Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geffroy, Mathieu Auguste - Gefion (veckotidning) - Gefion (skaldedikt) - Gefjon (Gefion, mytologi) - Gefle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och nyaste historia känd utom Nordens gränser.
J. M-r.
Gefion, veckotidning, utgifven 1832, n:r 1–9 i
Lund, återstoden i Malmö, sedan akademiboktryckaren
vägrat trycka den "i anseende till den karakter den
antagit". Bladet, redigeradt af teol. docenterna
N. O. Ahnfelt och J. H. Thomander, behandlade i
synnerhet "de akademiska fäderna" och väckte betydligt
uppseende genom skärpa och öfverlägsen qvickhet.
H. W.
Gefion, "skaldedikt i fyra sånger" (omkr. 800
hexametrar) af Eleonora D’Albedyhll, född grefvinna
Wrangel, trycktes i Upsala 1814 och åtnjöt på sin
tid stor namnkunnighet inom hufvudstadens och
universitetens vittra och lärda kretsar. Sagans
Gefion, Sköld o. fl. uppträda profetiskt med smicker
åt efterverlden, särskildt åt författarinnans samtid.
H. W.
Gefjon (Gefion), Nord. mytol., en af Åsynjorna,
till hvilken alla mör komma efter döden. Om henne
berättas, att Oden sände henne norrut för att söka
land, och att hon då kom till konung Gylfe i Svearike,
hvilken skänkte henne ett plogland så stort, som
fyra oxar kunde upplöja på ett dygn. Hon hemtade då
från Jättehem fyra oxar, som voro hennes söner med en
jätte; dessa spände hon för plogen. Men plogen gick
så djupt, att landet lossnade och oxarna drogo det
vesterut i hafvet gent emot Odensö på Fyen. Der satte
G. landet och kallade det Seland. På det ställe i
Sverige, hvarest landet hade blifvit borttaget, vardt
sedan en sjö, som kallas Mälaren; och fjärdarna ligga
i Mälaren på samma sätt som näsen på Seland. Enligt
den historiserande Ynglingasagan blef G. sedan gift
med Odens son Sköld. – Gudinnan G:s väsende har många
beröringspunkter med Frigg och Fröja; i synnerhet med
den sistnämnda. Liksom Fröja genom sina binamn Mardöll
och Gefn angifves såsom en hafvets gudinna, så antyder
ock namnet Gefjon såväl som den ofvan anförda myten,
att äfven denna sistnämnda tänktes herska öfver hafvet
och de af detta kringflutna landen. Måhända har Fröjas
binamn Gefn gifvit anledning till bildandet af myten
om Gefjon. Th. W.
Gefle. 1. Stapelstad i Gestrikland, residensstad för
landshöfdingen öfver Gefleborgs län, är belägen på
ömse sidor om Gafleån, vid dennas utlopp i Bottniska
viken. Arealen utgör 4,617 har, hvaraf stadsplanen
och området för den n. ö. om den egentliga staden
vid Testeboström belägna förstaden Strömsbro upptaga
omkr. 150 har. Staden tillhörande jord är satt till
8,475 mtl. Staden eger i det hela ett ganska modernt
utseende, beroende af de härjande eldsvådor, som tid
efter annan hemsökt densamma, och efter hvilka den
hvarje gång rest sig lifskraftigare och föryngrad,
med rakare gator och ståtligare byggnader. En sådan
eldsvåda ödelade d. 20 Sept. 1776 icke mindre än 106
gårdar; ännu mera förstörande var den stora branden
d. 10 och 11 Juli 1869, dervid hela den n. om Gafleån
belägna delen af staden (öfver 500 gårdar), utom stora
kyrkan och några få andra byggnader, lades i aska. I
denna numera synnerligen välbyggda stadsdel märkas:
Stora l. Helga Trefaldighets kyrkan (från 1600-talet),
rådhuset, en prydlig tornprydd byggnad
(från 1780-talet, restaurerad 1874); stadshuset,
(restaureradt och tillbygdt 1874); högre allmänna
läroverkshuset; frimurarelogen (i gotisk stil);
bank- och börshuset; lasarettet; gasverket samt
längst i ö., i närheten af nya hamnen och jernvägen,
Gefle-Dala jernvägs stationshus. Öfver ån leda Nybron
och Gammelbron till den södra stadsdelen; der ligga
landshöfdingeresidenset l. det s. k. slottet (en
något tung, fyrkantig byggnad utan alla arkitektoniska
prydnader), cellfängelset, navigationsskolan samt i
ö. Upsala-Gefle jernvägs stationshus, hvarifrån en
jernvägsbro leder öfver ån till Gefle-Dalabanan. Längs
ån sträcka sig vackra och vidsträckta promenader från
den med alléer planterade, s. k. Brobänken vid hamnen
till kyrkogården och den närgränsande stadsträdgården
i v.
Innevånarnas antal uppgick 1880 till 18,749
Af gammalt utgöra handel, sjöfart och skeppsbyggen
stadens förnämsta näringsfång, dertill komma fabriker,
handtverkerier samt något fiske och jordbruk. Hamnen
besöktes 1879 af 2,744 ankomna och afgångna fartyg
om 542,137 tons drägtighet, för hvilka uppburos
nära 40,000 kr. i hamnafgifter. Stadens egen
handelsflotta utgjordes 1880 af 69 segel- och 30
ångfartyg om tillsammans 31,304 tons, hvilket tontal
något öfversteg Stockholms handelsflottas och i hela
riket endast stod efter för Göteborgs. Utförseln
omfattar hufvudsakligen trävaror och jern. 1879
hade Gefle 226 handlande, med 230 betjente och en
sammanlagd bevillning för rörelsen af 8,432 kr. 40
öre. äfvensom 167 handtverkare, med 431 arbetare;
på stadens sjömanshus voro inskrifna 87 sjökaptener
och 994 sjömän. Bland fabrikerna må i främsta rummet
nämnas Strömsbro bomullsgarnsspinneri och väfveri
(årl. tillverkningsvärde 600,000–1 mill. kr.),
Rettigs tobaksfabrik, 3 skeppsvarf samt 3 mekaniska
verkstäder och gjuterier; i öfrigt funnos 1879
27 andra fabriker. Fabriksindustrien sysselsatte
1,058 arbetare, och dess tillverkningsvärde uppgick
till omkr. 2,330,000 kr. – Af bankanstalter finnas
Gefleborgs enskilda bank, aktiebolaget Gefle bank,
afdelningskontor af Mälareprovinsernas enskilda bank,
Gefleborgs läns sparbank (grundad 1864), Gefle stads
sparbank, Gefle intecknings-garanti-aktiebolag,
hvarjämte finnas brandstodsbolag, en sjöassurans- och
fraktförsäkringsförening, hypoteksförening m. m. –
Staden har flere undervisningsanstalter, bl. a. ett
allmänt högre läroverk och en navigationsskola,
samt flere välgörenhetsinrättningar, hvaribland ett
hem för vanvårdade barn och ett storartadt fattighus
(sedan 1881). G. utgör ett regalt pastorat af 1:sta
kl., Upsala ärkestift, Gefle kontrakt. I staden
finnes sedan 1881 en katolsk församling, med eget
kapell. Till riksdagens andra kammare sänder staden
en representant.
I likhet med de flesta svenska sjöstäder har G. i
forna tider varit en fiskarehamn och bytesplats,
som småningom utvecklat sig till en stad efter
nutidens begrepp. Såsom stad namnes G. i början
af 1400-talet; sedermera erhöll det flere gånger
förnyade och utvidgade privilegier. Länge den enda
staden i Norrland, dref G. redan på 1500-talet en
för den tiden vidsträckt handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
