Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Faltz, Reymund - Falu bergslag l. Stora Kopparbergs bergslag - Falubriljanter (Falujuveler) - Falu brunn - Faludden - Falu grufva l. Stora Kopparbergs grufva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på egen hand och fick åtskilliga gynnare,
t. ex. ministern Louvois, hvilken gaf honom en
studiepension, för att han så mycket längre skulle
uppehålla sig i Frankrike. Ett försök att i
hemlighet komma underfund med den berömde Roettiers
konst att fördubbla stålbilder i upphöjdt arbete
skaffade honom emellertid förtretligheter, så att han
snart derefter (1686) måste lemna Frankrike. Efter ett
besök i Holland och England återvände han till sitt
fädernesland. Der arbetade han 1687–90 åtskilliga
kungliga medaljer. Under tiden, 1688, erhöll han
kallelse af kurfursten af Brandenburg till Berlin
att som hofmedaljör träda i hans tjenst, hvilket han
ock (1691) gjorde. I Berlin utvecklade F. mycken
verksamhet, i synnerhet utförde han förträffliga
porträtt. Han gjorde 1694–95 ett besök i Stockholm,
hvarvid Karl XI af honom modellerades. Död i
Berlin d. 21 Maj 1703. Man räknar antalet af F:s
medaljer till 47, bland dem 10 utförda för Sverige.
-rn.
Falu bergslag l. Stora Kopparbergs bergslag,
det förra i dagligt tal, det senare officielt
benämningen på det största bergsbruks- och
sågverksidkande bolag i Sverige. Början till
detta stora bolag var bergsbruket vid Falu grufva,
med dess i par, fjerdingar och fjerdeparter
indelade bergsmanslotter. (Se Falu grufva.) På
denna bas har bolaget utvecklat sig, och af den
gamla bergslagsindelningen qvarstår endast namnet
på aktierna l. "fjerdeparterna" (till antalet 1,200,
utan något nominelt värde). Stora Kopparbergs bergslag
i sin nuvarande form kan anses hafva begynt 1862, då
malmlottningarna upphörde och Falu grufvas produkter
började bearbetas för intressenternas gemensamma
räkning. 1862–73 utgjordes bolagets styrelse,
som hade sitt säte i Falun, af en disponent och
tre direktörer, nämligen en för kopparverket,
en för jernverken och en för trävarurörelsen. 1873
flyttades styrelsen till Stockholm och utgöres nu af
fyra ledamöter, under hvilka sortera en disponent
och två intendenter i Falun. Bolaget eger, utom
Falu grufva med dess verk och inrättningar (se
Falu grufva), följande jernverk och jordegendomar:
Domnarfvet, Korsån, Svartnäs, Siljansfors, Löfsjön,
Lindesnäs, Tannsån, Limån, 2/5 Bäcka, 2/5 Fredshammar,
1/2 Laxsjön samt Johannisholm. För bolagets räkning
drifvas dessutom Ågs masugn, Domnarfvets sågverk,
Tisksågen vid Falun samt Åbacka såg i Ockelbo. Jämte
den till alla dessa bruks- och landtegendomar hörande
skog innehar bolaget afverkningsrätten på längre
eller kortare tid af ofantliga vidder annan skog inom
Dalarna och angränsande trakter. Th. N-m.
Falubriljanter (Falujuveler), smycken uppkomna genom
aftryck i en legering af 19 delar bly och 29 delar
tenn. Glasbitar, slipade i briljantform, doppas i den
smälta massan; när de sedan åter upptagas, medföljer
en på de slipade ytorna vidhängande metallhinna, som
vid afsvalningen lossnar och då i fördjupning skarpt
återger det slipade glasets kristallytor samt har en
liflig glans, hvilken icke förändras i luften eller
fördunklas vid beröring.
Falu brunn, en jernhaltig källa vid staden Falun i
Dalarna, innehåller på 10,000 delar
1,250 fasta beståndsdelar (af hvilka kolsyrad
jernoxidul utgör 0,040 och svafvelsyrad kalk (gips)
0,480), hvarjämte finnes en ringa mängd natron-,
kali- och magnesiasalter. Detta vatten kan användas
mot blodbrist ("bleksot"). O. T. S.
Faludden, fyr på Gotlands s. ö. kust, Öja
socken, uppförd år 1867. Fyren är försedd med
linsapparat med fast, rödt sken vid en höjd
öfver vattenytan af 10,3 m. Lysvidden är 8 min.
A. G.
Falu grufva l. Stora Kopparbergs grufva, belägen
i Stora Kopparbergs socken af Kopparbergs län,
1,3 km. s. v. om Falun, är en bland de äldsta och
allra vigtigaste grufvor i Sverige. Det är ej med
säkerhet kändt, när grufarbetet vid F. började, men
antagligen var det i gång redan i början af trettonde
seklet. Grufvan kallades då Tiskasjöberg efter den
i närheten belägna sjön Tisken och tillhörde Torsångs
socken. I slutet af det 13:de årh. fick grufvan namnet
Kopparberget och på 1600-talet Stora Kopparberget,
till skilnad från Nya Kopparberget i Vestmanland,
hvilken grufva upptäcktes 1624. I början af 1400-talet
synes Stora Kopparbergs socken hafva blifvit skild
från Torsångs socken. – Den äldsta handling, i hvilken
Kopparberget nämnes, är ett bytesbref af d. 16 Juni
1288, hvarigenom biskop Peder i Vesterås tillbyter
sig en åttondedel i Kopparberget. Grufvan nämnes
vidare i en förlikningshandling af 1310 mellan konung
Birger Magnusson och hans bröder. Grufvans äldsta
kända privilegier äro dagtecknade d. 24 Febr. 1347,
men af dessa privilegier synes, att grufvan redan
förut haft sådana. 1360 tyckes bergsbruket hafva
varit på förfall, hvarför konung Magnus Eriksson,
genom en skrifvelse d. 19 Febr. s. å., sökte gifva
bot för det onda och lexade upp bergsmännen för
deras split. Sedan nämnes grufvan ofta i offentliga
handlingar, och i synnerhet Gustaf Vasa intresserade
sig mycket för detta bergverk. Under hans tid var dock
grufvan mycket besvärad af ras, och stora svårigheter
lära yppat sig vid dess bearbetande, hvilket framgår
af flere bref (bl. a. ett till Påfvel Schutz af d. 16
Juli 1552 rörande grufvans återupptagande), som tala
om de kringliggande socknarnas skyldighet att utföra
dagsverken i och för grufvans iståndsättande. Grufvan
kom emellertid snart åter i stånd och lemnade god
afkastning, men mot slutet af 1600-talet hotades den
med fullständig undergång. Under 1600-talets lopp
hade flere ras inträffat till följd af den tidens
förvända brytningssätt (väldiga grufrum bildades
utan stöd för taken, och ofvanpå dessa upplades
gråberg och sämre malm massvis), men rasen i April
och Juni 1687 öfverträffade alla de föregående i
storlek. Genom sistnämnda ras bildades den "stora
stöten" l. den väldiga fördjupning, som ännu i dag
väcker besökarens förvåning. "Stora stöten" är öfver
360 m. lång, omkr. 180 m. bred samt 87 m. djup. Emedan
konster och spel förstördes vid 1687 års ras, råkade
grufvan i lägervall; en andel i densamma hade intet
värde, och det berättas, att den, som ville öfvertaga
en sådan, erhöll en rulle tobak och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
