- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
311-312

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hästskötsel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ännu bibehåller sig i Turkistan, är urgammal hos den
turanska folkstammen, hvilken först senare, af perser
och araber, lånat fanans bruk.

Hästvakansafgift, kamer., den afgift, som
rusthållare vid afsutna kavalleri-regementen
till kronan erlägga för befrielse från att hålla
häst. Afsutna äro Östgöta kavalleri (nuvarande
2:dra lifgrenadierregementet), Vestgöta kavalleri
(nuv. Vestgöta reg:te), en bataljon af Lifregementet
till häst (nuv. Lifregementets grenadierkår) och
fyra sqvadroner af Smålands kavalleri (nuv. Smålands
grenadierbataljon). Det område, som rustat till
dessa afsutna kårer, omfattar 10 län i mellersta
Sverige. Vid Smålands grenadierbataljon betalas
7 tunnor spanmål (hälften råg och hälften korn) i
årlig vakansafgift för hvarje helt rusthåll, vid de
öfriga kårerna 7 1/2 tunna. 1880 uppgick statsverkets
inkomst af dylika vakansafgifter till 342,030 kronor.
Kbg.

Hästveda, socken i Kristianstads län,
Östra Göinge härad. Arealen 6,140 har. 1,933
innev. (1881). H. bildar med Farstorp ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Östra Göinge
kontrakt.

Hästvind, mek., kallas ett sådant spel för
malmuppfordringen ur grufvor, vid hvilket hästar
eller oxar användas till drifkraft. Se Spel.
C. A. D.

Hätta (af hatt). 1. En under medeltiden (från midten
af 1200-talet) stundom förekommande hufvudbonad
(tyskarna kallade den gugel l. kugel), som slutade
i en lång spets (strut) och likt en kapusjong var
fäst vid yttertunikan (rocken); hatt, mössa. -
2. Byggnadsk., en rund, möss-lik tornbetäckning. Jfr
Hjelm 4.

Hättebröder och Fetaliebröder l. Vitalianer kallades
i Sverige de tyskar, som efter slaget vid Falköping,
1389, arbetade för att befria konung Albrekt af
Mecklenburg ur fångenskapen och återuppsätta honom
på Sveriges tron. Stockholm innehades af tyskarna,
och dervarande tyska borgare, hvilka på grund af sin
hufvudbonad (hätta) kallades hättebröder, förföljde
på allt sätt de svenske. Då tyskarna d. 11 Juni 1389
kastade borgmästaren Bertil Brun, rådmannen Peter
Åländing samt en tredje svensk i slottsfängelset,
väpnade sig svenskarna, hvarefter borgmästaren
frigafs, och en förlikning besvors vid Gud, jungfru
Maria och alla helgon (d. 12 Juni). Den följande
dagen, som var söndag, samlades hättebröderna i den
heliga Gertruds gillestuga och de tyske rådsherrarna
på rådhuset, dit de svenske medlemmarna af rådet
sedan kallades. Knappt hade dessa infunnit sig,
förrän de förklarades för förrädare och fördes
till slottet, der de undergingo tortyr. Den 15
Juni brändes tre af fångarna, och natten till
Heliga-lekamens-dag (d. 17 Juni) fördes de öfrige
af dem till Käpplinge-holmen (nuv. Blasiiholmen) och
kastades in i ett träskjul, hvilket antändes. Genom
detta illdåd (de s. k. Käpplingemorden) kunde tyskarna
dock endast för en kortare tid befästa sitt välde i
Stockholm ; de måste slutligen erkänna det brottsliga
i sin handling och läto, för att försona sig med
kyrkan, på en höjd (den sedermera s. k. Pelarebacken)
å Södermalm uppsätta tre skulpterade minnesstenar

(af hvilka en fortfarande finnes i behåll, nu
nedflyttad straxt intill Götgatan). - "Fetaliebröder"
l. "vitalianer" (viktualie- l. vitaliebröder) benämnde
sig sjelfve de sjöröfvare, som af Wismar och Rostock
erhållit kaparebref, emedan hufvudändamålet med
deras ströftåg var att undsätta det af drottning
Margareta belägrade Stockholm med lifsförnödenheter
(viktualier). Alltsedan vikingatiden hade icke på
Östersjön svärmat en sådan massa af sjöröfvarefartyg
som då, och ej blott de skandinaviska landen,
utan äfven de tyska kusterna hemsöktes af
fetaliebröderna. Djerfhet, kallblodighet i motgången
och omensklig grymhet i medgången utmärkte dessa i
sägnerna mycket omtalade sjöröfvare. 1392 intogo de
Gotland, och under de närmast följande åren hade de
sitt stamhåll på denna ö. Derifrån utgingo de flottor,
som plundrade Bergen, brände Malmö och Nyköping
samt undsatte Stockholm (1393). Både Margareta och
hansestäderna önskade göra slut på det för handeln
förderfliga sjöröfveriet och afslöto derför 1395
med Albrekt en förlikning, hvarvid Stockholm på tre
år lemnades såsom pant i hansestädernas händer. Men
trots detta fördrag fortsatte fetaliebröderna sina
härjningar och erhöllo 1396 i Albrekts son, hertig
Erik, en öfverbefälhafvare. De understöddes äfven
af åtskilliga missnöjde svenske stormän. Bristen på
enighet gjorde att Margareta och hansestäderna föga
kunde uträtta till sjöröfveriets hämmande, och först
sedan Tyska ordens högmästare, Konrad von Jungingen,
1398 eröfrat Gotland, och Margareta s. å. enligt 1395
års fördrag tagit Stockholm i besittning samt tvungit
fetaliebröderna att afträda några slott i Norrland
och Österbotten, som kort förut fallit i deras händer,
upphörde sjöröfveriet i Östersjön. Ordet vitalianer
lefde dock qvar såsom benämning på sjöröfvare i
allmänhet. "V. K-r.

Hättesvennerna (N. Hättesvendene), ett norskt
upprorsparti, som 1166 under Olaf Gudbrandsson,
en dotterson till konung Eystein Magnusson, reste
sig mot Erling Skakke. Deras stamhåll var Viken. En
gång voro de nära att öfverrumpla Erling och hans
folk i Romerike, men denne undkom och slog dem
kort derefter. Deras höfding, Olaf, med binamnet
Ugäfa ("Olycka"), dog 1169 i Aalborg i Danmark,
O. A. Ö.

Hättorp, bruks- och landtegendom i Tjällmo socken,
Östergötlands län, vid Hättorpsån, närmare utloppet
kallad Finspångsån. Egendomen består af 9 3/4 mtl
i Tjällmo socken samt 2 1/4 mtl i Kristbergs och
Godegårds socknar jämte ett stångjernsbruk, med 2
franche-comté-härdar, 2 räck- och 1 smälthammare, 1
manufaktur- och 1 spikhammare, samt sågverk, tegelbruk
och bränneri. Hela egovidden utgör omkr. 4,700 har,
hvaraf 1,250 har åker. Taxeringsvärde omkr. 500,000
kr. Egendomen har tillhört slägten Tisell sedan
1600-talet och eges f. n. (1883) af T. Tisell.

Hätzer, Ludwig, schweizisk predikant, skald och
teologisk skriftställare, född i slutet af 1400-talet
i Thurgau, var en vän och anhängare af Zwingli,
men slöt sig sedan till vederdöparna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free