Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eskimoer - Eski-Sagra - Eski-Sjer - Eskiss - Eskort - Eskulap. Se Æsculapius. - Eskulent - Eskulin - Esla - Eslöf - Esmarch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessutom finnas för båda böjningstillägg. Utom våra
kasus: nominativ, genitiv (eller sub- och objektiv)
samt ablativ, urskiljer man för nomina på grund af
sådana böjningstillägg, såsom motsvarigheter till i
vårt språk brukliga förbindelser med prepositioner,
äfven casus localis, vialis, terminalis och modalis;
verben hafva sju modi: indikativ, interrogativ,
optativ, konjunktiv, subjunctiv, infinitiv och
particip. Deremot saknas böjningsformer för genera
och tempora. Räkneord finnas blott 5 eller ett för
hvarje finger på ena handen; för betecknande af
högre tal tages andra handen, fötterna och andra
menniskor till hjelp; 6 heter sålunda första,
8 tredje på andra handen, 11 första på ena foten,
20 hel menniska, 24 fyra på andra menniskan, 80 fyra
hela menniskor o. s. v. – Jfr H. Egede: "Omständelig
relation angående den grönlandske missions begyndelse
og fortsättelse "(1738) och "Det gamle Grönlands nye
perlustration" etc. (1741); P. Egede: "Relationer om
den grönlandske mission" (1741), "Grönländsk-dansk
ordbog" (1750), "Grammatica grönlandico-danico-latina"
(1760) och "Efterretninger om Grönland" (1788);
D. Cranz: "Historie von Grönland", (1765–70);
H. J. Holmberg: "Ethnogr. skizzen über die völker
d. russ. Amerika" (1855, i Finska vet.-societetens
handl.); W. Dall: "Alaska and its resources" (1870);
H. Rink: "Grönland, geogr. og statistisk beskrevet"
(1852–57) och "Eskimoiske eventyr og sägn" (1871)
samt Th. M. Fries: "Grönland, dess natur och
innevånare" (1872).
Eski-Sagra (E.-Zagra), stad i Öst-Rumilien, i en
fruktbar och på mineralkällor rik trakt på södra sidan
af Balkan. Efter ryssarnas öfvergång öfver Balkan
(1877) intog general Gurko d. 27 Juli s. å. en fast
ställning vid E. Reuf pascha angrep honom der d. 30
och 31 Juli, men blef tillbakaslagen; under den
följande natten ankom Suleiman pascha, samlade ånyo
de spridda turkarna och kastade sig på morgonen d. 1
Aug. öfver de oförberedda ryssarna samt tvang dem,
trots deras tappra motstånd, att draga sig tillbaka
mot Schipkapasset. Staden sattes i brand af turkarna,
och stora grymheter föröfvades mot de kristne
innevånarna. Stadens befolkning var då omkr. 20,000.
Eski-Sjer ("Gamla staden"), stad i nordvestra delen
af Mindre Asien, turkiska vilajetet Chudavendkjar,
vid floden Pursak. Omkr. 10,000 innev. Varma bad. I
trakten finnas rika lager af sjöskum. E. anses vara
det forna Dorylaeum.
Eskiss l. Skiss (Fr. esquisse, Ital. schizzo),
flyktigt utkast, lätt teckning.
Eskort (Fr. escorte, af Ital. scorta, ledsagare,
följe), milit., en truppafdelning, som har till
uppgift att skydda en eller flere i ett särskildt
uppdrag utsända officerare, betäckning. – Eskortera,
ledsaga, medfölja till skydd och betäckning (om
väpnad trupp). C. O. N.
Eskulap. Se AEsculapius.
Eskulent (Lat. esculentus, af esca, mat), ätbar,
ätlig, matnyttig.
Eskulin, kem., en i barken af hästkastanien (Aesculus
Hippocastanum) förekommande
glykosid C30 H34 O19, som i hög grad utmärkes af
fluorescens. Se Aesculin. P. T. C.
Esla, biflod till Duero i spanska landskapet
Leon. Längd omkr. 250 km. (34 mil).
Eslöf, köping i Malmöhus län, Harjagers härad och
V. Sallerups socken, var för ett tjugotal af år sedan
endast en obetydlig by, men är nu en af vårt lands
lifligaste och folkrikaste köpingar. Platsen har för
sin uppkomst uteslutande att tacka den omständigheten,
att E:s jernvägsstation på södra stambanan tillika
blef utgångspunkt för bibanorna till Helsingborg
och Landskrona (öppnad d. 21 Juli 1865) och Ystad
(öppnad d. 1 Maj 1866), hvarefter trafiken och
folkmängden växte med förvånande fart. 1879 hade
E. 1,310 innev. Köpingen har läkare, apotek, sparbank
och afdelningskontor för Skånes enskilda bank. 1878
hade den 4 fabriker med 36 arbetare, och 1879 funnos
der 28 handtverkare med 61 arbetare. E. utgör
sedan Okt. 1874, då det erhöll köpingsrättigheter,
en sjelfständig kommun med egen kommunalstyrelse,
eget skolråd och egen fattigvård. I kyrkligt hänseende
hör E. ännu till V. Sallerups församling.
Esmarch. 1. Heinrich Karl E., tysk rättslärd 7 f. i
Holtenau vid Kiel 1792, blef 1830 medlem af den
slesvigska öfverrätten på Gottorp. I denna ställning
utvecklade han en betydande vetenskaplig verksamhet
och inlade särskildt förtjenster derigenom att han
var den förste, som gjorde den slesvigska rätten till
föremål för en särskild bearbetning, medan den förut
städse behandlats i samband med den holsteinska. 1848
deltog han så ifrigt i det schleswig-holsteinska
upproret, att han 1851 uteslöts från amnestien. Han
blef derefter appellationsråd i Preussen. Död
1863. Hans förnämsta verk äro: Praktische darstellung
des strafverfahrens im herzogthum Schleswig (1840),
Handbuch dess erbrechts im herzogthum Schleswig
(1842) och Das im herzogthum Schleswig geltende
bürgerliche recht (1846; 3:dje uppl. 1859),
hvarjämte han utgaf tvänne i praktiskt hänseende
vigtiga samlingar af slesvigska lagbestämmelser
rörande civilrätt (1846) och civilprocess (1848). –
2. Johannes August Friedrich E., tysk kirurg,
den förres brorson, f. i Tönning d. 9 Jan. 1823,
blef 1857 professor i kirurgi i Kiel och var 1870–71
fältläkare vid den preussiska hären. Krigskirurgien
och samtetsväsendet hafva honom att tacka för
epokgörande förbättringar. 1872 äktade han en dotter
till hertig Kristian af Augustenborg. Skrifter:
Beiträge zur praktischen chirurgie (1853–60), Der
erste verband auf dem schlachtfeld 1869; ("Första
förbandet på slagfältet", 1870), Ueber den kampf der
humanität gegen die schrecken des krieges (1869;
"Menniskokärlekens strid mot krigets fasor",
1870), Handbuch der kriegschirurgie (1877), m. fl. –
3. Karl Bernhard Hieronymus E., tysk rättslärd, den
föregåendes broder, f. 1824 i Sönderborg, kämpade
1848–51 i "schleswig-holsteinska armén". 1855 blef
han professor i romersk rätt i Krakov och 1857 i
samma egenskap kallad till Prag. Han har utgifvit
Römische rechtsgeschichte (1855–56), Grundsätze des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
