Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hårleman, Karl - Hårmanet - Hårmikrometer - Hårqvalstret - Hårrör - Hårrörs- l. kapillärrörsfenomen - Hårrörskärl l. kapillarkärl - Hårsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fick han der kallelse af Nic. Tessin att under
hans ledning hafva uppsigt öfver slottsbyggnaden
i Stockholm. Vid Tessins död, 1728, delades hans
"befattning, då H. nämndes till hofintendent; och
sedan K. G. Tessin 1741 inträdt i rådkammaren, blef
han dennes efterträdare som öfverintendent. 1747
upphöjdes han i friherrligt stånd, blef 1748
ceremonimästare vid K. M:ts orden och var ett par
gånger ifrågasatt till riksråd. Under de senare
åren af sin lifstid plågades H. af sjuklighet. Han
afled i Stockholm d. 9 Febr. 1753. - Sitt namn hos
efterverlden har H. vunnit som byggkonstnär, i hvilken
egenskap han utvecklat en ganska storartad verksamhet,
"ehuru knappt någon af hans skapelser synnerligen
utmärker sig för annat än förståndig anordning af
det inre och renhet i prydnaderna, hvilkas torftighet
dock är påfallande". Den kanske största förtjensten i
konstnärligt hänseende inlade han genom fullbordandet
af Stockholms slott, i synnerhet genom öfvervakandet
och anordningen af dess inredning, för hvars skull han
flere gånger företog utländska resor och införskref
skickliga konstnärer i alla fack, en verksamhet,
som blef af genomgripande betydelse för den svenska
konstens och konstslöjdens utveckling. Bland hans
öfriga verk må nämnas flyglarna vid Drottningholm
(fullbordade 1752), konsistoriehuset i Upsala
(1749-55), med en väl anlagd fasad åt torget, den
förra franska reformerta kyrkan vid St. Nygatan i
Stockholm (1749-51; alldeles ombyggd 1876), Upsala
slotts ombyggnad (som begynte 1744 och afbröts 1762),
gamla botaniska trädgärden i Upsala (från 1742),
observatoriet i Stockholm (1748-52), riksbankens hus
åt Skeppsbron (1734-38), Hörningsholm (1748-52), det
nyligen rifna domkyrkotornet i Linköping (1747-58),
lanterninerna å Upsala domkyrkas torn, kyrkotorn och
tornöfverbyggnader i Strengnäs, Mariestad, Hedemora
m. fl. ställen samt hans egen malmgård, ännu bevarad
och hörande till huset n:o 88 vid Drottninggatan i
Stockholm. - H. spelade äfven en viss, fastän icke
sjelfständig rol under frihetstidens partistrider. Det
säges, att han till följd af sitt giftermål fördes
öfver till hattarnas läger och derigenom förbittrade
de sista åren af sitt lif. Äfven som författare
efterlemnade H. åtskilligt, deribland en Dagbok
öfver en resa (1749), med fortsättning (1751).
-rn.
Hårmanet, Cyanea capillata Eschr., zool., en art
skifmanet (klass Hydromedusae, ordn. Acalephae),
som har knippvis förenade sänktrådar från den
undre ytan af den djupt flikade, tjocka skifvan. Af
inskärningarna motsvara åtta laget af de från skifvans
kant aflägsnade "randkropparna"; de mellanliggande
inskärningarna gå ännu djupare in i skifvan. Denna
art förekommer i Nordsjön. Flere andra finnas, såväl
i kallare som i varmare haf. O. T. S.
Hårmikrometer. Se Mikrometer.
Hårqvalstret. Se Hårsäckqvalstret.
Hårrör, rör af så liten diameter, att de
s. k. hårrörs- l. kapillärrörsfenomenen (se d. o.) i
dem framträda.
L. A. F.
Hårrörs- l. kapillärrörsfenomen, fys. Då ett rör med
ringa diameter nedsättes i en vätska, förhåller sig
vätskan ej enligt lagen för kommunicerande kärl,
d. v. s. hon står ej lika högt i hårröret som i
kärlet, utan stiger antingen öfver den yttre nivån
eller sänkes under denna; det förra, kapillär
attraktion, eger rum, då vätskan fuktar röret,
det senare, kapillär depression l. repulsion,
i motsatt fall. Den fullständiga förklaringen af
i fråga varande fenomen erbjuder icke obetydliga
svårigheter. De krafter, som jämte tyngden härvid
komma i betraktande, äro adhesionen till kärl- eller
rörväggen samt kohesionen mellan vätskans delar. De
vigtigaste satserna äro följande. Attraktionen,
såväl som repulsionen, är för rör af samma ämne
olika i olika vätskor; och olikheten är så mycket
större, ju finare rören äro. Äro rören cirkulära, så
förhålla sig uppstigningarna eller nedtryckningarna
omvändt mot rörens diametrar. Mellan två parallella
skifvor äro de nämnda qvantiteterna endast hälften
så stora som uti ett rör, hvars diameter är lika
med afståndet mellan skifvorna. Ställer man två
plana glasskifvor, som bilda en liten vinkel och
beröra hvarandra längs en linie, i en vätska, som
fuktar glaset, så höjer sig vätskan mellan glasen
på det sätt att hennes öfre del bildar en liksidig
hyperbel, med vätskeytan och afskärningslinien mellan
skifvorna till asymptoter. Rörväggarnas tjocklek
och lufttrycket hafva intet, men temperaturen
deremot icke ringa inflytande på kapillariteten,
- En mängd företeelser i naturen förklaras genom
kapillärkraften, såsom föremåls uppsvällning,
uppsugningen af fuktighet i sand, jord, aska och
svampar, filtrering, betning, oljans uppstigande
i vekar; vätskornas uppstigande i växterna samt en
stor del af cirkulationen inom djurkroppen. En mängd
tekniska operationer, t. ex. färgning, finner äfven
sin förklaring i kapillärkraften. Denna åstadkommer
ock, att föremål, som simma på eller äro nedsänkta
uti en vätska, antingen trycka ned eller lyfta upp
vätskan längs beröringslinien i ytan. Om t. ex. två
ihåliga glas- eller korkkulor simma på vatten, så
höjes detta rundt omkring kulorna; och komma dessa på
ett visst afstånd från hvarandra, uppstå attraktion
och beröring. Två kulor, som båda bortstöta eller
nedtrycka vätskan, attrahera likaledes hvarandra;
men om den ena attraherar och den andra repellerar
vätskan, d. v. s. om blott den ena kulan fuktas af
henne, så repellera kulorna hvarandra. Gasblåsorna,
som stiga upp i ett glas musserande vin, samla
sig vid glasets omkrets, emedan vinet fuktar
glaset. Vid afläsningar på qvicksilfverbarometern
och manometern bör kapillaritetens verkan tagas i
betraktande. L. A. F.
Hårrörskärl l. kapillarkärl, anat. Se Blodkärl och
Blodomlopp.
Hårsjukdomar. Afvikelser från den normala hårväxten
på menniskans kropp finnas af många slag. Så kan
t. ex. håret utvecklas i öfvermått, så att det
täcker nästan hela kroppen och förlänar densamma en
viss djurisk prägel, eller ock kan det på enskilda
ställen på kroppen förekomma i abnorm längd eller
tjocklek. För stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
