Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Illinois - Illipé-olja (Ilipé-olja) - Illis, quorum meruere labores - Illiterat - Illo, Christian von - Illojal - Illotis manibus - Illudera - Illuminater - Illuminera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemnar omkr. 3,8 mill. kr. Dessutom underhålles af
kommunerna en mängd andra sjukhus. - Den nuvarande
konstitutionen är af år 1870. Den verkställande
makten utöfvas af en på fyra år vald guvernör och
öfriga statsämbetsmän. Den lagstiftande makten
tillkommer en senat af 51 medlemmar, hvilka väljas
för fyra år, och ett representanthus af 173 för
två år valda medlemmar. Den dömande myndigheten
består af en högsta domstol (af sju medlemmar),
distrikts-, krets- och grefskapsdomstolar. Valrätt
har hvarje man, som bott ett år i staten. Sedan 1880
har I. ingen statsskuld. Skatterna uppgingo 1879
till 22,153,100 doll. Till kongressen sänder I. 2
senatorer och 19 representanter. - Det område, som
nu innefattar Illinois, afträddes 1763 af Frankrike
till England och lades till kolonien Virginia. 1787
blef det ett grefskap i nordvestra territoriet, var
1800-09 ett grefskap i terr. Indiana, blef 1809 ett
särskildt territorium och upptogs 1818 såsom stat i
unionen. Hufvudstad: Springfield. - 3. Indianstam
i Nord-Amerika, hörande till algonkin-indianerna.
Illipé-olja (Ilipé-olja), ett gulaktigt,
smörliknande, vid 27°-30° C. smältande fett, som
erhålles genom utpressning ur fröna af åtskilliga
arter af slägtet Bassia (se d. o.). S. J-n.
Illis, quorum meruere labores, Lat., "åt
dem, som genom sitt arbete gjort sig deraf
förtjente". Uttrycket, som förekommer i Propertius’
"Elegise" (IV, 4, 21), är i Sverige mest kändt såsom
inskrift på en kunglig medalj, hvilken präglades
första gången år 1785. Sedan dess har den af
alla svenska konungar utdelats åt förtjenta in-
och utländska personer. Medaljen, som på åtsidan
har konungens bild och på frånsidan ofvanstående
inskrift, förekommer i femte, åttonde, tolfte och
adertonde storlekarna. Den bäres i högblått band med
gula kanter.
Illiterat (Lat. illiteratus), icke vetenskapligt
bildad. Motsats: Literat. - Vissa svenska städer (de
minsta) hafva endast "illiterata rådmän" (sådana, som
icke aflagt juridisk examen), andra både "illiterata"
och "literata", andra åter endast "literata".
Illo, Christian von. Se Ilow.
Illojal (af Fr. loyal, laglydig, af loi, lag),
lagkränkande, ohederlig, falsk, sättande sig upp
mot den bestående ordningen. -. Subst. Illojalitet. -
Jfr Lojal.
Illotis manibus, Lat., "med otvagna händer",
oförberedt.
Illudera (Lat. illudere), gäckas med, håna, kringgå
(en lag o. s. v.), göra betydelselös. Jfr Eludera.
Illuminater (Lat. Illuminati, "de
upplyste"). 1. (Sp. Alombrados) spansk sekt i 16:de
årh., hvilken, enligt några författare befryndad
med såväl medeltidens begharder och beguiner som
reformationstidehvarfvets anabaptister, torde kunna
tillräckligt förklaras ur det ofta bekräftade faktum
att, särskildt inom de djupare lagren af samhället,
en mystiskt färgad fromhet gerna söker sig särskilda
uttryck vid sidan af den rådande kyrkans ordning
och bruk. Rörelsen fortplantades hufvudsakligen från
vissa
kloster och räknade som sina förnämsta ledare
munkar, sådana som Diego de Barreda, Pedro Ruiz
Alcaraz m. fl. Framför den yttre bönen sattes
det inre bedjandet. Nervskakningar, svimningar
och konvulsioner betraktades som bevis på andens
inneboende. De, som menade sig sålunda hafva kommit
till en mystisk förening med den heliga treenigheten,
ansågo sig fritagna från att iakttaga de yttre
kyrkobruken. De dagliga göromålen försummades
afsigtligt, på det själen, fri från alla bojor,
måtte finna en fullkomlig ro i Gud o. s. v. Oaktadt
inqvisitionens ihärdiga förföljelser bibehöll
sig sekten in i 17:de årh. En motsvarande rörelse
yppade sig 1623 i de franska provinserna Flandern och
Picardie, men blef snart fullständigt undertryckt. -
2. Hemlig orden, stiftad 1776 af Adam Weishaupt,
juris professor i Ingolstadt. Orden, hvars
författning bildades efter jesuitregelns mönster,
och som sedermera trädde i nära förbindelse med
det bajerska frimureriet, hade till syfte att
främja förståndsupplysning, sedlighet och politisk
frihet. Det från hemliga samfund oskiljaktiga
spioneri- och öfvervakningssystemet i förening
med stiftarens utpräglade hersklystnad och i
allmänhet något oklara idéer synes dock hafva från
början verkat hämmande på ordens utveckling. Sedan
Weishaupt lyckats förvärfva samfundet en talangfull
organisatör i den bekante friherre Adolf von Knigge,
utbredde sig emellertid illuminaterna ej endast
öfver Tyskland, utan äfven i viss mån till andra
europeiska land och kunde snart uppvisa bland
sina medlemmar mer än ett inom literaturen och det
politiska lifvet framstående namn. Orden sönderföll
i tre hufvudklasser. Till den första klassen hörde
noviser, minervaler och mindre illuminater; den
andra omfattade frimurarna, såväl af de tre första
graderna som ock skotska noviser (större illuminater)
samt skotska riddare (dirigerande illuminater); den
tredje eller mysterieklassen utgjordes naturligtvis
af de mest invigde och innefattade graderna: prest
(magus) och regent (rex). Det af Weishaupt och
v. Knigge utarbetade cereinonielet gick i den vanliga
pompösa stilen. En egenhet var att medlemmarna
i allmänhet erhöllo klassiska ordensnamn, såsom
Socrates, Alcibiades, Cato, Marius o. d. Weishaupt
sjelf kallade sig Spartacus och v. Knigge Philo af
Constanz. Äfven tyska ortnamn utbyttes i ordensspråket
mot från forntiden lånade benämningar. München
blef Athenae, Ingolstadt Ephesus, Bajern Graecia,
Österrike Aegyptus o. s. v. Då ordens antimonarkiska
sträfvanden blefvo bekanta för Bajerns regering,
utbröt 1785 en tillintetgörande förföljelse mot
dervarande illuminater, hvarunder Weishaupt förlorade
sin professur och måste lemna landet. Knigge hade,
missnöjd med ledningen, redan året förut utträdt
ur orden. P. F.
Illuminera (Lat. illuminare), festligt upplysa (i
allmänh. en stad, en öppen plats, en gata, ett hus
o. s. v.); färglägga (en teckning). - Illumination
l. Illuminering, festlig belysning; färgläggning. -
Illuminering var under medeltiden och ända in på
1600-talet namn på den särskilda konstart, som hade
till uppgift att utstyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
