- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
1349-1350

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hjärne ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

emellan dem och monarken, är just denna folkets
rättslöshet gent emot den senare. Ett fördrag emellan
folket och regenten, som ju skulle blifva innehafvare
till all folkets rätt, skulle, anmärkte han, i sjelfva
verket betyda detsamma som ett folkviljans fördrag
med sig sjelf, hvilket vore en uppenbar orimlighet. –
En upplaga af H:s arbeten utkom i Amsterdam 1668;
hans Moral and political works utgåfvos af Campbell
1750. Molesworth utgaf hans Complete works, with
life
(1839–45) och Opera philosophica
(S. å.). L. H. Å.

Hoberget, Hoborgen l. Hoburg ("den höga borgen"), den
mot vester utskjutande delen af Gotlands sydligaste
ände. Bergets höjd är omkr. 37 m. Det består af
kalksten på sandstensbotten och reser sig tämligen
tvärbrant ur hafvet; den öfre ytan är plan. Flere
grottbildningar finnas i berget, hvilka folksagan
gjort till bostad åt ett bergtroll, den bekante
Hobergsgubben. Å en något högre nära intill i öster
liggande kulle, Klefven, uppfördes 1846 en blänkfyr,
Hoborgs fyr.

Hobergsgubben, hufvudpersonen i en mycket läst och
ofta omtryckt folkbok, som ursprungligen hvilar på
en gammal i flere landskap med åtskilliga varianter
förekommande folksägen, här fäst vid Hoberget på
Gotland. Folkboken, hvars äldsta tillgängliga upplaga
antagligen förskrifver sig från början af 1700-talet,
är hufvudsakligen af följande innehåll. H. var ett
stort bergtroll, tillhörande de mera godmodiga af
sin slägt samt känd såsom en stor fråssare och
bottenlöst rik. En fattig torpare lät genom sin
klippska dräng bjuda H. på barnsöl, icke i afsigt
att H. skulle komma, utan för att han skulle gifva
en faddergåfva. Drängen sade derför till H., att
hans medfaddrar skulle blifva S:t Per, Vår herre
och jungfru Maria. H. tyckte visserligen, att han ej
passade i sällskap med dessa, men då hans granne visat
honom så stor heder, som ingen förr gjort, huru gammal
och grå han än var, ville han dock komma och sitta i
en vrå och se på huru det gick till. Men när H. fick
vidare höra, att trumslagaren (Åketor, åskdundret)
skulle blifva spelman, ville han alldeles uteblifva,
ty då han varit i ett annat samqväm en gång, hade
trumslagaren på hemvägen slagit så på sin trumma, att
H. begynte löpa, och då H. kom i sin förstugudörr,
kastat efter honom en trummesticka (torviggen)
samt dermed slagit ett lårben af honom. Men sämre
än andra ville H. ej vara och gaf derför, eggad
af drängen, i faddergåfva tre skoflar fulla med
silfverpengar. Drängen hade nog narrat till sig
mer, om han mera orkat bära. Sägnen är dramatiskt
behandlad i "Hobergsgubben", vådevill af L. R. Weber
(1836). Jfr P. O. Bäckström: "Svenska folkböcker",
II (1848) och C. J. Bergman: "Gotländska skildringar
och minnen" (1882).

Hobhouse [håbhaus], John Cam, lord of Broughton,
engelsk statsman, f. 1786, studerade i Cambridge, der
han blef en intim vän till lord Byron. 1809 företogo
de båda vännerna en resa till södra Europa, och efter
sin återkomst derifrån utgaf H. en resebeskrifning:
Journey through Albania and other provinces of

Turkey with lord Byron
(1812; ny uppl. 1855). 1816
utkom anonymt det af honom författade arbetet The
substance of some letters written by an english
gentleman resident at Paris during the last reign
of the emperor Napoleon,
i hvilket han skarpt
klandrade både den engelska regeringen och den
franska restaurationen. Författaren blef 1819 för
detta arbete kastad i fängelse, men vann derigenom
stor popularitet hos det liberala partiet i England
och invaldes 1820 i underhuset. Han var en af de
liberala åsigternas ifrigaste förfäktare och inträdde
1831 såsom krigsminister i det af earl Grey bildade
whigkabinettet. 1833 blef han statssekreterare
för Irland, men förlorade kort derefter vid de
nya parlamentsvalen sin plats i underhuset och
utträdde samtidigt äfven ur ministèren. Redan 1834
återinträdde han i parlamentet, och s. å. blef
han chef för domänförvaltningen, hvilken post
han 1835 utbytte mot presidentskapet i "board of
control". Denna plats innehade han till 1841 och
sedermera 1846–52, hvarefter han drog sig tillbaka
från det politiska lifvet. 1851 upphöjdes han till
baron. Död 1869.

Hoboe (hos Bellman hoboja). Se Oboe.

Hoboken, stad i nord-amerikanska staten New Jersey,
vid Hudson, midt emot New York, med hvilket det är
förenadt medelst ångfärjor. 30,999 innev. (1880),
af hvilka öfver hälften äro tyskar. Staden bildar
med den omedelbart i s. tillstötande Jersey city
utgångspunkt för de stora jernvägslinier, som förbinda
New York med vestern och södern, samt drifver liflig
industri- och affärsverksamhet. Bland läroanstalter
märkas "Hoboken academy" och "Stevens’ institute of
technology". Staden anlades af holländare i början
af 1600-talet.

Hoborgs fyr. Se Hoberget.

Hobrecht (Obrecht, Hobertus), nederländsk musiker,
f. omkr. 1430, kapellmästare vid Notre dame i
Antwerpen 1492–1504. dog omkr. 1506. H. var en
bland de mest betydande kontrapunktisterna på sin
tid och så omtyckt, att korsångarna i Brügge
kommo till Antwerpen att tacka mästaren för en
mässa, som han skrifvit för dem. 8 mässor af
honom äro tryckta (bland hvilka Fortuna desperata
omtrycktes i modern notation 1870); andra befinna
sig i manuskript i biblioteken i Rom och München.
A. L.

Hobro, stad i östra Nörrejylland, Randers amt,
vid den innersta delen af Mariager-fjorden, 26
km. n. v. om Randers, vid jernvägen mellan Randers
och Ålborg. 2,250 innev. (1880). Staden är ganska
gammal, men har först på senare tid vunnit någon
betydenhet (1845 hade den endast 930 innev.).
E. Ebg.

Hoburg. Se Hoberget.

Hoby. 1. Socken i Blekinge län,
Bräkne härad. Arealen 18,110 har. 5,828
innev. (1881). H. bildar med Öljehult ett regalt
pastorat af 3:dje kl., Lunds stift, Listers och
Bräkne kontrakt. – 2. Socken i Kristianstads
län, Ingelstads härad. Arealen 1,638 har. 2,268
innev. (1881). H. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Lunds stift, Ingelstads kontrakt. – 3. Socken
i Malmöhus län, Torna härad. Arealen 764

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free