Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Haga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
specialstudier och en qvick och behaglig stil. Han har
utgifvit: Mejerierna i hertigdömena Schleswig och
Holsiein etc. (1855; 2:dra uppl. 1856; prisbelönt
af Landtbruksakademien) samt Kokkonsten som
vetenskap och konst med särskildt afseende på
helsolärans och ekonomiens fordringar (1878–79),
ett arbete, som förtjenar att kallas klassiskt
på sitt område och som torde söka sin like inom
alla lands kulinariska literatur. En öfversättning
deraf är f. n. (1882) under utgifning i Danmark.
A. F.
Hage. 1. Johannes Dam H., dansk publicist, född
i Stege d. 3 Apr. 1800, aflade 1824 teologisk och
1830 filologisk examen samt blef 1827 adjunkt och
1830 lektor vid Roskilde katedralskola. Död d. 16
Sept. 1837. Från 1834 var H. en flitig medarbetare i
veckobladet "Fädrelandet" och redigerade detsamma från
Sept. 1835 till Juni 1837. Han skref just den artikel,
som ådrog Fädrelandet dess första åtal (Nov. 1834)
och medförde professor Davids afsättning. H. var
en kunskapsrik, vältalig och fosterlandsälskande
man. Hans framträdande som publicist sammanföll
med frihetskänslans uppvaknande i Danmark efter
1830, och han var i Danmark den förste kämpen för
pressens frihet. – 2. Alfred Anton H., affärsman och
politiker, den föregåendes broder, född i Stege d. 31
Dec. 1803, deltog under flere år i vården af faderns
affärsrörelse i Stege och blef 1832 svensk-norsk
vicekonsul. Som delegare i handelshuset Puggård i
Köpenhamn (från 1842) förvärfvade H. en efter danska
förhållanden utomordentligt stor förmögenhet. Från
1852 till sin död, d. 6 Mars 1872, var H. nästan
ständigt medlem af Folkethinget. 1856–66 var han
derjämte ledamot af Rigsrådet. Till sina åsigter
var han afgjordt nationell och tämligen radikal
samt en ifrig frihandelsvän. – 3. Edvard Filip
Hother H., politiker, de föregåendes broder, född
i Stege d. 9 Jan. 1816, blef juris kandidat 1838
samt var 1841–49 flitig medarbetare i "Fädrelandet"
och 1843–47 "fullmäktig" hos Orla Lehmann. 1847–48
redigerade han "Trykkefrihedsselskabets" organ "Dansk
folkeblad" samt blef på våren 1848 ständerdeputerad
och på hösten s. å. kungavald medlem af den
grundlagstiftande riksförsamlingen. Han insattes
i grundlagsutskottet och var upphofsmannen till de
ändringar i stadgandena om val till Landsthinget, som
voro gällande till 1866. Som medlem af Folkethinget
1852–64 och af Rigsrådet 1856–66 visade H. sig som en
utpräglad anhängare af det nationalliberala partiet,
med stor förkärlek för engelska institutioner. I
synnerhet verkade han för införande af muntligt
rättegångsförfarande med nämnd – en fråga, som han
redan förut behandlat i tvänne skrifter (1847 och
1851). 1860 blef han borgmästare i Stege och 1872 å
nyo folkethingsman. Död d. 9 Febr. 1873. E. Ebg.
Hagebyhöga, socken i Östergötlands län, Aska
härad. Arealen 1,951 har. 796 inv. (1880). H. bildar
med Fifvelstad och Orlunda ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Linköpings stift, Aska kontrakt.
Hagedorn, Friedrich von, tysk skald, son af danske
stats- och konferensrådet H. S. v. H., född
1708 i Hamburg, studerade 1726–29 i Jena, var
1729–31 sekreterare hos danske ambassadören i London
och blef 1733 sekreterare vid handelssällskapet i
Hamburg. Död 1754. H. skref visor, fabler och smärre
berättelser samt utvecklade i hela sitt författareskap
ett behag, som på hans tid var alldeles nytt
i den tyska skaldekonsten. Den första upplagan af
hans Poetische werke utkom 1756 och har sedermera
flere gånger utgifvits (den bästa uppl. redigerades
af Eschenburg, 1800). Hans älskvärda karakter
äfvensom hans skaldegåfva och sällskapstalanger
gjorde honom i Hamburg till medelpunkten för en
samling bildade personer, hvarigenom han mycket
främjade den goda smaken i poesi och konst.
B. M.
Hagel. 1. Meteor., nederbörd i fast form, består
af runda, aflånga, tillplattade eller någon gång
kantiga iskroppar, vanligen i koncentriska lager
af olika klarhet och med en kärna i midten. Den i
haglet förekommande isen är amorf och består icke
såsom trindsnön af sammanpackade isnålar. Haglens
storlek vexlar från en mindre ärts ända till ett
hönsäggs eller derutöfver. Haglet faller vanligen
före eller samtidigt med åskregn, således nästan
alltid på dagen, sällan under natten. De moln, som
medföra detta slags nederbörd, synas hafva en betydlig
utsträckning i vertikal riktning och förorsaka derför
i allmänhet mycket mörker. Den ismassa, som i form
af hagel på kort tid utfälles ur molnen, är stundom
högst betydlig, så att hon betäcker marken flere
tum djupt. Den skada, som starka hagelfall tillfoga
växande gröda, närmar sig stundom till fullständig
ödeläggelse och har äfven gifvit anledning till
särskilda försäkringsanstalter. Lyckligtvis äro
vanligen de områden, öfver hvilka dylika starkare
hagelfall inträffa, tämligen begränsade, men stundom
framgår hagelstormen öfver en eller två ungefär
parallella smalare långsträckta områden.
2. Krigsv., gammal benämning på skrot, består af små
runda skrot af bly, ofta med tillsats af antimon, och
begagnas till ammunition i jagtgevär. Med afseende
på grofleken äro haglen i Sverige numrerade från
00 till 14. Den finaste sorten (00) kallas dunst,
den gröfsta (14) snärpor. De engelska haglen
numereras med bokstäfver och äro finare, ju högre
bokstaf de hafva. – Vid Falu grufva tillverkas
hagel på sådant sätt, att den smälta massan sållas
öfver grufvans öppning och faller i vatten vid dess
botten. Under vägen i luften erhålla haglen den
runda formen. På andra ställen finnas särskilda
"hageltorn" uppbyggda. Hagel erhållas äfven genom
pressning. 1. L. A. F. 2. H. W. W.
Hagelafledare, meteor. Med anledning af det
nära sambandet mellan luftelektriciteten och
hagelfallen hafva förslag väckts att af vända
dessa senare genom anordningar till neutralisering
af molnen. Hagelafledaren skulle alltså bestå af
ett större antal åskledare öfver det fält, man vill
skydda. Huruvida förslagen kommit till utförande,
och huruvida de kunna leda till det afsedda målet är
icke med visshet kändt. L. A. F.
Hagelbagge, Byrrhus L., zool., ett slägte bland
skalbaggarna (Coleoptera), afdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
