Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F är den sjette bokstafven i många alfabet - F. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, titlar m. m. - F. 2. Fysikaliska, matematiska och kemiska tecken - F. 3. Musikaliska termer - F. 4. Grammatiska termer - F. 5. På recept - F. 6. Handelstermer, tidsbestämningar, mynt, mått m. m. - Fa, musikt., i de romanska språken och solmisationen namnet på tonen f - Faaberg (Fåberg), socken i Hamers stift, Kristians amt (Norge) - Faaborg (Fåborg), stad på Fyen - Faba Tourn., bot., växtslägte - Fabel (Lat. fabula), liten berättelse - Fabel. 1. En diktart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rum, att f dock finnes i språkets namn, hvilket beror
derpå att detta namn icke är inhemskt, utan gifvet
af ett grannfolk (svenskarna). Fr. L-r.
I musiken betecknar f fjerde tonen i den diatoniska
skalan och sjette i den kromatiska.
På äldre preussiska mynt betecknar denna bokstaf
Magdeburg, på tyska riksmynt Stuttgart, på
österrikiska Hall (i Tyrolen) och på äldre franska
mynt Angers. - F. i engelska titlar betyder Fellow
(medlem), t. ex. F. L. S. = Fellow of the Linnaean
society. – Dessutom förekommer F l. f. i åtskilliga
andra förkortningar:
1. Romerska och latinska taltecken, namn, titlar
m. m.
F = 40; F = 40,000.
F. (f.) = Fabius; familia, fecit, felix (lycklig),
femina, fides, filius, fortuna, frater, fuit (var,
har varit).
Fac. =facit; facultas (fakultet).
Fasc. = fasciculus (fascikel, häfte, bundt).
F. C. = faciendum curavit (ombesörjde utförandet,
verkställandet af).
F. D. = flamen dialis.
fec. = fecit (har gjort, utfört, tecknat).
ff. = fecerunt (de hafva gjort).
ff. i den romerska rätten = fragmenta,
förkortningstecken för Digesta l. Pandectae.
Fin. = finis.
Fl. = Flaminius, Flavius; flamen.
f. l. = favete linguis
F. R. = forum romanum.
2. Fysikaliska, matematiska och kemiska tecken.
F. på termometrar och vid värmegradsuppgifter =
Fahrenheit. Se Fahrenheits termometer.
F, f. samt Grek. [Phi] och [phi] nyttjas i matematiken
såsom funktionstecken, t. ex. F(x), f(x) o. s. v. Se
Funktion.
F. l. Fl. = Fluor.
Fe = Ferrum.
3. Musikaliska termer.
F (f) = forte; FF (ff) =
fortissimo.
Fz (fz) = forzando.
4. Grammatiska termer.
f. l. fem. = femininum, feminini generis.
f. l. fut. = futurum.
fr. = frequentativum.
5. På recept.
F. (f.) = fac (gör! tillverka!).
F. (f.) = fiat (fiant), t. ex. f. l. a. = fiat lege
artis och f. s. a. = fiat secundum artem (må tillredas
enl. konstens föreskrift); f. m. = fiat mixtura
(må blandas); f. pil. = fiant pilulae (häraf skola
piller beredas).
6. Handelstermer, tidsbestämningar,
mynt, mått m. m.
f. = fot.
f. d. = före detta.
ff. = förfallen.
f. Kr. (f. Kr. f.) = före Kristi födelse.
fl. = florin.
f. m. = före middagen; förra månaden.
f. o. b. = free on board (fritt om bord).
f. l. fol. = folio.
f. o. m. = från och med.
f., fr., frc.; frcs = franc; francs.
Fr. = franco, fritt; franska.
Fa, musikt., i de romanska språken och solmisationen
namnet på tonen f.
Faaberg (Fåberg), socken i Hamers stift,
Kristians amt (Norge), i sydligaste delen af
Gudbrandsdalen, omkring Lougens och Gausas utflöde
i Mjösen. 5,662 innev. (1876). Inom socknen ligger
staden Lilleharnmer. Y. N.
Faaborg (Fåborg), stad på Fyen, Svendborgs amt,
vid en vik af Lilla Belt. 3,481 innev. (1880). Af
industriella etablissement finnas bl. a. två
jerngjuterier med maskinverkstäder, en tobaksfabrik,
ett bomullsväfveri och tre skeppsvarf. Liflig handel
och skeppsfart. – Staden fick sina första privilegier
af konung Abel, 1251.
Faba Tourn., bot., växtslägte af fam. Leguminosae,
underfam. Papilionaceae, kl. Diadelphia L.,
ord. Decandria, står nära slägtet Vicia och bör
måhända icke skiljas från detta. Slägtet utmärkes
genom upprätt stjelk, blad med outveckladt klänge
samt svampiga väggar mellan fröna i den tjocka
baljan. Dit hör endast F. vulgaris Moench (Vicia Faba
L.), bondböna eller välsk böna. Denna för sina ätliga
frön välbekanta köksväxt är en 0,60–1,20 m. hög,
enårig ört med vanligen tvåpariga blad samt svarta
och hvita blommor i fåblommiba klasar. Fröna äro
stora och, likasom andra frön af ärtväxter, hvilka
nyttjas som näringsämnen (ärter, bönor m. fl.), rika
på stärkelse och ett proteinämne (legumin). Bondbönan
odlas, liksom i hela Europa, allmänt i Sverige
(t. o. m. vid Haparanda och Qvickjock hinner
den vanligen till mognad) och i flere varieteter
t. ex. ordinära bönan, windsorbönan, med de största
och mest välsmakande fröna, af hvilka emellertid
finnas blott 2–4 i hvarje balja, mazaganbönan,
bördig, men med mindre goda bönor, hästbönan, som
har smärre bönor och nyttjas som foderväxt m. fl. En
rödblommig varietet odlas äfven som prydnadsväxt. –
Bondbönan tros härstamma från Persien. Den odlades
redan i forntiden allmänt af romare och greker
m. fl Ldt.
Fabel (Lat. fabula), liten berättelse. 1. En diktart,
som, enligt Lessings definition, uppstår, om man
hänför en allmän moralisk sats till ett särskildt
fall, gifver detta särskilda fall verklighet och
deraf diktar en berättelse, i hvilken den allmänna
satsen klart igenkännes. Denna berättelse antager
då allegorisk form, i det att föremål ur den
lägre naturen, djur, växter, ja till och med döda
ting, uppträda med menskligt språk och menskliga
omdömen. Med särskild förkärlek användas de högre
djuren, med hvilka menniskan, i synnerhet under
de ursprungliga tider, då fabeldiktningen började
blomstra, stod i liflig beröring, och hvilka
alltid för henne representera vissa stående
karaktersdrag. Äfven förekomma stundom i fabeln allegoriska
personer, menniskor eller gudar, hvilka framställas
såsom typer för vissa begrepp. Fabeln kan vara
affattad antingen på vers eller på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
