- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1361-1362

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goluchovski ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot äktenskapsskilnad, med barnens falska ställning
såsom utgångspunkt.

Gondokoro l. Ismailia, handelsplats och fordom
missionsstation bland negerfolket bari, vid högra
stranden af Hvita Nilen, 4° 54’ 5" n. br. I samband
med den af Gregorius XVI 1846 inrättade katolska
missionen vid öfre Nilen grundade Knoblecher 1851 en
missionsstation vid G., men Knoblechers död (1858) och
hungersnöd bland negrerna (1859) gjorde, att platsen
snart öfvergafs. Sedan dess besöktes G. endast en
kort tid af året af elfenbensuppköpare, då äfven en
omfattande slafhandel bedrefs. För att göra ett slut
på denna slafhandel utsändes engelsmannen Baker pascha
1869 af khediven i Egypten, Ismail, med en expedition,
som 1871 formligen annekterade G. och kringliggande
landskap. Orten erhöll då namnet Ismailia, befästes
och har sedan varit en stödjepunkt för de egyptiska
eröfringstågen till landskapen vid öfre Nilen. Jfr
S. Baker, "Ismailia" (svensk öfvers. 1875).

Gondol (Ital. gondola), skeppsb., lätt, flatbottnad
båt utan köl, begagnad förnämligast på kanalerna i
Venezia. Under 13:de–15:de årh. var gondolen en liten
12-årad båt, tillhörande större fartyg. Vid slutet
af medeltiden fick den nästan uteslutande karakter
af lustbåt och utstyrdes så dyrbart, att senaten i
Venezia fann sig föranlåten att fastställa en bestämd
gondolmodell, till förekommande af allt för stor
täflan i lyx. Från denna modell leder den moderna,
svartmålade gondolen sitt ursprung. Den är

illustration placeholder


vanligen 9,3 m. lång, 1,2 m. bred och 0,4 m. hög samt
ros med en, högst två åror. Båda ändarna höja sig
öfver vattnet och stäfvarna resa sig till omkr. 1,5
m. i höjd, slutande med en skarp spets. Förstäfven är
nästan alltid försedd med en prydnad af blankpoleradt
jern i form af en tandad bila (ferro). För passagerare
finnas vanligen midt i gondolen trenne säten under
ett slags kajuta eller tält (coponera). O. E. G. N.

Gondolier (Ital. gondoliere, af gondol, se d. o.),
gondolförare.

Gondrecourt [gångdörkour], Henri Ange Alfred, grefve
de G., fransk militär och romanförfattare, föddes på
Guadeloupe 1816. Han ingick först vid infanteriet,
men tog 1837 transport till kavalleriet, blef
1859 öfverste för 6:te afrikanska jägareregementet,
derefter vid kejserliga hästgardet, brigadgeneral samt
1866 guvernör för krigsskolan i St. Cyr. Död 1876. –
1844 skref G. sin första roman: Les derniers

Kerven,
en episod från de båda Rosornas
strid. Derefter producerade han under loppet af mer
än tjugo år ett tjog romaner, bland hvilka märkas
La marquise de Candeuil (1846), Les péchés mignons
(1847), Un ami diabolique (1848; "En demonisk vän",
1849) och La tour de Dago ("Dagö torn", 1853) m. fl.

Gondvana, ett område i Dekhan. Se Gond.

Gonfalone, Ital. (af fornhögt. guntfano,
stridsfana). 1. Ett under medeltiden i Italien
brukligt större banér. – 2. En af de tjugo
afdelningar, i hvilka folket i Florens på 1200-talet
fördelade sig. – 3. Compagnia del gonfalone
hette ett 1264 i Rom stiftadt sällskap, hvars uppgift
var att under karnevalstiden i Colosseum dramatiskt
framställa Kristi lidande. 1549 förbjöd påfven dessa
föreställningar.

Gonfalonier (Ital. gonfaloniere, af gonfalone, banér),
banérherre, under medeltiden, i flere al de italienska
fristaterna, t. ex. Lucca, Bologna. Florens, namn på
högre, folkvalda, ämbetsmän. Påfvestolens gonfalonier
var blott en titel för hertigen af Parma. I Frankrike
buro grefvarna af Vexin, hvilka förde Saint-Denis’
banér, titeln "Kyrkan Saint-Denis’ gonfalonierer",
och grefvarna af Anjou kallades af liknande skäl
"Den helige Martins af Tours gonfalonierer".

Gonfanon [gångfanång], Fr. (samma ord som gonfalone,
se d. o.), kyrkfana.

Gongong, kinesiskt slaginstrument af brons i
form af en rund plåt med uppvikna kanter. Det
slås med en läderbeklädd klubba. Gongongen
nyttjas i den moderna orkestern stundom vid
utomordentliga effektställen, särskildt inom
den fasansfulla genren, t. ex. i Cherubinis
"Requiem", Meyerbeers "Robert af Normandie".
A. L.

Gongora y Argote, Luis de, spansk skald, f. 1561
i Cordova, inträdde 1606 i andliga ståndet, för att
skaffa sig lifsuppehälle, fick en mager befattning
vid katedralen i Cordova och utnämndes sent omsider
till hofpredikant hos konung Filip III. Död 1627. Hans
ungdomsdikter, hvilka röja en frisk och originel ande,
utgöras till största delen af sånger och romanser i
den folkliga stilen samt räknas bland de yppersta i
sitt slag. G., som ej fann sig tillfredsställd med
den framgång de rönte, kom med anledning deraf på
det infallet att i den spanska diktkonsten införa en
ny stil, den s. k. "bildade" stilen (estilo culto),
och skref i detta syfte sina Soledades, sin Fabula de
Polifemo y Galatea
och sin Fabula de Piramo y Tisbe
samt en stor mängd sonetter. Det egendomliga för
stilen i dessa poesier, hvilka rönte stort bifall
hos en mängd af skaldens samtida, var en mödosamt
åstadkommen förkonstling och dunkelhet i uttrycket,
sökta bilder och attribut, skrufvade antiteser och
en hopning af lärda, företrädesvis mytologiska,
anspelningar. G. fick en stor skara efterhärmare,
de s. k. gongoristerna, och utöfvade derigenom
ett mycket skadligt inflytande på 1600-talets
spanska poesi. Den af honom införda stilen kallades
gongorism. Den äldsta upplagan af G:s samlade verk
utkom 1627. Ett förträffligt urval deraf utkom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:07 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfae/0687.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free