län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eken står i ett mycket nära samband med de
europeiska folkens äldsta naturmyter. Från
suset af en gammal helig ek i Dodona (i det
forngrekiska landskapet Epirus) hemtade presterna
orakelsvar. Hos romarna var eken helgad åt Jupiter
(arbor Jovis). De gamle gallerna och forngermanerna
helgade ekarna åt sina gudar och offrade under deras
kronor (jfr Druider). Vid kristendomens insteg
började man fälla en mängd uråldriga ekar, som
stått i helgd. – Sedan gamla tider har ekens löf
användts såsom en symbol för medborgerliga dygder,
och hos romarna utdelades eklöfskransar såsom
belöningar. Eklöf vet har spelat en betydande rol
jämväl inom den götiska ornamentiken. – Jfr Ekskog.
S. A.         Ldt.         A. G. N.         O. T. S.         R. G.

Ek, socken i Vestergötland, Skaraborgs län, Vadsbo
härad. Arealen 2,856 hekt. (5,786 tnld). 677
innev. (1879). Annex till Ullervad, Skara stift,
Södra Vadsbo kontrakt.

Ek, Johan Gustaf, universitetslärare och latinsk
skald, föddes den 3 Sept 1808 i Skede socken af
Jönköpings län, blef student i Lund 1828, filos.
doktor (primus) 1832, docent i romerska literaturen
1833, adjunkt i samma ämne 1836, lektor i latinska
språket vid Göteborgs gymnasium 1837, samt professor
i romersk vältalighet och poesi vid Lunds universitet
1842. Prestvigd 1848, tillträdde han 1849 Hardeberga
prebendepastorat. Död i Lund den 8 Okt. 1862. –
E. var en af det sydsvenska universitetets utmärktaste
lärare. På sina föreläsningar nedlade han alltid ett
ytterst omsorgsfullt förarbete, och åt studiet af
latinska språket och literaturen sökte han gifva såväl
allsidighet som strängt vetenskaplig hållning. Den
akademiska slentrian, som på allt sätt, äfven på
bekostnad af sjelfva språkriktigheten, uppmuntrade
färdigheten i latinets talande och skrifvande, hade
i honom en afgjord motståndare. Han var alltid redo
till kamp för den satsen att det i alla afseenden är
bättre, om nämnda färdighet vinnes af endast några
få, som mäkta upprätthålla språkets klassiska rykt
och värdighet, än att den stora hopen tvingas till
öfningar, som, mer eller mindre, förvandla Ciceros
tungomål i "kökslatin". Men för att hos dem, hvilka
röjde verkliga anlag för språkliga fackstudier,
utveckla formel skicklighet i latinets behandling,
hade E. all möda ospard. Sjelf gaf han dervid det
vackraste föredöme, både som talare och skriftställare
på såväl prosa som vers. Hans latinska qväden äro
ännu icke samlade, och alla hafva ej ens utkommit
i tryck. Genom sina öfversättningar från "Fritjofs
saga" intager E. ett af de högsta rummen bland de
många, som sysselsatt sig med att omkläda svensk
poesi i klassisk drägt. Sju af detta skaldeverks 24
sånger blefvo (1829–51) af honom återgifna i utmärkt
latinsk poesi, på omvexlande antika versmått. Hans
vetenskapliga skrifter offentliggjordes under form af
dissertationer och program. Af en större allmänhet är
han känd hufvudsakligen som öfversättare af Horatius
(1847 och 1853). A. Th. L.

Eka, skeppsb. 1. Ett slags båt, som har flat botten
och framdrifves med åror. Se Ekstock. – 2. Ett slags
segelbåt, som hufvudsakligast

förekommer i Blekingska skärgården och till följd
deraf merendels benämnes Blekingseka. Utmärkande
kännetecken för denna farkost äro följande: den
har en midskepps något flat botten, öfver vattnet
något utfallande sidor, betydligt utfallande bog,
mycket fallande akterstäf och förstäf (särskildt
gäller detta förstäfven, som tillika är särdeles
hög och tunn), kort, hög och tunn köl, bred och
låg akterspegel, betydligt akterskarp, mycket
stort roder och ansenligt språng i relingen. Denna
form gör, att Blekingsekan är lastdryg och, äfven
om den bär någon last, lättrodd i smult vatten,
att den är en god kryssare, jämväl med ringa last,
samt att den är god sjöbåt, är lätt att manövrera
och att den har stor länsningsförmåga. Storleken och
antalet bordläggningsgångar kunna variera mycket:
från 5-bords-ekor

illustration placeholder


af 18 f. (5,3 m.) längd och 5 1/2 f. (1,6
m.) största bredd å reling ända till s. k." vrak-ekor"
med 10 bord i hvarje sida, mer än 30 f. (8,9 m.) längd
och 9 f. (2,6 m.) största relingsbredd. Tacklingen
kan vara af två slag. Vrak-ekan, som begagnas vid
fiske långt ute till sjös, har en mast och ett enda
stort råsegel, hvaremot den mindre Blekingsekan
i allmänhet har en mast, ett storsegel (sprisegel)
och en fock (undantagsvis äfven klyfvare och gäck,
ja t. o. m. toppsegel). – En afart af Blekingsekan
är den s. k. Blekingsbåten. Denna är antingen
byggd med 5 bord (på hvarje sida), inrättad för
rodd med 4 åror och tacklad med en mast, storsegel
och fock – i likhet med de mindre ekorna –, eller
ock, såsom vanligen är fallet, byggd med 4 bord
(på hvarje sida), inrättad för rodd med 2 åror och
ej försedd med någon tackling. Olikheten mellan ekan
och båten består hufvudsakligen deri att den förra
har sådan akterstäf och akterspegel, som venstra
hälften af vidstående figur utvisar, hvaremot båten
har sådan akterspegel, som synes af figurens högra
del, och ingen akterstäf. Genom sin spegelform
erhåller båten fylligare låringar och mindre fint
akterskarp än ekan. Båda äro byggda på klink.
J. G. B.

Eka, egendom i Lillkyrka socken af Upsala län, nära
en vik af Mälaren. 7 1/8 mtl med underlydande. Areal
869 hekt. (1,760 tnld). Taxeringsvärde 190,900
kr. (1878). 1411–34 egdes E. af väpnaren Greger
Magnusson af Eka, hvilken då var häradshöfding
i orten och är bekant genom sitt deltagande i
sjöslaget med hanseaterna i Öresund 1427. Hans enka,
Jutta Valdemarsdotter, skänkte 1451 godset till
Upsala domkyrka, men ett par år derefter tillbytte
sig Greger Magnussons broder Karl detsamma. Dennes
son Måns Karlsson var fader till Cecilia af Eka,
Gustaf I:s moder. Genom gifte kom E. 1575 till
ätten Oxenstierna, hvilken sedan oafbrutet innehade
godset till 1839. För närvarande (1880) eges det af
grefvinnan Eugenie Lewenhaupt, född von Essen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free