Print (PDF) - On this page / på denna sida - Galatien, i forntiden ett landskap i nordöstra delen af Mindre Asien - Galatz. Se Galacz - Galaxidi, hamnstad i grekiska nomarkien Ftiotis och Fokis - Galba, Servius Sulpicius - Galbanum, Moderharts, farmak. med., är ett s. k. gummiharts - Galder kallas i nordiska fornspråket hvarje magiskt qväde - Galdhöpiggen, Galdhötind l. Ymesfjeld, Norges och norra Europas högsta fjälltopp - Galdust, zool. Se Alfogel - Galeas, skepps., var ursprungligen en stor galér, men utvecklade sig under 15:de och 16:de årh. till en tämligen sjelfständig fartygsklass
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tolistobojer, trokmer och tektosager, hvilka innehade hvar sin särskilda del af landet. Hvarje stam sönderföll åter i fyra tetrarkier, hvar och en styrd af en tetrark jämte en senat af 300 personer. Senare gjorde sig tetrarkerna ärftliga, och en af dem upphäfde sig 65 f. Kr., med Pompejus' tillhjelp, till ensam herskare, antog konungatitel och utvidgade sitt område med Lilla Armenien och en del af Pontos. Sedan en af hans efterföljare ytterligare tagit stycken af Pisidien, Frygien och Lykaonien, gjordes landet 25 f. Kr. jämte Lykaonien till en romersk provins, som senare förökades med Paflagonien och södra delen af Frygien, så att G. sträckte sig från Svarta hafvet till Tavros och Pisidien. Konstantin den store frånskilde dessa tillkomna land från G., och Theodosius delade landet i Galatia prima, med hufvudstaden Ankyra, och G. secunda, med hufvudstaden Pessinus. Sitt gamla språk lära galaterna hafva bibehållit ännu på Hieronymus' tid, ehuru grekiska språket jämväl allmänt förstods och begagnades af dem. De voro länge fruktade för sin obändiga frihetskärlek och sin tapperhet samt nyttjades såsom soldtrupper i de mindre-asiatiska herskarnas krig. Efter eröfringen egnade de sig dock alltmer åt fredliga yrken och gjorde sitt land till ett af de mest blomstrande. Kristendomen predikades bland dem af Paulus på hans andra missionsresa, omkr. 51--52, och under sin vistelse i Efesos skref han till dem sitt i Nya testamentets kanon ingtagna sändebref. Jfr Galaterbrefvet. Galatz. Se Galacz. Galaxidi, hamnstad i grekiska nomarkien Ftiotis och Fokis, vid Salonaviken. Omkr. 4,600 innev. G. ligger på samma plats som fordom de ozoliske lokrernas stad Oiantheia, af hvilken ännu finnas några ruiner. Galba, Servius Sulpicius, romare af förnäm slägt, född år 5 f. Kr., beklädde flere höga civila värdigheter, i synnerhet ståthållareskap, och utmärkte sig äfven såsom fältherre. År 68 e. Kr., då Nero blef störtad, utropades G., hufvudsakligen på tillskyndelse af provinsernas ståthållare, till kejsare. Hans styrelsetid blef dock helt kort. Hans hållning var vacklande, och han lät leda sig af dåliga rådgifvare. Soldaterna fattade snart hat till honom, emedan han vägrade att gifva dem de i hans namn utlofvade skänkerna. Otho, som följt honom till Rom, blef inom kort hans fiende, då Galba, med förbigående af honom, till tronarfvinge adopterade Piso Licinianus. Till följd af allt detta lyckades man tillställa ett soldatuppror, under hvilket Galba blef mördad (69 e. Kr.). R. Tdh. Galbanum, Moderharts, farmak. med., är ett s. k. gummiharts, hvars härstamning icke är fullständigt utredd. Det är högst sannolikt, att galbanum erhålles af minst två arter af slägtet Ferula Tourn., nämligen F. galbaniflua Boiss. & Buhse och F. rubricaulis Boiss., hvilka båda förekomma i Persien. Det är icke omöjligt, att galbanum insamlas af äfven andra närbeslägtade växter. I handeln förekomma flere slag af galbanum, hvilka sannolikt hafva olika ursprung. Det numera vanligaste galbanum består af smärre, till storleken något växlande korn, de flesta ungefär ärtstora, af rundad eller något obestämd form och hvitgulaktig färg, som under längre förvaring öfvergår till brunaktig. De äro för känseln torra och äro mycket löst sammansittande eller alldeles fria. En annan, förr mera vanlig, handelsform bestod af "droppar" eller tårlika bitar, hvilka voro fast sammanhängande till en tät massa, hvilken stundom var tämligen mjuk. Galbanum har en egendomlig, aromatisk lukt (densamma som utvecklas af det välbekanta s. k. gummiplåstret, i hvilket galbanum är en beståndsdel); smaken är bitter, något lökartad och obehaglig. Galbanum innehåller flyktig olja, harts och gummi (eller växt-slem). Af hartset kan framställas umbelliferon och resorcin, det senare i nyare tider märkvärdigt såsom läkemedel. -- G. räknas, till följd af sin flyktiga olja och sitt harts, bland de exciterande medlen. Det har ansetts ega en särskild verkan på lifmodern samt varit användt såsom ett slemlösande och uppmjukande medel. Galbanum omtalas i 2:dra Mosebok under namnet Chalbenah och ingick i den heliga rökelsen. Dess äldsta grekiska namn (hos Theofrastos) är Chalbane. O. T. S. Galder (beslägtadt med gala, sjunga) kallas i nordiska fornspråket hvarje magiskt qväde, med hvilket man ansåg sig kunna åstadkomma öfvernaturliga verkningar. Trollsången afsjöngs under vissa bruk, hvilkas noggranna iakttagande fordrades för att ernå det åsyftade målet. Dervid ansågs emellertid galdern vara det hufvudsakligen verksamma. I slutet af Eddasången Hávamál uppräknar Odin aderton olika galdrar, med hvilka han säger sig kunna stilla smärtor, öfva läkedom, döfva svärd, spränga bojor, hejda spjut, afvända onda runor, släcka eld, bilägga tvist, stilla sjögång, förvilla trollqvinnor, skydda i striden, uppväcka döde, vinna genkärlek o. s. v. Th. W. Galdhöpiggen, Galdhötind l. Ymesfjeld, Norges och norra Europas högsta fjälltopp, ligger i Loms socken, i Kristians amt, Hamar stift. Den stiger upp från Galdhöernes stora platå, hvilken är uppfylld af Styggebräen samt dess många förgreningar, och hvilken begränsas af Bäverdal, Visdal och Leirdal. Från G:s topp, 2,560 m. öfver hafvet, har man åt alla håll den mest hänförande utsigt öfver Jotunfjeldene, Lomseggen, Dovrefjeld, Rundane samt Nordfjords och Söndmöres berg, med deras vilda, storartade natur. Öster om G. ligger den endast 5 m. lägre fjälltoppen Glitretind. O. A. Ö. Galdust, zool. Se Alfogel. Galeas (Ital. galeazza), skeppsb., var ursprungligen en stor galér, men utvecklade sig under 15:de och 16:de årh. till en tämligen sjelfständig fartygsklass, hvars egentliga hemland var Venezia, och som spelade en betydande rol bl. a. vid Lepanto (1571) och i den "oöfvervinneliga armadan" (1588). Galeasen var större, fylligare och sjödugligare än galéren. Årorna, hvilkas antal varierade mellan 20--30 par, voro betydligt större och placerade längre från hvarandra än på galéren samt roddes, hvar och en, af 2--8 man. Fartyget hade tre master med stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
