Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekdahl, Nils Johan - Eke, socken i Hemse ting af Gotlands södra härad - Ekeberg, säteri i Lillkyrka socken, Örebro län - Ekeberg, ett invid Kristiania beläget, 129 m. högt fjäll - Ekeberg, Karl Gustaf - Ekeberg, Anders Gustaf - Ekeberga, socken i Kronobergs län - Ekeblad, gammal svensk adlig ätt - Ekeblad, Kristoffer Johansson - Ekeblad, Klas, d. ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sorteringen och delningen af Kristian II:s (från
München skänkta) arkiv. Ehuru 1831 utnämnd till
bataljonspredikant vid Svea lifgarde, qvarstannade
han, för fullgörande af detta uppdrag (hvilket
af norska vederbörande ingalunda underlättades),
flere år, med 1 rdr spec. i dagtraktamente. Men
1836 tröttnade vederbörande i Sverige. E:s arvode
indrogs, och han ålades att aflemna handlingarna. Ur
dessa hade han då redan utgifvit "Christiern II:s
arkiv. I. Handlingar rörande Severin Norby", 1–3
(1835–36). Från 1835 hade han mest vistats i
Stockholm, der han 1838 af Karl Johan erhöll Adolf
Fredriks regalt patronella pastorat. Trots många
påminnelser och åtgärder både af justitiekansleren och
öfverståthållaren blef E:s uppdrag i afseende på de
norska handlingarna ej slutfördt förrän år 1846. Till
de förut utgifna Handlingarna hade E. under tiden,
1842, utgifvit ett "Bihang", innehållande akter ur
svenska riksarkivet samt Stockholms rådhusrätts arkiv
och belysande samma tids historia. För öfrigt hade
E. äfven på andra håll fått anseende som "bråkig",
dels genom åtgärder till fromma för sedligheten och
fattigvården i sin församling, dels som statsrevisor,
1841 och 1845, och dels som medlem i direktionen för
Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm. Ifrande för
rättmätiga syften, visade han dock dervid sällan det
lugn som höfves. Många funno det derför i sin ordning,
att E. 1850 åtalades för att hafva, mot giftomans
förbud, "med vigsel fullbordat" ett redan förut
faktiskt bestående äktenskap. E. afsattes, men med
hemställan från Högsta domstolen att straffet måtte
af nåd förvandlas till sex månaders suspension,
hvarom äfven en deputation från församlingen
bönföll. K. M:t beviljade straffets förmildring,
och E. belyste ärendet i skriften Några data ur en
13-årig ämbetsverksamhet till förklaring af en 6
månaders ofrivillig overksamhet. Från trycket utgaf
han senare åtskilliga predikningar, en broschyr med
titeln Norska frågan (1860), en "ämbetsberättelse":
Vattuminskningen i norra polartrakterna, dess
orsaker och dess följder (1865; redan 1831 afgifven
till Vitterhets historie o. ant. akad., men der
"förkommen", såsom stridande mot Berzelii åsigter och
ej tillhörande akademiens område), en broschyr med
titeln Om osedligheten i Stockholm (1866) m. m. samt
en öfversättning af Magnus Eirikssons undersökning
angående Johannes evangelium (1864). Liksom E. genom
sistnämnda öfversättning visade sig hafva brutit med
den stränga ortodoxien, till hvars försvar han förut
uppträdt, t. o. m. i egenskap af åklagare mot Nils
Ignell, fick man mot slutet af hans lefnad äfven höra
honom som demokratisk folktalare. Död i Stockholm
den 20 Dec. 1870. H. W.
Eke, socken i Hemse ting af Gotlands södra
härad. Arealen 1,653 hekt, (3,349 tnld). 265
innev. (1879). Annex till Rone, Visby stifts södra
kontrakt.
Ekeberg, säteri i Lillkyrka socken, Örebro län,
på en udde i Hjelmaren, midtemot Göksholm. 1 mtl
frälsesäteri med underlydande 5 mtl frälse. Från
1400-talet till 1738 egdes detta gods af slägten
Leijonhufvud, och sedan dess har det
tillhört medlemmar af slägterna Svedenstjerna, Uggla,
Horn, Dalman och Lamberg. Margareta Leijonhufvud
(sedermera Gustaf I:s drottning) hade der sitt
barndomshem.
Ekeberg, ett invid Kristiania beläget, 129 m. (435
f.) högt fjäll, som utgör Akersdalens gräns mot
ö. På dess platå ligger "Svenskslätten", så kallad
med anledning af den strid, som der utkämpades
natten mellan d. 17 och d. 18 Maj 1564, då den
framför Akershus stående svenska belägringshären
slog de från Danmark anlända undsättningstrupperna.
Y. N.
1. Ekeberg, Karl Gustaf, sjöfarande, reseskildrare,
f. 1716 i Danderyds socken, i Roslagen, hade först
anställning på apotek, var sedan skeppsläkare på
en spaniefarare, deltog derefter i tvänne resor
till Medelhafvet (ena gången såsom konstapel och
andra gången såsom styrman) samt företog efter 1742
i Ostindiska kompaniets tjenst flere färder till de
ostindiska och kinesiska farvattnen, bl. a. 1764,
i sällskap med botanisten Sparrman, och 1769–71,
hvilken resa blifvit förevigad genom J. Wallenbergs
"Min son på galejan". (Äfven E. skildrade
denna färd, i Ostindisk resa 1770–71, utg. 1773.)
1750 utnämndes han till kapten på skeppet "Freden",
och 1755 till löjtnant vid amiralitetet. Efter
1777 var han bosatt på den af honom inköpta egendomen
Altomta i Upland, der han dog 1784. – E. hade rykte
för att vara en af sin tids skickligaste sjöman och
hade derjämte stor förtjenst om införandet af ett
humanare behandlingssätt om bord. Han utgaf åtskilliga
afhandlingar och uppsatser i Vetenskapsakademiens
Handlingar och i Patriotiska sällskapets Journal
samt författade dessutom Berättelse om den kinesiska
landthushållningen (1757) äfvensom den ofvannämnda
resebeskrifningen. 1761 blef han medlem af
Vetenskapsakademien.
2. Ekeberg, Anders Gustaf, kemist, den,
förres brorson, f. 1767, d. 1813, blef
student i Upsala 1784, filos. magister 1788,
docent i kemi 1794 och kemisk laborator 1799 samt
ledamot af Vetenskapsakademien s. å. Han gjorde
flere vigtiga upptäckter, bl. a. af en metod för
tillverkning af ett slags mycket starkt, klart och
genomskinligt porslin. (Hemligheten af detta ämnes
sammansättning dog likväl med uppfinnaren.) Hans
flesta vetenskapliga uppsatser äro intagna i
Vetenskapsakademiens handlingar.
Ekeberga, socken i Kronobergs län, Uppvidinge
härad. Arealen 17,646 hekt. (35,746 tnld). 1,444
innev. (1879). Annex till Lenhofda, Vexiö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Ekeblad, gammal svensk adlig ätt (med ett ekblad till
sköldemärke). Den introducerades på riddarhuset 1625,
fick 1711 friherrlig och 1719 greflig värdighet samt
utgick på svärdssidan 1827.
1. Ekeblad, Kristoffer Johansson, krigare och
skald, f. på Stola, i Strö socken, Skaraborgs län,
1592, deltog i trettioåriga kriget och avancerade
till öfverste samt dog 1664. Han är namnkunnig
mindre såsom krigare än såsom författare af visor
och tillfällighetsdikter, af hvilka några blifvit
tryckta i senare tider.
2. Ekeblad, Klas, d. ä., grefve, krigare,
riksråd, den föregåendes sonson, född d. 20 Febr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
