- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
323-324

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenborg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gyllene borromeiska förbundet. Se Borromeo.

Gyllene bulla kallas i allmänhet hvarje med gyllene
sigill (bulla) försedd urkund. Särskildt nyttjas
detta uttryck om tre vigtiga lagar: 1) det af
konung Andreas II i Ungern 1222 gifna frihetsbrefvet
för magnaterna (Ungerns första grundlag); 2) tyske
konungen (sedermera kejsar) Karl IV:s förordning 1349
att ingen innevånare i Brabant behöfde inställa
sig inför en domstol utom Brabant; 3) den af
ofvannämnde kejsare 1356 utfärdade stadga, genom
hvilken förfaringssättet vid kejsarevalet ordnades
och fastställdes (se Kurfurste). Jfr Bulla.

Gyllene horden, en af de mongoliska stammar,
som åtföljde Djingis-kan på hans tåg till Europa,
bemäktigade sig landet norr om Kaspiska och Svarta
hafven (de ryska furstendömena) och framträngde
genom Polen, Böhmen och Ungern till Liegnitz i
Schlesien, der det dock lyckades hertig Henrik II att
tillbakakasta de vilda skarorna (1241). Horden bildade
under Batu (1223-56) ett under kakanen i Kina lydande
kanat, hvilket än kallades Gyllene hordens rike,
än Kaptsjak, än Usbekernas rike (efter kan Usbek,
död 1341). Batus broder och efterträdare, Berke,
hvilken förlade sitt residens till Sarai, öfvergick
till Islam. Då Djingis-kans ätt 1359 utslocknade med
Berdibey, utbröto långvariga tronstridigheter, under
hvilka hord-höfdingen Mamai 1370 uppsvingade sig till
stor-kan. Men sedan denne på Kulikovska fältet 1380
blifvit besegrad af ryske storfursten Dimitri Donskoj,
förlorade han följande år sitt rike till Toktamisj,
hvilken i sin ordning blef fördrifven af Timur
(se d. o.) 1395. Från denna tid sjönk hordens makt
alltmer. Kasan (1438), Krim (1440) och Astrakan
(1480) afföllo, och de ryske storfurstarna gjorde
flere gånger försök att afskudda sig det mongoliska
oket. Slutligen föll den Gyllene hordens välde för
fientliga tatarers vapen 1480.

Gyllene hornet (Grek. Chrysokeras). Se Konstantinopel.

Gyllene regeln, matem., är i äldre aritmetiska
läroböcker namnet på det räknesätt, som numera kallas
Regula de tri (se d. o.). Anledningen till namnet
uppgifves vara, att detta räknesätt "förmedelst
3 gifna tal det fjerde, alldeles förstuckna och
fördolda, uppenbarar och i ljuset komma låter".
G. E.

Gyllene rosen, påflig äreskänk, bestående af
en af guld tillverkad, med diamanter besatt ros,
hvilken påfven på Rosen-söndagen (Midfasto-söndagen)
högtidligen inviger och derefter bortgifver åt
gynnade personer, nästan uteslutande furstar. Urban
V skall 1366 hafva invigt den första gyllene rosen.

Gyllene skinnet. 1) Grek. mytol. Se Argonavterna. 2)
Riddareorden (Ordre de la toison d’or), stiftades
d. 10 Jan. 1429 af Filip den gode, hertig af
Burgund. Efter Karl den djerfves af Burgund död (1477)
öfvergick stormästareskapet till hans dotters gemål,
kejsar Maximilian I. Då Spanien, efter habsburgska
husets utslocknande derstädes, kommit i bourbonernas
händer, ingicks 1725 mellan

kejsar Karl VI och konung Filip V af Spanien en
öfverenskommelse att regenterna i bägge staterna
skulle ega utnämna riddare af Gyllene skinnet,
men att skilnad skulle göras på den österrikiska
och spanska orden. I Österrike utdelas orden blott
bland katoliker. I Spanien gör man intet afseende
på trosbekännelse. Ordenstecknet är ett gyllene
vädursskinn, som hänger under en ljusstrålar spridande
flinta.

Gyllene snittet, matem., kallas delningen af en rät
linie i två sådana delar, att hela linien förhåller
sig till den större delen såsom denna del till den
mindre, eller, m. a. o., så att den större delen blir
medelproportionalen mellan hela linien och den mindre
delen. Förhållandet mellan delarna blir, aritmetiskt
bestämdt, såsom [rot] 5 + 1 till 2, eller ungefär såsom 8
till 5. Gyllene snittet var enligt någras åsigt kändt
redan af Pytagoras; det behandlades utförligare af
Eudoxos och efter honom af Euklides (Elementa II: 11;
XIII: 1-6), hvilken använde det för konstruktion af en
regelbunden tiohörning. Flerstädes inom den organiska
naturen och inom den bildande konsten har man trott
sig återfinna proportioner, som äro matematiskt
bestämbara medelst gyllene snittet. Så skulle
t. ex. för menniskokroppens längdgenomskärning gyllene
snittet sammanfalla med nafveln. G. E.

Gyllene sporren l. den helige Sylvesters orden,
påflig orden, stiftades sannolikt af Pius IV 1559, ej
af Sylvester, såsom vanligen uppgifves. De förnämsta
prelaterna och huset Sforza erhöllo under tidernas
lopp af påfven rätt att utnämna riddare af denna
orden, men då denna rätt i hög grad missbrukades,
omorganiserade Gregorius XVI d. 31 Okt. 1841 orden och
fastställde medlemmarnas antal till 300, fördelade
i 2 klasser, komturer och riddare. Ordenstecknet är
ett hvitt, emaljeradt maltes-kors af guld, buret i
blått och svart, vattradt band.

Gyllenfors, bruks- och landtegendom i Anderstorps
socken, Vestbo härad, Jönköpings län, vid
Nissan. Egendomen, som tillhör Gyllenfors aktiebolag,
omfattar G. stångjerns- och manufakturverk samt
glasbruk jämte 4 17/24 mtl jordegendom i Anderstorps,
Reftele och Båraryds socknar. Taxeringsvärde
omkr. 120,000 kr.

1. Gyllengranat, Gustaf, friherre, militär,
född d. 14 Juni 1677 i Halmstad, blef 1690
underminör vid artilleriet i Stade, men lemnade 1694
den svenska armén och tog kejserlig tjenst, för att
få utbilda sig i det pågående kriget med Frankrike.
Återkommen till sitt fädernesland, deltog han i
Karl XII:s fälttåg och bevistade slagen vid Thorn,
Liesna, Pultava m. fl. Under tiden befordrades
G. till löjtnant, 1700, och major vid artilleriet,
1706. Vid Dnjepr blef han tillfångatagen och
förd till Jaroslav, sedan till Tobolsk, hvarifrån
han först efter freden i Nystad (1721) återkom till
Sverige. 1722 utnämndes han till öfverstelöjtnant
vid artilleriet med öfverste-titel samt blef
1740 öfverste och 1747 generalmajor och friherre.
Död d. 9 Juni 1749 i Stockholm.

2. Gyllengranat, Karl August Burchard, friherre,
sjömilitär, den föregåendes sonsons son,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free