- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
969-970

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gefion ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och sjöfart, äfven på aflägsnare farvatten; och ehuru
stapelrätten var betydligt inskränkt 1636–1672,
återvann och utvidgade staden dock snart sina handels-
och sjöfartsförbindelser samt intager nu bland
Sveriges städer fjerde rummet i detta hänseende. Vid
inloppet till redden ligger den numera obevärade
befästningen Fredriksskans. I G. hölls 1792 riksdag. –
2. Kontrakt i Upsala stift, omfattar pastoraten Gefle
stad, Valbo samt Hille med Oslättfors kapell. 27,753
innev. (1880). 1. A. G.

Gefleborgs län, beläget mellan 60° 10’ och 62° 20’
n. br. samt 14° 27 1/2’ och 17° 28 1/2’ ö. l. från
Greenw. (18° 3’ 30" v. om Stockholm), innefattar de
båda, af skogen Ödmorden skilda landskapen Gestrikland
och Helsingland. Det gränsar i n. till Medelpad, i
v. till Herjedalen och Dalarna, i s. till Upland och
i ö. till Bottniska viken. Ytinnehållet är beräknadt
till 19,213,6 qvkm., af hvilka 4,445,7 qvkm. tillhöra
Gestrikland, 14,767,9 qvkm. Helsingland. 1,410,2
qvkm. upptagas af vatten. Större sjöar inom länet
äro Norra och Södra Dellen, Hedesundafjärdarna,
Storsjön och Bergviken. Genom Helsingland flyter
Ljusnan, med bielfven Voxnan; genom södra
Gestrikland Dalelfven. – Ehuru länets vestra och
norra delar äro höglända, finnas dock inga berg af
betydligare höjd. – 1880 uppgick länets folkmängd
till 178,728 personer (87,571 mankön och 91,157
qvinkön), och utgjorde densamma 3,92 proc. af hela
rikets. Stadsbefolkningen utgjorde 31,159. Länet
delar med det öfriga Norrland förmånen af en rask
folkökning. Huru stor denna varit framgår af följande
relativa tal för hvart och ett af de sist förflutna
fyra qvinqvennierna. Till jämförelse är den samtida
folkökningsprocenten för hela riket meddelad inom
parentes efter länets procenttal. Under perioden 1861–
1865: 5,68 proc. (6,59), 1866–1870: 2,52 proc. (1,32),
1871–1875: 10,71 proc. (5,51), 1876–1880: 9,52
proc. (4,16). G. har haft en omkr. dubbelt så stor
relativ folkökning som hela riket. Det bidrager helt
litet till emigrationsströmmen, men drager till sig
ej så få innevånare från rikets öfriga län.

I judicielt hänseende indelas G. i 4 domsagor
(Gestriklands, Norra, Vestra samt Södra
Helsinglands) med 10 tingslag (Gestriklands östra,
Gestriklands vestra; Enångers, Bergsjö, Delsbo,
Forsa; Ljusdals, Arbrå och Jerfsö; Helsinglands
vestra, Helsinglands östra). Hvarje domsaga
utgör i administrativt hänseende ett fögderi,
och de 4 fögderierna äro f. n. (1882) delade i 31
länsmansdistrikt. I ecklesiastikt hänseende hör
G. till Upsala ärkestift och består af 6 kontrakt,
41 pastorat samt 54 socknar och 1 sockendel. Länet
är roteradt med 1,200 nummer till Helsinge regemente
och med 205 nummer til Norrlands 1:sta och 2:dra
båtsmanskompani samt indeladt med 5 nummer rusthåll
till Lifregementets dragonkår. Inom länet ligga
3 städer, alla stapelstäder: Gefle, Söderhamn och
Hudiksvall. Gefle är säte för landshöfdingen. –
I länet finnas 5 provincial-, 5 stads- och 3
distriktsläkare, flere enskildt praktiserande läkare
samt 2 länsveterinärer. Länslasarett finnas i alla

städerna; dessutom finnes ett sjukhus i Hofors,
och i Jerfsö är ett sjukhem för spetelske inrättadt
samt 1 idiothem i Gefle. – Länet har
1 hushållningssällskap, 1 landtbruksskola (å Vall),
2 fullständiga, högre allmänna läroverk (i Gefle och
Hudiksvall), 1 femklassigt läroverk (i Söderhamn), 1
navigationsskola (i Gefle) samt 1 undervisningsanstalt
för döfstumma (i Bollnäs). – G. sänder 5 riksdagsmän
till riksdagens Första kammare och 7 till Andra.

Den odlade jorden upptog 1879 4,78 proc. af
länets hela egovidd, den naturliga ängsmarken
4,16 proc. Med afseende på den odlade jordens och
ängsmarkens förhållande till hela arealen intog G. det
tjugonde rummet bland rikets län. Antalet nuvarande
mantal är 2,174,059. Hela skördebeloppet af säd och
potates utgjorde 1881, enligt Stat. central-byråns
beräkningar, 1,08 mill. hl., hvaraf omkr. 520,000
hl. potates, 230,560 hl. korn, 203,570 hl. hafre
och blott 55,000 hl. råg. Foderskörden anslogs 1879
till 148,8 mill. kg. Enligt hushållningssällskapets
uppgift är sädesskörden tillräcklig för länets
behof. Kreaturens antal var 1879: 18,566 hästar,
75,120 nötkreatur, 62,777 får, 8,163 getter
och 16,085 svin, allt tal, som med undantag för
får och getter falla under de för hela Sverige
beräknade normal-tal. Ladugårdsalster afyttras till
länets städer, men utförsel utom länet torde ej
förekomma. – Bergs- och brukshandteringen är en af
länets vigtigaste inkomstkällor. Här liksom på andra
ställen i Sverige hafva de mindre bruksidkarna fått
träda tillbaka för kapitalstarka bolag, hvilka kallat
till lif sådana stora industriella anläggningar som
Hofors-Hammarby-verken, Sandviken, Gysinge, Ljusne,
Voxna, Iggesund m. fl., hvarjämte äfven ganska
stora äldre verk, tillhörande enskilda personer,
fortsätta sin verksamhet. År 1880 tillverkades vid
22 masugnar 55,6 millioner kg. tackjern, eller nära
14 proc. af tillverkningsbeloppet i hela riket; vid 3
verk 12,4 mill. kg. stål, eller fullt 33 proc. af hela
ståltillverkningen; vidare 25,3 mill. kg. stångjern,
0,8 mill. kg. gjutgods, 2,7 mill. kg. jern- och
stål-manufaktur. – Af säkerligen ännu större
betydelse för länets ekonomiska ställning är
skogshandteringen. Inemot 80 proc. af hela egovidden,
eller 1,4 mill. har, upptagas af skog. Noggranna
uppgifter om skogshandteringens omfattning finnas
ej. Från G:s trenne städer utskeppades 1880 1,030,000
kbm. trävaror, eller 30 proc. af hela svenska
trävaruexporten, hvarvid dock bl. a. är att märka,
att Dalarnas trävaruexport till stor del ingår i
denna siffra. I länet finnas öfver 40 större sågverk,
af hvilka Sandarne, Ljusne, Marma och Bergvik äro de
största; 2 trämassefabriker, Bergvik och Forsa, samt
2 snickerifabriker, Sandarne och Fredriksfors. –
I G. funnos 1879 121 i gång varande fabriker, af
hvilka 73 på landet, och voro vid dem anställda
1,609 arbetare (344 på landet). Tillverkningsvärdet
vid dessa fabriker utgjorde 3,260,000 kr.,
motsvarande 2,43 proc. af samtliga fabrikers i
riket. S. å. idkades handtverkerinäring af 625 pers.,
med 1,020 biträden. Sammanlagda bevillningen för
fabriks- och handtverkeri-näring uppgick s. å. till
7,219 kr. 65

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:25:44 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free