- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
793-794

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eudiometer - Eudister - Eudo, hertig af Aquitanien - Eudo l. Odo, konung af Frankrike - Eudoros, alexandrinsk filosof - Eudoxia, romerska furstinnor - Eudoxia, Feodorovna, tsarinna af Ryssland - Eudoxos, framstående grekisk matematiker - Euemerus. Se Euhemerus.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eudiometer l. Evd- (af Grek. evdia, den klara
luften, och metrein mäta), instrument, som
nyttjas till att bestämma luftens godhet eller
halt af syrgas. Det utgöres af ett graderadt,
i ena änden tillsmält rör, i hvilket luften, som
skall undersökas, införes. Sedan tillsättas ämnen,
som förena sig med syret. Priestley betjenade sig
af qväfoxidgas, som med syre genast förenas till
salpetersyrlighet. Volta använde först till samma
ändamål vätgas. P. T. C.

Eudister l. Euditer, medlemmar af en kongregation
i Frankrike, hvilken stiftades 1644 af den franske
presten Jean Eudes (d. 1680). De benämndes äfven Jesu
och Marias missionsprester.
Deras förnämsta uppgift
var att utbilda unga prester till missionärer.

Eudo (Eudes), hertig af Aquitanien, sökte under de
oroligheter, som efter Pipins af Heristal död (714)
utbröto i det frankiska riket, göra sig oberoende och
förband sig med neustrierna (vestfrankerna) mot Karl
Martell. Efter Karls seger vid Soissons (719) flydde
E., medförande den neustriske konungen Chilperik II
och den kungliga skatten, till Aquitanien. 720 kom det
dock till en förlikning mellan Karl Martell och E.,
som utlemnade Chilperik och den kungliga skatten,
hvaremot Karl erkände Chilperik II som konung, men
blott för att sjelf såsom major domus styra riket i
hans namn. Då araberna efter Spaniens eröfring (711
o. ff.) inträngde i södra Frankrike och under emiren
Al-Zama belägrade Toulouse (720), kom E. denna stad
till undsättning och besegrade araberna i en blodig
slagtning. Senare stod E. emellertid i förbund med
Othman (Muniz l. Munuza), den arabiske befälhafvaren
i norra Spanien, åt hvilken han gifvit sin dotter
till äkta, sannolikt för att med arabernas bistånd
göra sig oberoende af Karl Martell. Men i tvänne
fälttåg hemsökte denne Aquitanien med härjningar och
tvang E. att ånyo underkasta sig (731). S. å. hade
E:s måg, Othman, blifvit kufvad af den nye emiren
öfver Spanien, Abd-ar-rahman, som derpå äfven inbröt
i Aquitanien, besegrade E. och framträngde till
granskapet af Poitiers. Sedan Karl Martell i den
verldsbekanta striden derstädes (732) besegrat honom,
kom E. åter i besittning af sitt hertigdöme. Död 735.
S. F. H.

Eudo l. Odo, konung af Frankrike, var son till
markgrefve Robert den starke af Anjou (d. 866 i en
strid med nordmännen) och sonson till Witichin, den
kapetingiska ättens äldsta kände stamfar. E. var,
innan han besteg tronen, grefve af Paris och hertig
af Francien. Han ledde Paris’ hjeltemodiga försvar
mot nordmännen, som belägrade det 885–886. Efter
Karl den tjockes afsättning blef E. af ett parti
bland fransmännen vald till konung, 888, men fick
medtäflare om kronan i hertig Guido af Spoleto och
grefve Ramnulf II af Poitiers. Guido återvände dock
snart till Italien för att försäkra sig om detta
lands krona och kejsarevärdigheten, och Ramnulf
besegrades. Men kort derpå (892) upphöjdes mot E. en
ny motkonung i Ludvig den stammandes yngste son, Karl
den enfaldige. E. bibehöll sig dock i konungadömet
till sin död, 898. Från hans yngre broder, Robert,

härstammade den kapetingiska konungaätten i
Frankrike. Jfr Robert, Hugo den store och Hugo Capet.
S. F. H.

Eudoros, alexandrinsk filosof, lefde på Kristi
tid. Han har sin egentliga betydelse såsom kommentator
till äldre filosofers arbeten. L. H. Å.

Eudoxia, romerska furstinnor. 1) E. Elia,
dotter till en frankisk höfding Bauto, förmäldes
395 med den östromerske kejsaren Arcadius. Jämte
eunuken Eutropius, som medverkat till hennes
upphöjelse, beherskade hon den svage kejsaren helt
och hållet. Hon genomdref patriarken Chrysostomus’
landsförvisning. Men folket i Konstantinopel visade
så starkt missnöje deröfver, att hon måste samtycka
till Chrysostomus’ återkallande. Dock måste den
stränge sededomaren snart åter vika för hennes
hat. Död 405. – 2) E., Theodosius II:es gemål. Se
Athenais. – 3) E. Licinia, den föregåendes och
kejsar Theodosius II:es dotter, var förmäld med
vestromerske kejsaren Valentinianus III. Då hennes
makes mördare, Maximus, tilltvang sig (455) hennes
hand, kallade hon vandalerna från Afrika till Italien
samt hölls sedan af dem i sjuårig fångenskap i Afrika
och dog i Konstantinopel. – 4) E. Makrembolitissa
(från Makrembolis), kejsar Konstantin VIII:s dotter,
var först förmäld med Konstantin X Dukas (1059–67)
och efter dennes död med Diogenes Romanus, hvilken
hon gjorde till kejsare. Efter dennes störtande
(1071) blef hon af sin son med Konstantin X, Mikael
VI, inspärrad i ett kloster, der hon dog vid hög
ålder. I klostret egnade hon sig åt vetenskapliga och
literära sysselsättningar. Hon författade bl. a. Ionia
("violknippan"), ett slags mytologisk, historisk och
antiqvarisk ordbok (utg. af Villoison i "Anecdota
graeca", 1781).

Eudoxia Feodorovna, tsarinna af Ryssland, dotter
af bojaren Feodor Lapuchin, förmäldes 1690 med tsar
Peter I och födde honom sonen Alexei. Sedermera lät
Peter inspärra henne i Schlüsselburg och skilde sig
från henne. Hon gick derefter i kloster, der hon
dog 1731.

Eudoxos, framstående grekisk matematiker och
astronom, föddes i Knidos 408 f. Kr., vistades
någon tid i Egypten, verkade sedan såsom lärare i
Cyzicus och Athen samt dog i Knidos 355 f. Kr. Såsom
matematiker sysselsatte sig E. med stereometrin
och läran om proportionerna, med det deliska
problemet och det gyllene snittet. Han var den
förste, som uppställde den satsen att pyramidens
volym är tredjedelen af ett prismas med samma bas
och höjd. Såsom astronom var E. den förste, som
försökte förklara himlakropparnas skenbart ojämna
rörelse. Han antog för den skull, att de voro fastade
vid sferer, hvilka rörde sig och dervid medförde
himlakropparna. Så förklarade han t. ex. solens
rörelse genom ett system af tre koncentriska sferer,
hvilka roterade i olika riktningar och med olika
hastigheter. För öfrigt skall E. hafva varit en
skicklig observatör samt författat arbeten äfven
i geografi och musik. Emellertid har ingen af
hans skrifter bibehållit sig till våra dagar.
G. E.

Euemerus. Se Euhemerus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:31:44 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free