Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hypokonder l. hypokondrist - Hypokondri - Hypokrisi - Hypolais l. Bastard-näktergalslägtet - Hypospadiasis - Hypostas - Hyposteni - Hyposulfat - Hyposulfit - Hypotaktisk satsförbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hypokonder l. hypokondrist, en som lider af
hypokondri (se d. o.).
Hypokondri (af Grek. hypochondrion, underlif),
med., en sjukdom i nervsystemet (nevros), som
ofta öfvergår till verklig sinnessjukdom (psykos),
karakteriserad genom en allmänt stegrad känslighet
(hyperestesi) i de sensitiva nerverna eller i
sensorium (psykisk hyperestesi), hvarigenom de
obetydligaste krämpor af inbillningen förstoras
eller orätt uppfattas samt framkalla en nedtryckt,
ängslig, melankolisk sinnesstämning. Sjukdomen
angriper vanligen endast ett genom ärftliga anlag
eller genom sjukdomar redan försvagadt nervsystem
och kan uppträda i många olika grader och former,
från en lätt förstämning ända till sinnesförvirring,
förryckthet och fånighet. Hypokondristens förnämsta
sysselsättning är att ängsligt studera sitt eget
helsotillstånd och att söka bot för mer eller mindre
inbillade, alltid öfverdrifna åkommor. Ofta är det
underlifvets funktioner, som anses vara i olag (deraf
namnet), hvarför afföringarna räknas och undersökas
med en noggranhet, som vore förtjent af ett bättre
föremål, tungan speglas och skrapas, maten väljes
efter alla vetenskapens regler o. s. v. Stundom är
det lungorna som ingifva farhåga, och det är då
de upphostade slemklumparna, som sysselsätta den
ängsliga fantasien. En fläck på kroppen väcker
med eller utan skäl farhåga för syfilis, och
fruktan för denna sjukdom (syfilidofobi) förbittrar
lifvet. De obetydligaste och vanligaste känslor i
kroppen uppfattas och tydas på det vidunderligaste
sätt; hypokondristen är en verklig "virtuos på sina
känselnerver". Han gör derigenom lifvet odrägligt icke
blott för sig sjelf, utan äfven för sina medmenniskor;
och han är en plåga i synnerhet för alla läkare,
som komina i hans väg, ty alla möjliga och omöjliga
kurer skola försökas. Intet i verlden intresserar
honom mer än hans egna krämpor, och han blir derför
lätt en odräglig egoist. Men det stannar ej endast
vid misstydningar af verkliga känslor ("illusioner");
fantasien diktar äfven krämpor och förhållanden, som
ej hafva någon motsvarighet i verkligheten, fast de
för hans sjuka inbillningskraft uppträda med full
yttre realitet ("hallucinationer"). Stundom kommer
han på den idén att andra menniskor äro skuld till
hans lidanden, att man förtrollat honom, förgiftar
hans mat, förföljer honom och traktar efter hans
lif. Under inflytelse af dessa föreställningar blir
han farlig och kan begå mordgerningar. Själfmord äro
icke häller sällsynta bland hypokondrister. Stundom
blir hans hjerna alldeles utarbetad af alla dessa
grubblerier, och den sjuke förfaller då småningom
i slöhet och fånighet. Ehuru denna sjukdom tillhör
den mognare åldern, företrädesvis hos män, men
äfven hos qvinnor, kan dock ett uppmärksamt öga
spåra anlagen och de första yttringarna redan
hos barnet. Stundom minskas den och upphör vid
inträdande ålderdom. Vigtigt är att i tid upptäcka
och behandla denna farliga sjukdom, framförallt att
i tid motarbeta tendenserna att för mycket syssla
med egna små krämpor. Det är redan i barndomen som
denna brodd bör
qväfvas genom en uppfostran, som stärker och härdar
både kropp och själ. Den utvecklade sjukdomen
trotsar oftast den skickligaste psykiater.
F. B.
Hypokrisi (af Grek. hypokrinesthai, spela en rol på
teatern, förställa sig), förställning, hyckleri. -
Hypokrit (af Grek. hypokrites, skådespelare),
hycklare. - Adj. hypokritisk.
Hypolais l. Bastard-näktergalslägtet, zool., hör
till sångarnas familj inom tättingarnas ordning af
foglarna. Näbben är vid roten mycket bred, utefter
hela sin längd nedtryckt och utan någon inböjning
af käkkanterna under näsborrarna, pannan föga hög
och obetydligt afsatt från näbbroten samt stjerten
tvär. - Detta slägte liknar till sin näbbform
flugsnapparna, utmärker sig genom sin egendomliga,
omvexlande och vackra sång, hvari åtskilliga andra
foglars läten inblandas, samt vistas i trädgårdar
och glesare löfskog, der äfven buskar finnas. Dit
hör Bastard-näktergalen (se d. o.), C. R. S.
Hypospadiasis (af Grek. hypo, under, och spadizein,
afslita), kir., ett medfödt bildningsfel hos
manliga individer, bestående deruti att den yttre
urinrörsmynningen ej öppnar sig på vederbörligt
ställe, utan på lemmens undersida. I svårare fall
är mynningen belägen så långt bakåt, att ingen del
af urinröret finnes å lemmen, ja man har iakttagit
ännu svårare klyfningar af hela organet. I de
mindre svåra fallen har felet ej någon störande
inverkan på propagationsförmågan, men väl i de
svåraste. Behandlingen är uteslutande kirurgisk.
Rsr.
Hypostas (Grek. hypostasis, bottensats, ämne,
väsende, personlighet). 1. Teol. Se Person. -
2. H. l. sänkningshyperemi, med., en passiv
blodöfverfyllnad i organ, som under längre
tid befinna sig i en låg ställning, såsom
nedre bakre delen af lungorna vid långvarigt
stillaliggande. Blodöfverfyllnaden kan då öfvergå
till inflammation (hypostatisk pneumoni).
2. F. B.
Hyposteni (af Grek. hypo, under, och sthénos,
kraft), kraftlöshet.
Hyposulfat, kem., salt af undersvafvelsyra.
Hyposulfit, kem., salt af undersvafvelsyrlighet.
Hypotaktisk satsförbindelse (af Grek. hypo,
under, och taxis, ställning), satsl., är en sådan
förbindelse af satser, som åstadkommes genom öfver- och
underordning, alltså hvad i satsläran brukar kallas
"satsfogning". "Hästen skenade, när han fick se tåget
komma" och "Vi mötte en qvinna, som bar en korg" äro
exempel på hypotaktisk förbindelse (satsfogning);
parataktiskt säger man åter: "Hästen fick se tåget
komma och skenade (då)" eller "Vi mötte en qvinna,
och hon bar en korg". Olika språk hafva olika böjelse
för ena eller andra slaget af förbindelse; den
hypotaktiska förekommer i allmänhet oftare i skrift
än i samtalsspråk och folkmål samt är framförallt
vanlig i den s. k. juridiska stilen. Ett språk,
som i ovanligt hög grad älskar att genom öfver-
och underordning af satserna med lämpliga bindeord
gifva uttryck åt det logiska förhållandet mellan dem,
är latinet. Detta språk har t. o. m. ofta dubbel
hypotaxis. t. ex. quae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
