Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mål tillkommer centralrådet (conseil central) i Paris,
hvilket består dels af prester, dels af lekmän. Den
reformerta kyrkans bekännare finnas hufvudsakligen i
Languedoc, Dauphiné och Franche-Comté. – Inom den
lutherska kyrkan har likaledes hvarje församling
ett kyrkoråd. Församlingarna äro förenade till
sex konsistorialdistrikt, och dessa åter till två
inspektionsområden (Paris och Montbéliard). "Les
inspections" utgöra ett slags granskande och
kontrollerande myndighet, som utöfvas af ett
kollegium, bestående af en prest, hvilken regeringen
utnämner, samt tvänne lekmän, hvilka konsistorierna
välja. Högsta myndigheten är Consistoire supérieur,
som sammanträder i Paris en gång om året;
men förvaltningen tillkommer ett direktorium
(fem personer, af hvilka regeringen utnämner
tre, consistoire supérieur två), som utnämner
församlingarnas prester. Protestantisk-teologiska
fakulteter finnas i Paris, för lutheraner och
reformerta, samt i Montauban, för reformerta. –
Högsta myndigheten inom den mosaiska församlingen
tillkommer Consistoire central i Paris, som består af
en öfverrabbin och ett antal lekmän. Öfverrabbinen
utnämnes på lifstid, under vilkor af regeringens
stadfästelse å valet, af centralkonsistoret samt
ombud från de under centralkonsistoriet lydande
Consistoires départementaux (f. n. åtta i Frankrike,
tre i Algeriet). De sistnämndas medlemmar och
församlingsrabbinerna väljas af församlingarna. Ett
mosaiskt seminarium finnes i Paris.
Undervisningsväsendet fick sin nuvarande organisation
1808 och har sedermera närmare ordnats genom
lagarna af d. 15 Mars 1850, 14 Juni 1854, 21 Juni
1865, 11 Apr. 1867 och 15 Mars 1880. I spetsen
för undervisningsväsendet står "ministern för
allmänna undervisningen och sköna konsterna". Vid
ministerns sida och under hans presidium står
ett högre undervisningsråd (Conseil supérieur
de l’instruction publique), och under honom 19 af
honom utnämnda generalinspektörer (Inspecteurs
généraux), hvilka hafva att inspektera alla
undervisningsanstalter i landet. F. med Algeriet är
deladt i 17 undervisningsdisirikt (Circonscriptions
académiques l. Académies). I spetsen för hvarje
undervisningsdistrikt står en rektor (Recteur),
biträdd af lika många Inspecteurs d’académie, som
det finnes departement inom distriktet, och ett antal
folkskoleinspektörer (Inspecteurs de l’instruction
primaire). I hvarje distrikts hufvudort finnes
ett akademiskt råd (Conseil académique), och inom
hvarje departement ett conseil départemental, under
prefektens presidium. Den allmänna undervisningen
i F. delas i tre grader: l’enseignement primaire,
omfattande folkskolorna, l’enseignement secondaire,
omfattande allmänna läroverken (Lycées och Colléges)
samt l’instruction supérieur, högskolorna och
fackläroverken (Facultés). – Folkbildningen har i
F. varit mycket bristfällig. Vid folkräkningen 1872
voro 36,9 proc. okunniga i både läsning och skrifning,
10,4 proc. kunde läsa, men ej skrifva, och 51,7
proc. kunde både läsa och skrifva. Lagen stadgar,
att i hvarje kommun skall finnas en goss-skola och
en flickskola samt i hvarje
departement två seminarier, för utbildande af lärare
och lärarinnor. Utom kommunernas skolor (Ecoles
communales) äro äfven enskilda skolor tillåtna,
och det tyckes som om kommunens förbindelser att
underhålla skolor kunnat uppfyllas derigenom att den
i en sådan privat inrättning bekostat undervisning
åt medellösa barn, äfvensom att flere kommuner
kunnat förena sig om gemensam skola. 1879 funnos
298 kommuner, som hvarken hade egna skolor eller
voro förenade med annan kommun om gemensam skola,
och 3,307 kommuner, som saknade flickskolor. Af
1,000 barn besöka i medeltal 250 icke någon skola
(i de nordvestra och södra departementen stiger
antalet af barn, som ej besöka skola, till 50–60
proc.). Antalet skollärareseminarier var 1879 81 och
lärarinneseminarier 11. – För elementarundervisningen
eger nästan hvarje depart. ett lycée national samt
ett eller flere colléges communaux. 1879 funnos
81 lycées med 40,993 lärjungar samt 252 colléges
med 38,236 lärjungar. S. å. funnos 803 privata
läroanstalter, hvaraf 494 förestodos af lekmän och
309 af andlige, till största delen tillhörande icke
erkända samfund. Lärjungarnas antal vid dessa enskilda
läroanstalter var 78,065, hvaraf 31,249 vid sådana,
som förestodos af lekmän. För utbildning af lärare
vid högskolorna och de allmänna läroverken finnes ett
högre seminarium (Ecole normale supérieur) i Paris
och för lärare på den reala linien ett i Cluny. –
Det högre undervisningsväsendet omfattar de egentliga
fakulteterna (facultés) jämte vissa till samma grupp
räknade lägre, till en del förberedande, skolor,
vidare en mängd högre specialskolor af hvarjehanda
slag samt slutligen vissa högre anstalter för
undervisning och vetenskap, hvilka sistnämnda dock
i många afseenden intaga en friare ställning än
de andra. Fakulteterna äro fem, nämligen faculté
de théologie, f. de droit, f. de médecine, f. des
sciences (för praktiska vetenskaper, motsvarande
den matematisk-naturvetenskapliga sektionen inom
de svenska universitetens filosofiska fakultet)
samt f. des lettres (motsvarande de svenska
universitetens humanistiska sektion). Tillsammans
finnas 7 teologiska fakulteter: i Paris (katolsk
och protestantisk), Aix, Bordeaux, Lyon, Rouen och
Montauban (reformert); 13 juridiska: i Paris,
Aix, Bordeaux, Caen, Dijon, Douai, Grenoble, Lyon,
Montpellier, Nancy, Poitiers, Rennes och Toulouse; 3
medicinska: i Paris, Montpellier och Nancy (dessutom
finnas 3 s. k. facultés mixtes de médecine et de
pharmacie, förlagda i Bordeaux, Lille och Lyon);
15 facultés des sciences: i Paris, Besançon,
Bordeaux, Caen, Clermont, Dijon, Grenoble, Lille,
Lyon, Marseille, Montpellier, Nancy, Poitiers,
Rennes och Toulouse, samt 15 facultés des lettres:
i Paris, Aix, Besançon, Bordeaux, Caen, Clermont,
Dijon, Douai, Grenoble, Lyon, Montpellier, Nancy,
Poitiers, Rennes och Toulouse. Fakulteterna både
meddela undervisning, anställa akademiska examina
och utdela lärdomsgrader. Dessa sistnämnda äro tre i
hvarje fakultet, nämligen "baccalauréat", "licence"
och "doctorat", utom i den medicinska, som endast
utdelar doktorsgrad. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
