- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1011-1012

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gendimin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Weimar), bortrycktes han af döden, d. 13 Nov. 1868. –
G. är en af den nyaste konstens egendomligaste män,
en absolut idealist och egensinnig föraktare af gunst
och framgång, af ära och guld, midt i den konstnärliga
materialismens och svindelns förlofvade tidehvarf. Ja
han gick i det hela så föga in på verkligheten,
att det med skäl anmärkes mot honom, huru hans
draperier sällan falla fullt naturligt. Till hans
bästa arbeten hör, utom de nämnda, en del för baron
Sina i Wien utförda scener, såsom Homeros bland sina
åhörare, Aisopos berättande fabler, Sapfo sjungande
sina sånger för grekiska qvinnor, Apollo hos herdarna

och kanske främst Sisyfos bortförd af dödens genius,
som finnes i enskild ego i Leipzig. Utom sådana episka
scener ur den ideala helleniska legenden hade G. äfven
undantagsvis komponerat ett par cykliska bilddikter,
hvilkas ämnen mera påminna om verkligheten, och
hvilka i utförandet leda tanken på Hogarth, ehuru
formen är en helt annan; den ena är "Aus dem leben
einer hexe" (10 blad), den andra "Aus dem leben eines
wüstlings" (18 blad). – G:s son, Camillo G. (f. 1840,
d. 1867), var en lefvande konstnär, som efterlemnade
bl. a. åtskilliga om sinne för komposition vittnande
pennritningar. C. R. N.

Genera [sjenera]. Se Gêne.

General (Fr. général). 1. Allmän, begagnas såsom
adjektiv endast i sammansättningar, i betydelsen
allmän-, öfver-, hufvud-, t. ex. generalkarta,
generalrepetition, generalsekreterare
o. s. v. Motsats: special. – En général [ang sjen-],
Fr., i allmänhet, öfver hufvud. – Generalisera
(Fr. généraliser), göra allmän, göra allmängiltig,
se bort från de enskilda fallen, tillämpa på alla
tänkbara (eller ett större antal af) fall. Motsats:
specialisera. Jfr Generel. – 2. Milit., ensamt eller
i sammansättningar, benämning på de högsta graderna
inom armén. Ordet ingick i sammansättningarna
generalkapten och generalöfverste redan vid
medeltidens slut såsom benämning på de högste
armébefälhafvarna. I början af 1600-talet nyttjades
det ensamt i betydelse af högstkommenderande,
men begagnades derefter först i Frankrike, sedan
äfven i andra land ensamt eller i sammansättningar
för att beteckna olika grader inom det högsta
armébefälet, nämligen generalfältmarskalk, general,
generallöjtnant, generalmajor. Generalfältmarskalk
(i Frankrike maréchal de France, i Österrike äfven
general-feldzeugmeister) är den högsta militära
värdigheten och utdelas vanligen i krig eller
för krigsbedrift; general (vanl. med tilläggen
af infanteriet eller af kavalleriet), grad,
som tilldelas de högste befälhafvarna inom en
armé såsom armékårschefer o. d.; generallöjtnant
(i Frankrike général de division, i Österrike
feldmarschall-lieutenant) är vanligen befälhafvare
för en division (fördelning) och generalmajor
(i Frankrike général de brigade) för en brigad. –
Generalissimus var under 1700-talet vanligen titeln
på arméns högste befälhafvare. – Generalitet kallas i
svenska armén samlingen af alla i tjenst varande eller
i armén qvarstående generalspersoner af alla grader.
C. O. N.

Generaladjutant, milit. 1. Före
departementalstyrelsens införande, föredragande af
kommandomål samt öfriga ärenden rörande arméns
och flottans förvaltning och angelägenheter. Det
fanns en generaladjutant för armén och en för
flottorna. Generaladjutanten för flottorna
tillsattes 1790, s. å. som sjövapnet erhöll egen
statssekreterare, hvilken innehade båda dessa
befattningar. Vid Gustaf III:s död (1792) afskaffades
gen.-adj:s-ämbetet, och storamiralen öfvertog högsta
styrelsen öfver flottorna, men 1797 inrättades åter
samma ämbete, för hvilket instruktion utfärdades
d. 26 Juni s. å. Det tillkom generaladjutanten att
utöfva en vidsträckt kontroll öfver alla åtgärder
i och för flottornas vidmakthållande jämte tillsyn
öfver bemanningen och dess tjenstbarhet. Under honom
tillsattes 1805 en tjenstgörande generaladjutant vid
eskadern i Karlskrona med likartad kontrollerande
verksamhet, men dennes befattning upphäfdes 1809. Mot
slutet af 1808 inskränktes, genom Gustaf IV Adolfs
personliga ingripande i styrelsen öfver flottan,
generaladjutantens stora makt och ansvarighet, så
att han var allenast chef för expeditionen till d. 27
Mars 1809, då han återinsattes i sin förra ställning
och värdighet. Ämbetet bibehölls till 1840, då chefen
för sjöförsvarsdepartementet öfvertog föredragningen
af flottans angelägenheter. – Generaladjutanten för
armén tillsattes 1792 och ställdes i spetsen för
generaladjutantsexpeditionen. Såväl expeditionen som
dess chef försvunno 1840, då deras göromål öfvertogos
af landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition. –
2. Generaladjutanter kallades till 1832 de vid
generalstaben anställda officerarna med generalmajors
rang (se Generalstab). 1832 öfverflyttades de till
generalitetet såsom lägsta grad, hvilken icke varit
utdelad sedan 1842. – 3. I Tyskland och Ryssland
namn på kejsarens adjutanter af generals grad. (Jfr
Adjutant.)

Generalamiral, den högsta amiralsgrad, som funnits vid
svenska flottan, inrättades af Karl XI under namn af
Amiralgeneral. Gustaf III återupplifvade ämbetet 1780
och utfärdade s. å. instruktion för generalamiralen,
hvilken ensam blef K. M:t ansvarig för örlogsflottans
bestånd och förkofran. Generalamiralsämbetet
har beklädts af H. af Trolle (1780–84),
C. A. Ehrensvärd (1792–94), J. Puke (1812), V. von
Stedingk (1818) och O. R. Cederström (1823).
O. E. G. N.

General-arrest. Se Arrest.

General-assistanskontoret. Se Assistans.

General-auditör, administr., ämbetsman, som
i högsta instans föredrager juridisk-militära
mål. Generalauditören erhöll 1683 sin första
instruktion och upptogs i Karl XII:s kansliordning
såsom ledamot af Justitie-revisionen. I nyare tider
har ämbetet förvaltats af en revisionssekreterare, som
i egenskap af generalauditör inför Högsta domstolen
föredrager de mål, hvilka komma från Krigshofrätten. I
fält plägar den öfverauditör, som då har plats i
Generalkrigsrätten, kallas generalauditör. Jfr
Auditör. Kbg.

Generalauditörs-expeditionen, förv., utgjordes utom
af generalauditören af en registrator

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free