- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
299-300

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekelund, Jakob - Ekelund, Adam Vilhelm - Ekendahl, Daniel Georg von - Ekendal, Jonas (Jon) Herman - Ekenäs, stad i Nyland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ekelund, Jakob, skolman, läroboksförfattare,
föddes i Valla socken på Tjörn, i Bohus län, d. 17
Dec. 1790. Han blef student i Lund 1811 och filos.
doktor (ultimus) derstädes 1814 samt aflade teologie
kandidatexamen i Upsala 1818, prestvigdes s. å. och
tjenstgjorde sedermera bl. a. som pastorsadjunkt
i Klara församling och som vice rektor (1820)
i Klara skola i Stockholm. Vid nämnda läroverk
blef han 1821 kollega, från hvilken befattning han
erhöll afsked 1835. Död i Stockholm d. 6 Dec. 1840. –
Ingen svensk författare af historiska läroböcker, och
måhända ingen svensk läroboksförfattare i allmänhet,
har utvecklat en sådan flit och haft en så stor
läsekrets som E. "Till ungdomens tjenst" framställde
han fäderneslandets häfder och den allmänna historien
i femton olika arbeten, som utkommit i sammanlagdt
65 upplagor (af hvilka en öfversatts på finska och
en på spanska). Orsaken till hans läroböckers stora
spridning ligger till väsentlig del i den lifliga
och målande stil, hvari de äro affattade. Hans syfte
var att göra sina arbeten till både läroböcker och
läseböcker. Man har emellertid mot E. framställt den
anmärkningen att han nog mycket sökte det "pikanta
såväl i berättelsens innehåll som i uttrycken". Under
det senaste årtiondet hafva E:s skolböcker alldeles
utträngts ur läroverken, efter att hafva beherskat dem
i nära ett halft århundrade. De mest betydande bland
dem äro: Försök titt lärobok i gamla historien, för
lärdomsscholor
(1826; 12:te uppl. 1873), Försök till
lärobok i medeltidens historia, för lärdomsscholor

(1828; 9:de uppl. 1872), Försök till lärobok i
fäderneslandets historia, för lärdomsscholor
(1829
–31; 2:dra uppl. 1833–41), Fäderneslandets historia i
sammandrag, för begynnare
(1832; 11:te uppl. 1868),
Försök till lärobok i nya allmänna historien, för
lärdomsscholor
(1833–38; 3:dje uppl. 1850–61), Lärobok
för förste begynnare i fäderneslandets historia

(1835; 12:te uppl. 1868) och Fäderneslandets historia
i mindre sammandrag
(1839; 7:de uppl. 1864). –
E. utgaf derjämte en latinsk och en fransk läsebok,
åtskilliga biografier (i "Svenskt pantheon",
1832–36, bl. a. Lefnadsteckning öfver P. Hörberg,
2:dra uppl. 1875) och den bohuslänska folksagan
Bergflickan på Oroust, eller Den siste hedningen i
Norge
(1831) m. m. samt åtskilliga öfversättningar
("Sakontala", romaner af Walter Scott, W. Irving
o. s. v.). – Som lärare var E. omtyckt och värderad,
ehuru han hade svårt att uppehålla ordningen och
ådagalade tämligen stor likgiltighet för sitt yttre.

Ekelund, Adam Vilhelm, universitetslärare, f. i
Alsheda socken i Jönköpings län d. 16 Nov. 1796,
blef 1816 student i Lund, 1820 fil. doktor, 1821
docent i matematik, 1824 adjunkt i samma ämne och
1839 professor i fysik, från hvilken befattning han
1874 erhöll afsked med pension. 1834 kallades han
till ledamot af Vetenskapsakademien. E. har meddelat
åtskilliga vetenskapliga uppsatser i Fysiografiska
sällskapets tidskrift (1837) och Skandinaviska
naturforskaremötets Förhandlingar (1839, 1847) samt
utgifvit flere akademiska program (1848) och författat
Lärobok i mekaniken (1:sta delen, Statik, 1838)

och Lärobok i fysik (1878). Den senare utkom flere
år efter det författaren blifvit blind.

Ekendahl, Daniel Georg von, svensk-tysk
skriftställare, föddes d. 6 April 1792 på Engaholm i
Aringsås socken, Kronobergs län. Sedan han genomgått
Vexiö gymnasium, studerade han i Upsala, Lund och
Greifswald, i afsigt att ingå på den diplomatiska
banan. De politiska förhållandena omintetgjorde
denna plan, och han lät derför i stället inskrifva
sig vid den tysk-engelska legionen, med hvilken han
deltog i åtskilliga af striderna 1813–15. Derefter
utnämndes han till lärare i historia vid gymnasiet
i Frankfurt am Main, och 1825 flyttade han, på
uppmaning af franske ministern Reinhard, derifrån
till Weimar. E. var en flitig författare. En
stor mängd artiklar af honom förekomma i
"Geographisch-statistische ephemeriden", i "Revue
encyclopédique", i "Minerva" och i "Blätter für
literarische unterhaltung" äfvensom i Brockhaus’
Konversationslexikon. Hans arbeten äro hufvudsakligen
af historiskt och statsrättsligt innehåll samt
behandla till största delen svenska och tyska
förhållanden. E. öfversatte äfven flere arbeten från
svenska till tyska. Stundom utgaf han öfversättningar
såsom sina egna originalverk, t. ex. då han i sitt
namn på tyska publicerade Geijers historia. Död i
Eisenach d. 4 Sept. 1857.

Ekendal, Jonas (Jon) Herman, seminarielärare,
prest, skriftställare, föddes i Mosjö socken, Örebro
län, d. 13 Okt. 1809, blef student i Upsala 1829,
prestvigdes 1832, blef filos. magister i Lund 1838,
seminarieföreståndare i Strengnäs 1842, skolkollega
i Örebro 1843 samt kyrkoherde i Flo (Skara stift)
1856. Åren 1849–50 och 1852–53 gjorde han resor
i Sverige och utlandet för att taga kännedom om
folkskoleanstalternas tillstånd. Död i Flo d. 17
Mars 1862. – E., hvilken både som skolman och prest
utvecklade stort nit och mycken duglighet, var jämväl
en flitig författare. Skrifter: Doktor A. Tholucks
predikosätt, eller Konsten att återbringa de bildade
samhällsklasserna till ett allmännare deltagande i den
offentliga gudstjensten
(1840), Bref från Ferdinand
till Fredrika om undervisning och uppfostran
(1841),
Bidrag till läseriets historia i Sverige. Norrländska
läseriet
(1849), Den nya folkskolan i Sverige (2
häften, 1851 och 1852) och Svensk rättstafningslära
i enlighet med Svenska akademiens stafsätt jämte
bihang om runorna och om brukliga titlar
(1852; 2:dra
uppl. 1864) m. fl. 1848–53 utgaf han "Tidskrift för
folkskolelärare och folkskolebildningens vänner".

Ekenäs, stad i Nyland (Finland), på en udde vid det
smala inloppet till Pojo vik, 117 kilom. (11 mil)
v. om Helsingfors. 1,550 innev. (1880). Sannolikt
var orten från början endast en köping, som lydde
under det 1 1/2 mil derifrån belägna Raseborgs
slott, hvars herrar hade hela vestra Nyland i
förläning. Stadsprivilegierna äro daterade af
Gustaf I d. 15 Dec. 1546 och hafva sedan flere
gånger blifvit förnyade, men först 1830 fick E. full
stapelfrihet. Antalet af dess större fartyg uppgick
1879 till 7 (hvaraf 2 ångfartyg), med lästetalet
1,299. Sedan 1872, då en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free