Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geologisk karta - Geologisk profil - Geologisk undersökning - Geomanti - Geometri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
del af ett land eller ett landskap, eller också
hela land och verldsdelar, i hvilket senare fall de
vanligen benämnas geologiska öfversigtskartor. De
flesta, i synnerhet äldre, geologiska kartor äro en
framställning af berggrunden, sådan denna skulle visa
sig, om den lösa jordbetäckningen af grus, sand, lera
m. m. tänkes borta, och äro i sjelfva verket bergarts-
eller berggrundskartor. Andra åter, t. ex. de,
som utgifvas på svenska statens bekostnad, upptaga
äfven alla ofvannämnda lösa jordaflagringar. De
gifva således en möjligast trogen bild af jordytans
verkliga utseende och beskaffenhet, med hennes i
form af berg och kullar blottade bergarter, hennes
grusåsar, sand- och leraflagringar, torfmossar m. m.
E. E.
Geologisk profil, framställning i bild af
de geologiska förhållandena, hufvudsakligen,
lagringsförhållandena, utefter en vanligen rätlinig
större eller mindre sträcka af jordytan, sådana
dessa förhållanden skulle visa sig å en genom
lagren gjord eller tänkt, lodrät genomskärning. De
geologiska profilerna äro dels trogna afbildningar
af genom borrningar eller bergverksdrift i stenbrott,
strandafsatser, flodbräddar eller bergväggar verkligt
iakttagna förhållanden, dels schematiska eller
ideala, ämnade att antingen visa det sannolika och
beräknade sambandet mellan olika lager eller också
att, i synnerhet vid undervisningen, gifva ett tydligt
begrepp om olika formationers, lagers och bergmassors
relativa ålder, läge och förhållande till hvarandra
(utan att dervid större vigt fästes vid en naturtrogen
framställning af enskildheterna). Äfven sjelfva de
ofvannämnda naturliga eller medelst konst utförda
genomskärningarna benämnas någon gång profiler
(naturliga profiler). E. E.
Geologisk undersökning, hvarje "på fältet" (i naturen)
verkställd granskning eller utredning af geologiska
förhållanden, såsom berg- och jordarters, malmers
m. m. utseende, beskaffenhet, läge, begränsning,
lagringsförhållande, mäktighet o. s. v., utan
afseende på huruvida denna granskning gäller endast
ett mindre område, ett stenbrott, en bäckskärning,
en viss bergart, ett visst lager o. s. v.,
eller omfattar alla bildningar inom hela land och
landsdelar. – De instrument och verktyg, som begagnas
vid en geologisk undersökning äro i allmänhet:
bergkompass, för iakttagande af malmförekomster,
kompass med pendel,för bestämmande af berglagrens
utsträcknings-(stryknings-)riktning och mer eller
mindre lutande läge (stupning), aneroidbarometer
l. s. k. handnivå, för höjdbestämmelser, hammare,
för stenprofs tagande och tillformande, försteningars
utslående o. s. v., flaska med saltsyra, för att
ådagalägga närvaron eller frånvaron af kolsyrad kalk
uti en berg- eller jordart, samt jordborr och spade,
för utrönande af jordarternas beskaffenhet på djupet,
deras mäktighet och underlag m. m. – En geologisk
undersökning verkställes naturligtvis olika alltefter
det ändamål, som dermed afses, och kan således gå mer
eller mindre i detalj. Vid de inom Sverige pågående,
af staten bekostade undersökningarna måste i allmänhet
(för kartorna i skalan 1:50,000) trakten
genomvandras i olika riktningar, stundom så noga,
att knappast någon del af densamma lemnas
obesedd. Borrningar och gräfningar verkställas i
mossar, åkrar och ängar m. m., gränserna mellan
olika jordslag följas och utläggas på kartan, der
äfven alla bergkonturer, t. o. m. ganska små kullar,
inritas; stycken af stenarter m. m. afslås, granskas
och medtagas som prof till vidare undersökning,
glacierrepor iakttagas och bestämmas till sin
riktning, rullstensåsars förlopp och höjder anmärkas,
förekomsten af kalksten, malmer, mergel, torf och
andra för industrien eller jordbruket nyttiga ämnen
eftersökas o. s. v. – Inom de flesta europeiska land
och dessas utländska besittningar, äfvensom i Amerika
pågå eller hafva utförts geologiska undersökningar,
de flesta likväl utan att fästa afseende vid de
lösa jordaflagringarna. – Den institution, som
i Sverige har sig ålagdt att verkställa geologisk
undersökning af landet samt att utarbeta och utgifva
derpå grundade kartor och beskrifningar m. m. kallas
Sveriges geologiska undersökning (se d. o.). Norge
eger Den geologiske undersögelse, England The
geological survey, Tyskland (Sachsen, Preussen, Bajern
o. s. v.) Die geologischen landesanstalten, Österrike
Die geologische reichsanstalt. E. E.
Geomanti, Grek. (af ge, jord, och manteia,
spådom), en konst, som gifver sig ut för att
kunna af vissa på måfå i sand tecknade punkter,
som man förenar till särskilda figurer, förutsäga
kommande ting. Denna konst fick företrädesvis
sin utbildning i Arabien. Jfr Punkterkonst.
Geometri (af Grek. ge, jord, och metrein, mäta), den
matematiska läran om rummet. Den kallas plan-geometri,
då den behandlar geometriska storheter, som äro
belägna i samma plan, eljest rymd-geometri. Den
deskriptiva l. beskrifvande geometrien lär huru
problem rörande storheter i rymden lösas medelst
konstruktioner, företagna i ett enda plan. Analytisk
l. koordinat-geometri är algebrans tillämpning
på geometrien; motsatsen den rena geometrien. –
Geometrien sysselsätter sig dels med storleken hos
de geometriska storheterna (hvarpå exempel finnas
redan bland definitionerna), t. ex. cirkeln är en
plan kroklinie, hvilkens alla punkter äro på lika
afstånd från en och samma punkt) och dels med deras
inbördes läge m. fl. förhållanden, som äro oberoende
af storleken. Skilnaden mellan dessa två grenar af
geometrien framträder tydligt hvad plan-geometrien
beträffar, om de ifrågavarande storheterna
projicieras från ett plan till ett annat. Då förlora
nämligen de till den förra hörande satserna sin
giltighet, under det att de öfriga äfven gälla om
projektionerna. Sålunda är projektionen af en cirkel
ingen cirkel, utan en annan, sluten kroklinie; men om
i ett plan en cirkel och en rät linie äro så belägna,
att de skära hvarandra, så gäller detta också om
deras projektioner. Denna senare gren af geometrien,
utgör den projektiviska och den syntetiska geometrien
(äfven kallad Geometria situs, Geometrie der lage
o. d.). –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
