- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
345-346

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gyllenstierna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

långt, smalt ax. I Sverige finnas 3 arter
(i hela Europa blott 4). hvilka hafva handlika
stjelkknölar. Af den välluktande G. odoratissima
L., som förekommer sällsynt i Sverige, voro
blommorna. Flores palmae Christi, förr använda mot
rödsot. Den mera allmänna G. conopsea (L.) R. Br. har
under namnet Palma Christi major åtnjutit högt
anseende såsom ett kraftigt medel mot flere svåra
nervlidanden. Stjelkknölarna voro förr föremål för
vidskepelse och spelade en rol vid skattgräfningar.
O. T. S.

Gymnasiark (Grek. gymnasiarches, af gymnasion,
gymnasium, och archein herska), föreståndare för
ett gymnasium; ledare af gymnastiska öfningar. Se
Gymnasium 1.

Gymnasiehemman, kamer., kallades sådana af kronan,
städer eller enskilde åt gymnasierna donerade
hemman, hvilkas afkastning såsom lön uppbars
af gymnasielärare och efter skolreformen 1859
öfvergick till lärare vid elementarläroverken
i afräkning på den då fastställda normallönen.
Kbg.

Gymnasist (se Gymnasium), lärjunge vid ett
gymnasium.

Gymnasium (Grek. gymnasion, af gymnos, naken). 1. I
det forna Grekland en offentlig för kroppsöfningar
(gymnastik) afsedd lokal. I samma betydelse förekommer
stundom äfven ordet palaestra (Grek. palaistra,
af palaiein. brottas). Dock synes man, åtminstone
under äldre tider, med palsestra i allmänhet hafva
betecknat en privat gymnastikanstalt för gossar,
hvilka der undervisades af en s. k. paidotribes,
hvaremot gymnasiet var afsedt för de vuxne
ynglingarnas (efebernas, se d. o.) och männens
kroppsöfningar. Såsom ett för grekerna egendomligt,
nationelt intresse och med särskild hänsyn till deras
betydelse för de värnpligtige medborgarnas kroppsliga
utbildning stodo dessa öfningar under statens hägn
och leddes, åtminstone hvad efeberna angår, af en
offentlig gymnastiklärare (gymnastes), hvarjämte
högsta tillsynen öfver gymnasiet, särskildt med
afseende på iakttagande af ordning och sedlighet,
tillhörde den s. k. gymnasiarken. Öfningarna
företogos utan beklädnad (deraf namnet gymnasion)
och sedan kroppen förut ingnidits med olja, hvarmed
man afsåg icke blott att göra lemmarna smidigare,
utan äfven att skydda sig mot förkylning. De
bestodo hufvudsakligen i kapplöpning (dromos eller
stadion), hoppning (halma), brottning (pale),
kastning med kastskifva (diskobolia) eller med
spjut (akontismos). Till dessa fem arter, hvilka
sammanfattades under den gemensamma benämningen
péntathlon (femkamp), kom den i synnerhet af atleter
idkade knytnäfvekampen (pygme) och pankration,
som var en sammansättning af knytnäfvekamp och
brottning. Äfven bollspelet (sfairistike) idkades
med stor flit. Ett gymnasium utgjordes hufvudsakligen
af en stor, qvadratisk eller rektangulär, af
pelaregångar omgifven gård (peristylion) med
tillstötande byggnader, hvilka under tak inrymde
åtskilliga för olika ändamål afsedda lokaler, såsom
efebeion, en större för efebernas öfningar afsedd
sal, apodyterion, afklädningsrum eller garderob,
elaiothesion, ett rum der ingnidningen med olja
verkställdes,

konisterion, der de sålunda inoljade lemmarna beströddes
med stoft, hvarigenom deras slipprighet minskades
och man kunde få fastare tag vid brottningen,
lutron, badrum, ofta utvidgadt till en fullständig
badinrättning för varma och kalla bad, xystoi, täckta
gångar, dels för promenad, dels för vissa slag af
kroppsöfningar. Stundom var med gymnasium förenadt
ett särskildt stadion, eller en aflång vädjobana,
omgifven af amfiteatraliskt uppstigande bänkrader, der
en större menniskomassa kunde åskåda de vid festliga
tillfällen uppförda gymniska täflingsspelen. Dertill
kommo sedermera äfven föreläsningssalar (exedrai),
der filosofer och retorer kring sig samlade skaror af
lyssnande åhörare. Gymnasiet öfvergick sålunda till en
universel bildningsanstalt för de båda hufvudarter af
mensklig utveckling, den kroppsliga och den andliga,
hvilka af grekerna sammanfattades under benämningarna
gymnastik och musik. Omgifvande skuggrika planteringar
och promenader bidrogo att göra gymnasierna till
angenäma vistelseorter, der man företrädesvis gerna
tillbragte sin lediga tid. Hvarje grekisk stad egde
åtminstone ett, ofta flere offentliga gymnasier,
hvilka i anseende till det vidsträckta utrymme,
som en sådan anläggning kräfde, i de flesta fall
torde hafva legat utanför stadens murar. Detta var
t. ex. fallet med de tre berömda gymnasierna i Athen:
Akademia, Lykeion och Kynosarges, kända äfven såsom
Platons, Aristoteles’ och de cyniska filosofernas
läroplatser. – 2. Från de grekiska filosofskolorna
öfvergick benämningen gymnasium (omvexlande med
academia) till de högskolor, som vid medeltidens slut
började inrättas i Italien. (Ville man åter beteckna
dessa såsom korporationer af lärare och studerande,
användes uttrycket universitas, universitet.) I
Tyskland, gymnasialinrättningens egentliga hemland,
infördes gymnasier (lärdomsskolor). i sammanhang med
reformationsrörelsen och understöddes varmt af Luther
och Melanchthon. Ur dessa högre studieanstalter
utvecklade sig snart de s. k. gymnasia academica,,
hvilka i mycket närmade sig till universiteten. Flere
af dem hafva också i senare tider förvandlats
till sådana. Så har t. ex. Helmstädts universitet
uppstått ur Gandersheims gymnasium, Dorpats ur Mitaus
gymnasium o. s. v. Numera betecknas i Tyskland med
gymnasium hvarje offentligt läroverk, som har rätt att
dimittera lärjungar till universitet. Utom i Tyskland
förekommer namnet i Österrike och Ryssland, i hvilket
sistnämnda land t. o. m. finnas qvinliga gymnasier
(omorganiserade 1870), afsedda för utbildande af
elementarlärarinnor. – I Sverige infördes gymnasier
först under Gustaf II Adolf, hvilken i hög grad
nitälskade för den högre bildningen. Det äldsta
gymnasiet i Sverige var det i Vesterås, stiftadt
1620 och utvidgadt 1623 under medverkan af den
lärde biskopen Joh. Rudbeckius. Ett par år äldre,
från 1618, var gymnasiet i Viborg i Finland. Derefter
kommo gymnasierna i Strengnäs 1626, Linköping 1627,
Åbo 1628 (förändradt till universitet 1640) och
Reval 1631. Under drottning Kristina inrättades 1640
gymnasierna i Stockholm – hvilket, då det ej hade
att glädja sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free