Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjertsjukdomar l. hjertlidande är det gemensamma namnet på en mängd olika sjukdomar, som kunna träffa hjertat - Hjertsköld, herald. Se Hjertvapen - Hjertslag. Se Hjertat - Hjertsprång hos barn är icke ett hjertlidande, utan snarare en hjernsjukdom - Hjertsprångsgräs. Se Hjertstilla - Hjertstilla l. Hjertsprångsgräs, bot., i folkspråket namn på Leonurus cardiaca - Hjertstock, bergv., vid hästvindar (se d. o.) den vertikala stocken, på hvilken linkorgen sitter - Hjertstöt. Se Hjertat - Hjertsäcken (Lat. pericardium), anat., en från alla håll tillsluten säck, som inrymmer hjertat och från början af de från detsamma utgående stora blodkärlen - Hjertum, socken i Göteborgs och Bohus län - Hjertvapen l. Hjertsköld, herald. - Hjertöra. Se Hjertat - Hjessa, anat., den öfre, hvälfda ytan af hufvudet - Hjo, uppstad vid Vettern i Skaraborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oxes (cor bovinum), är sällan en enstaka företeelse,
beroende på ansträngning och långvarig funktionel
öfverretning af hjertat, utan oftast en sekundär
förändring, beroende på valvelfel och hinder för
blodcirkulationen, hvilka för en tid öfvervinnas
genom ökadt arbete af den växande hjertmuskeln
(kompenserande hypertrofi). – Förminskning af hjertat
deremot (atrophia cordis) är antingen medfödd och
gifver då anledning till blodbrist och bleksot,
eller en följd af tärande sjukdomar, som förminska
blodmassan och de flesta organ, t. ex. turberkel-
och kräftsjukdom. Partiel förminskning af särskilda
delar af hjertat framkallas af särskilda valvelfel,
likasom dessa också framkalla mer eller mindre
partiella utvidgningar. – Äfven den serösa hinna,
som bekläder hjertats insida, kan inflammeras
(endocarditis), oftast i sammanhang med akut
reumatisk feber, utslagsfeber eller tyfus,
hvarvid mest klaffarna angripas, så att de blifva
ojämna, trasiga, sammandragna och förkortade eller
sammanväxta, qvarlemnande efter inflammationens
upphörande obotliga valvelfel. En sällsyntare och
svårare form af endocarditis är den ulcerösa, då det
bildar sig elakartade, med mikrokocker fyllda sår,
af hvilka delar föras med blodströmmen och bilda
såväl i inre organ (mjelte, njurar, lefver, lungor)
som i huden metastatiska abscesser, äfven fyllda
med mikrokocker. De vanligaste hjertvalvelfel äro
otillräcklighet (insufficens) och förträngning
(stenos) i mitralisklaffar samt otillräcklighet
i aortavalvlerna, den senare oftast i sammanhang
med fettvandling i kärlväggarna hos supare, på
senare tiden äfven funnen hos missbrukare af
tobak. Valvelfelen gifva i allmänhet anledning till
andtäppa, tungt bröst, hjertklappning och svullnad,
först i benen, sedan äfven i buken. Hjertklappning
kan äfven uppstå utan valvelfel, af sinnesrörelser,
svaghet, bleksot, öfveransträngning, kaffe, te,
spirituosa och excesser. Hjertförlamning uppgifves
nu för tiden rätt ofta som dödsorsak. Då lifvet
endast genom det arteriella blodets spridande till
organismens särskilda delar kan uppehållas, är det
klart, att döden nästan alltid närmast beror på
upphörandet af hjertats verksamhet eller på dess
förlamning. Endast i få fall ligger orsaken till
denna förlamning hos hjertat sjelf, såsom vid muskelns
förstöring genom inflammation, fettdegeneration eller
utmattning vid marasm o. s. v. – Tumörer i hjertat
äro sällsynta; mest har man funnit tuberkler, kräfta,
syfilomer (gummata) och myomer. F. B
Hjertsköld, herald. Se Hjertvapen.
Hjertslag. Se Hjertat.
Hjertsprång hos barn är icke ett hjertlidande,
såsom det olämpliga namnet antyder, utan snarare en
hjernsjukdom, yttrande sig i häftiga konvulsioner och
medvetslöshet. Anfallen kunna bero antingen på verklig
fallandesot eller på en blott tillfällig retning af
hjernan, föranledd af maglidande, intestinalmaskar
eller annat. F. B.
Hjertsprångsgräs. Se Hjertstilla.
Hjertstilla l. Hjertsprångsgräs, bot., i folkspråket
namn på Leonurus cardiaca L., en flerårig ört af
nat. fam. Labiatae Juss., kl. Didynamia L., som har
motsatta, handnerviga,
3–5-klufna blad och ett stort antal kransar
af läpplika blommor med rosenröd öfverläpp
och hvit pip, försedd invändigt med en ring af
hår. Hjertstillan förekommer ofta i närheten af
bostäder, men äfven å steniga utmarker och vid
stränder. Örten har en obehaglig, något stickande
lukt och bäsk smak samt var fordom, såsom namnet
cardiaca (af Grek. kardia, hjerta) angifver,
ansedd såsom ett verksamt medel mot hjertklappning.
O. T. S.
Hjertstock. 1. Bergv., vid hästvindar (se d. o.) den
vertikala stocken, på hvilken linkorgen sitter, och
genom hvilken de horisontala armarna gå, vid hvilka
dragarna förspännas. Vid de gamla hammarställningarna
(jfr d. o.) af trä kallades äfven den vertikala
stock, som utgjorde det främre fästet för tryckaren,
för hjertstock. Vid en del hjulstockar (jfr d. o.),
som äro sammansatta af en grof bjelke i midten,
med deromkring lagdt finare virke, kallas äfven
denna inre bjelke för hjertstock. – 2. Skogsv.,
den innersta, omkr. 2 m. långa stocken i en kolmila
(mila med hjertstock), kring hvilken den öfriga
kolveden inreses. – 3. Sjöv. Se Gångspel och
Roder. 1. C. A. D. 2. C. G. H-z.
Hjertstöt. Se Hjertat.
Hjertsäcken (Lat. pericardium), anat., en från
alla håll tillsluten säck, som inrymmer hjertat och
början af de från detsamma utgående stora blodkärlen.
R. T-dt.
Hjertum, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Torpe härad. Arealen 13,298 har. 3,359
innev. (1881). H. bildar med Vesterlanda ett till
egaren af säteriet Ström patronelt pastorat af 2:dra
kl., Göteborgs stift, Elfsyssels södra kontrakt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
