- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
481-482

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enberg, Lars Magnus - En block, Fr., i klump, i massa - Enblom, Henrik Victor - Enblom, Per (Peter) Ulrik - Enbär, Fructus juniperi, bot. farmak.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

godt arbete, i hvilket bl. a. lemnas en kort öfversigt
af det svenska språkets historia samt ett utkast till
stil-lära och en kortfattad prosodi. Dessutom deltog
han flitigt i förarbetena till akademiens tilltänkta
ordbok. E. saknade icke häller förmåga att i bunden
form behandla sitt modersmål. Ett prof derpå är hans
metriska öfversättning af E. Youngs "Night-thoughts"
(E. Youngs Natt-tankar, 1850). L. H. Å.         Ad. N-n.

En bloc [ang block], Fr., i klump, i massa.

Enblom, Henrik Victor, skolman, föddes i Stockholm
d. 8 Maj 1819, blef 1846 vikarierande lektor vid
ateneum i Gefle samt utnämndes 1848 till lärare
och 1859 till lektor i främmande lefvande språk
vid Vesterås gymnasium. Från sistnämnda befattning
tog han afsked 1871. Död i Stockholm d. 24 Maj
1876. E. utgaf Lärobok i engelska språket (1856;
2:dra uppl. – grammatiken omarbetad af V. E. Lidforss
– 1861–72). Detta arbete, i hvilket är tillämpadt
ett nytt system för prononciationsbeteckningen, eger
framstående förtjenster. Dessutom efterlemnade E. i
handskrift en bearbetning af Euklides’ "Elementa",
hvilkens pedagogiska förtjenster skattas högt af
kännare. E. var en fint bildad, spirituel och vida
berest person. Under en tid, då fraktionerna inom
det liberala partiet icke sällan stodo hårdt emot
hvarandra, spelade han ofta och med stor framgång en
medlares rol, hvartill hans stora personkännedom,
fasta karakter och urbana väsende gjorde honom
särdeles lämplig. E. verkade jämväl ifrigt för att
bereda skydd och hjelp åt de politiska flyktingar,
som på 1850-och 1860-talen sökte en fristad i Sverige.

Enbom, Per (Peter) Ulrik, vitterhetsidkare, föddes
d. 14 Aug. 1759 i Stockholm, blef 1778 student i
Upsala och var närvarande vid denna akademi senast
1783. Redan 1782 började han i "Stockholmsposten"
offentliggöra sina skaldestycken, hvilka på den tiden
voro enliga med den s. k. goda smaken. I Upsala blef
E. ledamot af en afdelning af den stockholmska vittra
"Franciskan-orden", och i Stockholm stiftade han –
jämte A. G. Silverstolpe, Karl Nordforss m. fl. –
1786, några dagar efter Svenska akademiens invigning,
"Vitterhetssamhället Ära och frihet". Redan vid denna
tid tyckes han hafva rönt intryck af Thorild. 1787
blef han lärare i Stridsbergska skolan. Att han i
vitterheten började sluta sig till en ny riktning
blef allt mer tydligt såväl af hans s. k. prosadikter,
hvilka infördes i "Stockholmsposten", som i synnerhet
af hans 1792 till Svenska akademien insända poem
Medborgeligt skaldeförsök öfver et odödeligt namn,
författadt i obunden stil,
till hvilken han hade
bifogat en särskild skrift, hvaruti han vädjade
till akademiens opartiskhet. 1793 offentliggjorde
han sistnämnda dikt jämte dertill hörande, mot
folkens förtryckare riktade, noter, i hvilka
franska revolutionens påverkan är uppenbar. 1794
utgaf han i öfversättning en samling af Salomon
Gessners idiller
äfvensom en samling Kärleks- och
religions-sånger.
1795 gaf E. anledning till en
i "Stockholmsposten" och "Extraposten" utkämpad
ryktbar polemik, i hvilken parodier och smädelser
(t. ex. Leopolds visa om "Pehr Enebom") användes som
vapen mot honom. Då det slutligen,

i nämnda tidningar nekades honom att försvara
sig, utgaf han ett s. k. Bihang till Extraposten,
hvilken skrift dock numera fåfängt sökes. Att
E. behandlades orättvist framgår bl. a. deraf att de
egentligen af E. författade skaldestyckena Melankolisk
sång
och Sång i en gladare stund, hvilka infördes
i den af E. 1793 utgifna upplagan af "Lidners nyare
arbeten", i en recension s. å. i "Stockholmsposten"
(n:o 271) aftrycktes såsom "snart sagdt det bästa af
hvad auctorn till Spastara och året 83 skrifvit" (se
vidare Sv. biogr, lex., ny uppl. d. IV, s. 390). En
1795 i danska tidskriften "Nordia" förekommande anonym
"Drickesvisa" var författad af E. och återfinnes i
hans skrifter under titeln Frihets- och dryckssång
hos forntidens greker.
(I den af Wallmark utgifna
samlingen "Svenska språkets skönheter i vers och
prosa" upptogs denna sång, signerad med Hans Järtas
namn.) 1796 utgaf E. dramen Fabriksflickan, till
förmildrande af "de arma fabrikshjonens" öde,
och s. å. 1:sta häftet af sina Skaldestycken i
strödda ämnen,
hvilkas 2:dra och 3:dje häften
utkommo 1799 och 1806. Af ett tillämnadt fjerde
häfte skaldestycken utkom endast poemet Bondens låf,
tillegnadt svenska bondeståndet. E. antages hafva
dött 1810. Att döma efter hvad han skref, var han en
anspråkslös, ädel och ömsint man med en viss poetisk
begåfning. Leopold, som hufvudsakligen vållade hans
ofärd, sökte godtgöra sitt fel genom att någon gång
räcka honom en hjelpsam hand under de senare åren af
hans lefnad. K. F. W.

Enbär, Fructus juniperi ("Baccae juniperi"),
bot. farmak., skola, såsom drog, bestå af de, efter
utveckling under två år, fullt mogna bärkottarna
hos den vanliga enen (se En). De mogna enbären äro
nästan klotrunda, af större pepparkorns eller mindre
ärters storlek, glänsande brunsvarta, med delvis
qvarsittande blåaktigt daggöfverdrag. Vid fästet
sitta små bruna fjäll, rosettlikt ordnade. Spetsen
visar en trestrålig insänkning, med de trubbiga
förkrympta spetsarna af de forna kottefjällen svagt
utstående mellan insänkningens strålar. Fruktväggarna
äro i det inre köttiga, brungröna, med talrika
balsamgömmen och omsluta 3 hårda, trekantigt
äggformiga frön, som äfven innehålla utbuktande
balsamrum. Bären lukta aromatiskt och hafva
liknande smak, som dock tillika är något bitter
och sötaktig. De innehålla harts, drufsocker och
flyktig olja, hvilken är officinell under namnet
AEtheroleum juniperi. Enbärs-oljan är färglös eller
svagt gulaktig, i färskt tillstånd tunnflytande
(den tjocknar, om den icke skyddas för luftens
tillträde) samt har stark aromatisk lukt och smak,
som tilllika är något bitter. Den reagerar neutralt
och är isomerisk med terpentinolja. – Omogna enbär
(Baccae j. immaturae), hvilka i torrt tillstånd äro
blekt grönbruna, äro icke längre officinella. Enbären
äro sedan gammalt kända såsom exciterande medel,
hvilka verka urin- och svettdrifvande. Af krossade
enbär (1 del) och kokhett vatten (5 delar) beredes
den officinella enbärs-syrupen, Syrupus juniperi
(Roob juniperi), hvilken ofta nog sättes till
urindrifvande mixturer. Af enbär kan, på grund af
deras sockerhalt, brännas bränvin (genèvre, gin) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free