Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fischhausen - Fiscus - Fisett-brunt - Fisettholz l. Fisettholts, Fisett-trä - Fish, Hamilton - Fisher, John - Fisk (värdemätare) - Fisk l. Matfisk - Fiska - Fiskal - Fiskalisk - Fiskaliter - Fiskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Frisches haff. 2,462 innev. (1875). I den gamla,
1264 byggda, nu till största delen i ruiner liggande
borgen residerade de samländska biskoparna.
Fiscus (Lat., egentligen en flätad korg, fruktkorg,
penningekorg), en särskild kassa, företrädesvis den,
öfver hvilken de romerske kejsarna förfogade. Till
denna ingingo inkomsterna af de provinser, som
förvaltades af de kejserlige ståthållarna, arfsmedel,
gåfvomedel, afkastningen af statsdomänerna samt på
grund af brott förverkadt gods m. m. En särskild
afdelning i fiscus bildade kejsarnas enskilda
förmögenhet, men gränsen emellan denna och
den öfriga delen var ej skarpt uppdragen. Dock
ändrades detta förhållande, sedan fiscus och
aerarium (se d. o.) efter Septimius Severus’ tid
sammansmält till en kassa, i det att för kejsarens
enskilda egodelar upprättades en egen förvaltning.
R. Tdh.
Fisett-brunt. Se Bruna färger och Fisettholz.
Fisettholz l. Fisettholts, Fisett-trä
(T. fisetholz), som äfven benämnes oäkta gulholz,
ungersk-, tyroler- l. zante-gulholz eller ung fustik
(i motsats till äkta gulholz, gul bresilja, som kallas
för gammal fustik), är den gröngula, brunstrimmiga,
från bark befriade, tämligen hårda veden af tvänne
i södra och sydöstra Europa växande mindre träd
eller buskar, Rhus cotinus och Rhus coriaria,
af familjen Anacardiaceae. Detta färgträ nyttjas
antingen ensamt eller i förening med andra färgämnen
(t. ex. kochenill) till färgning af ull, läder o. d.;
det gifver i förra fallet en gul eller brun färg,
som dock är mindre hållbar än den, som erhålles
ur äkta gulholz. Det för fisettholz egendomliga
färgämnet kallas fisetin eller fustin och uppgifves
vara sammansatt enligt formeln C15 H10 O6. Dess
förening med lerjord går i handeln under namn
af fisettholzlack, en degartad, olivgrön massa.
S. J-n.
Fish [fisj], Hamilton, amerikansk statsman, född i
New York 1808, slog sig 1830 ned i sin födelsestad
såsom advokat, blef 1837 medlem af sin stats
legislatur, satt 1842–45 i unionskongressens
representanthus, var 1847–50 guvernör i
staten New York, 1851–57 senator och 1869–77
statssekreterare under Grants hela presidentstid. I
sistnämnda egenskap ådagalade han stor förmåga och
afslöt bl. a. den konvention med Storbritannien
(1871), enligt hvilken åtskilliga tvistefrågor,
Alabama-frågan (se d. o.) m. m., hänskötos till en
internationel skiljedomstols afgörande. F. tillhör
de moderata republikanerna. Under inbördeskriget
1861–65 bidrog han med sin förmögenhet frikostigt
till främjande af unionisternas sak.
Fisher [fischör], John, engelsk prest, f. omkr. 1460,
blef 1504 biskop i Rochester och innehade sedan jämväl
åtskilliga andra maktpåliggande befattningar. Han
stod länge i stor ynnest hos Henrik VIII, hvilken han
var behjelplig i striden mot protestantismen och vid
författandet af boken "De septem sacramentis"; men
1535 blef han fängslad, misshandlad och afrättad,
derför att han vägrade förklara nämnde konungs
äktenskap med Katarina af Aragonien för ogiltigt.
Fisk har i nyare tider användts på Island såsom
värdemätare. En fisk af omkr. 2 markers (0,8 kg.) vigt
ansågs i värde lika med en half aln (0,3 m.) vadmal;
48 fiskar uppgifvas från 1700-talet i värde lika
med en riksdaler danskt mynt (2 kr.). På isländska
böcker kan man sålunda finna priset angifvet i fiskar.
Th. W.
Fisk l. Mastfisk, skeppsb., mastspår, masthål. Namnet
härleder sig antagligen från den fornnordiska tiden,
då båtarna, att döma efter den 1880 vid Sandefjord
i Norge funna, hade en på bottnen liggande grof
ekbalk, vid båda ändarna formad i likhet med stjerten
af en fisk. I denna var spår uttaget för masten,
hvilken kunde fällas akteröfver och som, sedan den
blifvit rest, försäkrades medelst en ganska praktisk
låsinrättning. Sedan man börjat däcka fartygen, blef
benämningen mastfisk utsträckt äfven till masthålen
i däck. De däcksplankor, som omgifva mastfiskarna
kallas fiskplankor. O. E. G. N.
Fiska, sjöv. 1. Medelst dragg uppfånga i vattnet
förlorade föremål. Jfr Dragg. En kabel eller
tross säges hafva fiskat, när den blifvit oklar
af något föremål på sjöbottnen. – 2. Medelst
jernskenor, träspiror o. d. samt med band eller
surrningar förstärka eller hopsätta "sprungna"
(afbrutna) rundhult. – 3. Upplyfta ankarets krona
till relingen, sedan det blifvit kattadt. I denna
betydelse nyttjas på örlogsfartyg oftast ordet kipa.
O. E. G. N.
Fiskal (Lat. fiscalis, af fiscus; se d. o. och
Fiskus), en tjensteman, hvilken i egenskap af
åklagare skall beifra öfverträdelser af lag och
författningar. Stads- och Landsfiskal,
Tullfiskal, Advokatfiskal i Hofrätterna
och de centrala verken äro fiskaler med olika
åligganden. Fiskal i Hofrätt är icke åklagare, utan
har till åliggande att föredraga inkommande besvär
i brottmål samt besörja expeditionen af Hofrättens
i dessa mål gifna utslag. I. Afz.
Fiskalisk (se Fiskal och Fiskus), som tillhör eller
är företagen på grund af en fiskals åliggande; som hör
till eller har afseende på statskassan. – Fiskalisk
aktion, jur., åtal, som i Hofrätt anställes af allmän
åklagare (advokatfiskal, justitiekansleren eller
justitieombudsmannen) mot ämbets- eller tjenstemän
för fel eller försummelse i tjensten. – Fiskalisk
rätt, fiskusrätt. Se Fiskus.
Fiskaliter, på fiskalisk väg. Se Fiskal, Fiskalisk.
Fiskar, Pisces, zool., en till ryggradsdjuren (Animalia
vertebrata) hörande klass, utmärkt derigenom att
dess medlemmar vanligen hafva en af fjäll eller
plåtar betäckt, mera sällan naken hud, att deras
extremiteter utgöras af fenor, att de andas ständigt
och vanligen uteslutande med gälar, att de lägga
ägg o. s. v. För öfrigt hafva de rödt blod, hvars
värmegrad föga öfverstiger det omgifvande vattnets,
och som derför plägar benämnas kallt, samt – med ett
enda undantag – hjertat bestående af en kammare och
ett förmak. – Fiskarnas yttre form visar i regeln
en mer eller mindre cylindrisk kropp, som utvidgar
sig på midten och afsmalnar mot bägge ändarna,
i synnerhet den bakre. Genom denna anordning och
fenornas ändamålsenliga byggnad klyfva de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
