Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 793-794 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Galér, skeppsb., sedan 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg - Galérflottan, krigsv., en svensk flotta, som byggdes till följd af ryska galérers härjningar 1719-21 och enligt förslag 1722 skulle uppgå till 90 fartyg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

horisontala årraderna, från uniremen till
qninqueremen, men ej längre, alldenstund ett
större antal horisontala årrader än fem näppeligen
är förenligt med en effektiv rodd. När sedermera
större galérer började byggas, t. ex. Ptolemaeus
Filopators tessarakontaremer, som räknade 4,000
roddare, kunde de horisontala årraderna antagligen ej
längre tjena till grund för benämningen. Med större
fartyg följde sannolikt större åror, fordrande
hvar och en flere roddare, hvadan sätena måste
förlängas. Den ökade fartygsbredden lemnade också
utrymme dertill. Klassificeringen af dessa stora
galérer kunde grundas antingen på antalet säten
(roddare) på hvarje trappformig bänk, eller på
antalet sådana bänkar (lutande årrader).
Dekaremen ("tioroddaren") t. ex. skulle sålunda hafva
fått sitt namn antingen deraf att tio roddare voro
afsedda för hvarje bänk, eller deraf att den hade
tio roddarebänkar på hvardera sidan. Under medeltiden
undergingo galérerna


Trirem (äldre medeltiden).

en del förändringar med afseende på både namn och
konstruktion. I 5:te årh. började en ny galértyp,
dromon, intaga triremernas forna plats. Detta fartyg
hade vanligen två rader åror, 25 på hvardera sidan,
och i början 100, men sedermera ända till 230 roddare;
den största artens dromon förde under strid ett stort
flyttbart kastell. Under 800-talet innefattades under
namnet dromon krigsfartyg i allmänhet. Större slag af
dromon voro selandern l. chelanden, omkr. 45 m. lång,
och pamfilen, med uppböjdt förskepp. Den lätta galéren
(Ital. galéa sottile), med 22 till 26 par åror
i en rad och 3 till 5 man för hvarje åra, uppstod
äfven under medeltiden, och galér blef, såsom ofvan
nämndes, från 1300-talet slägtnamn för roddkrigsfartyg
i allmänhet. Mindre galérer voro galeot, brigantin,
sagitta, fust, zensile, som förde två till tre
lätta åror bredvid hvarandra; zensilens roddare, en
för hvarje åra, sutto på en enkel tresitsig bänk,
lutande betydligt mot medellinien. Medeltidens
galérer skilde sig från antikens bl. a. deruti att
speronen, som omsider upphörde att vara hufvudvapen,
höjde sig öfver vattenlinien och slutligen bildade en
spetsig utbyggnad förut i förlängningen af däcket,
till underlättande af äntring och landstigning. I
stället för de fasta tornen byggdes för-ut och midt
i galéren platformer för bågskyttar, slungkastare
m. m.; under den förligaste var placerad sifonen,
som

utslungade den grekiska elden. De fyrkantiga
seglen ersattes af trekantiga, latinsegel. I 14:de
årh. infördes roder i stället för styråror. Den
lätta galéren blef föregångaren till nyare tidens
galérer. Dessa voro vanligen 40 till 50 m. långa
och 6 m. breda. Längs fartygets medellinie löpte
ett med lösa luckor täckt rum (Fr. coursie), mot
hvilket de på däcket placerade roddarebänkarnas och
fotspjernens inre ändar hvilade. Årorna, i en rad,
hade stöd på en från relingen utskjutande vinge
(Fr. apostis), och deröfver gingo, längs sidorna,
smala gångbord (Fr. bandes). Akterut var byggd en
hytt, öfverspänd med ett präktigt tält, och för-ut
en back (Fr. rambade), under hvilken de gröfsta
kanonerna voro uppställda. Bestyckningen utgjordes i
allmänhet af en lång kanon (Fr. coursier) i midten,
två kulveriner och två falkonetter på sidorna om
denna samt ofvanpå backen, på sidorna och akterut en
del mindre pjeser af olika namn och slag. Masterna
voro två, någon gång tre till antalet och förde
stora latinsegel. Under 1500-talet uppkommo tvänne
nya galérarter, en större, galeas, och en mindre,
fregatt. Från den nyare tidens början roddes
medelhafsgalérerna i allmänhet af galérslafvar. –
I Sverige


Svensk galér (1715).

började man bygga galérer 1540, men denna fartygscert
bibehöll sig endast till årh:s slut. Galérbyggandet
upptogs sedermera under 1700-talet. Se Galérflottan.
O. E. G. N.

Galérflottan, krigsv., en svensk flotta, som byggdes
till följd af ryska galérers härjningar 1719–21 och
enligt förslag 1722 skulle uppgå till 90 fartyg,
uppnådde dock knappast en fjerdedel af den föreslagna
numerären före 1749. 1756 skildes galérflottan,
under namn af arméns flotta, från örlogsflottan och
delades i tvänne eskadrar (Stockholm och Finland)
samt en depot på 10 galérer (Göteborg). Denna flotta
skulle bestå af 80 galérer (utom tio, afsedda för
hästtransporter). Helgalérerna voro i allmänhet
bemannade med 200–220 roddare och förde en 24-pundig
och två 6-pundiga kanoner samt 9 nickor; de s. k.
halfgalérerna förde en 6-pundig kanon och 4
nickor. Galér- och örlogsflottorna återförenades
1766. 1770 afskildes emellertid en del galérer under
namnet finska eskadern, och 1777 sammanslogos denna
och de i Stockholm stationerade galérerna ("svenska
eskadern")

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>