- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 7. Hufvudskål - Kaffraria /
459-460

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Illænus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framfötternas klor betydligt större än bakfötternas. Svansen
saknar längre hårpensel i spetsen, och fallen är
yfvig. - Illern förekommer i södra och mellersta
Sverige, ingalunda sällsynt i Skåne, men sparsammare
längre norr ut. För öfrigt finnes han i hela
Europa, utom i dess nordligaste och sydligaste
delar, samt i Sibirien. Han har sitt tillhåll i
hål i jordvallar, dikes- och torfgrafkanter, under
stenar och trädrötter, i stenrösen o. s. v., ofta
i granskapet af vatten samt både i skogstrakter och
på slättlandet. Han klättrar dåligt, men kan simma
och dyka bra, är mycket rofgirig, besöker ej sällan
nattetid hönsgårdar och dufslag samt lefver af smärre
däggdjur, foglar, ödlor, grodor och fiskar. Enligt
hvad det uppgifvits, lär illern samla vinterförråd
af lefvande grodor, hvilkas lår han knäcker, för att
djuren icke må hoppa bort. Fångad som unge, skall
han lätt blifva tam. Parningen, som sker under skrik
och slagsmål, försiggår i slutet af Febr., och honan
föder i slutet af April 4-6 blinda ungar. Förföljd,
gifver illern en mycket skarp lukt från sig. Hans
skinn lemnar ett värderikt pelsverk. C. R. S.

Illerunderslägtet, Putorius, zool., hör till
vesleslägtet (Mustela), familjen vesledjur
(Mustelidae) och ordningen rofdjur (Ferae)
inom däggdjurens klass. Dithörande arter hafva
kroppen något mindre smärt och långsträckt än hos
vesleunderslägtet. Fällen har gröfre stickelhår;
de undre kroppsdelarnas färg är lika mörk eller
mörkare än de öfres och icke underkastad någon
förändring efter årstiden. Dit räknas tio arter
från Europa, Asien och Nord-Amerika. I allmänhet
äro dessa djur något undersätsigare än veslorna,
särdeles rofgiriga, viga, snabba och lifliga
samt mera vatten- än landdjur. Jfr Illern.
C. R. S.

Illiberal (Lat. illiberalis), frihetsfientlig,
trångbröstad, småaktig, snål. Motsats: Liberal.

Illicium, bot. Se Anisum stellatum.

Illiger, Johann Karl Wilhelm, tysk zoolog, f. 1775,
död 1813 såsom professor och direktör vid zoologiska
museum i Berlin. Skrifter: Verzeichniss der käfer
Preussens
(1798); Oliviers "Entomologie"(med tillägg;
12 bd, 1800); Magazin für Insektenkunde (1801-06);
Prodromus systematis mammalium et avium (1811) m. fl.

Illimani [ilji-], berg på Andernas vestra kedja i
syd-amerikanska republiken Bolivia. Höjd (enligt
Pissis) 6,509 m. (enligt andra 6,600 m.).

Illinois [iliinojs]. 1. Flod i Nord-Amerikas
förenta stater, hufvudflod i den efter densamma
uppkallade staten, uppstår 72 km. s. v. om Chicago
genom föreningen af Kankakee från Indiana och Des
Plaines från Wisconsin samt mynnar ut i Mississippi
efter ett lopp af omkr. 480 km. Den är djup och bred,
har ringa fall och vidgar sig här och der till sjöar,
bl. a. Peoria-sjön. - 2. En af Nord-Amerikas förenta
stater, gränsar i n. till Wisconsin, i ö. till sjön
Michigan och Indiana, i s. till Kentucki och i v. till
Missouri och Iowa. Arealen 147,717 qvkm. Mississippi
bildar hela vestra gränsen och förenar sig vid statens
sydspets med Ohio, hvilken skiljer I. från Kentucki.

Den vigtigaste bifloden till den förstnämnda är
Illinois, som flyter midt igenom staten, och Ohio
upptager Wabash, som bildar en del af den östra
gränsen. I. är ett nästan fullkomligt slättland;
endast i n. v. (i blydistriktet) förekomma några
kullar, och i s., vid Mississippi och Illinois,
afbrytes enformigheten af s. k. "bluffs", forna branta
strandbräddar, hvilka med en höjd af 30-100 m. följa
längs floden på större eller mindre afstånd. Största
delen af landet består af prärier, med utomordentligt
bördig jord, der plogen på hundratals kilometer
ej träffar en enda sten. En stor del af prärierna
är ännu upplåten till gräsväxt. I:s mineralrikedom
utgöres af bly, i n. v. (omkring Galena), och kol,
hvilka antagas sträcka sig öfver 3/4 af statens
område. Omkr. 3,5-4 mill. tons stenkol brytas
årligen. Staten har ganska mycket skog (1880:
15,000 qvkm.), bestående af ek, valnöt, hickory,
ask, alm och sockerlönn, ehuru många trakter äro
fullkomligt skoglösa. Klimatet är icke angenämt,
om än icke osundt. Somrarna äro ovanligt heta,
vintrarna ganska kalla. Årstemperaturen under 40°
n. br. är + 12° C., för sommaren + 25° C., för
vintern +0,8° C. Vegetationen börjar i April, och
första frosten inträder i September. Hufvudnäringen
är åkerbruk, men derjämte lägges mycken vigt på
kreatursafveln. 1880 utgjorde den brukade jorden
omkr. 107,400 qvkm. Farmernas antal var 1880
omkr. 247,000. Majs, hvete och hö lemna de största
skördarna, och särskildt producerar I. mera hvete än
någon annan stat i unionen (1880: 20,540,000 hl. till
ett värde af 173,5 mill. kr.). Majsskörden uppgick
1879 till 111,194,000 hl. med ett värde af 363,6
mill. kr. Derjämte odlas hafre, råg, korn (mycket
litet), potates samt lin, humle och tobak. Något
vin och lönnsocker tillverkas. 1879 såldes svin
för 62 mill. kr. samt gödboskap och får för 64,5
mill. kr. Fabriksverksamheten är jämförelsevis
obetydlig. Handeln främjas af ett tätt nät af
jernvägar, hvilka 1880 hade en sammanlagd längd af
11,020 km., af de segelbara floderna samt af en 150
km. lång kanal, som förenar Chicago, den största
handelsstaden i staten och i hela vestern, med
Mississippi. År 1800 räknade staten 2,458 innev.; 1850
hade denna siffra stigit till 851,470 och 1880 till
3,077,871. Af sistnämnda summa voro 46,368 negrer,
212 kineser och japaneser, 140 indianer samt 42,415 i
Sverige födda svenskar (det största antal, som finnes
i någon stat i unionen). Undervisningsväsendet är
föremål för synnerlig omsorg såväl från statens som
kommunernas och enskildes sida. 1878 funnos i 11,714
skoldistrikt 23,309 lärare och lärarinnor. Staten
har inrättat och underhåller till en del tvänne
normalskolor ("universities") och en högre teknisk
skola. Dessutom finnas flere medicinska och teologiska
"universities" och "colleges". Alla skolor, som
helt och hållet eller till en del underhållas af
allmänna medel, måste vara konfessionslösa. Staten
underhåller vidare fem sjukhus, ett blind- och ett
döfstum-institut, en asyl för sinnesslöa barn, ett
hem för soldatbarn och en förbättringsanstalt för
gossar, till hvilka staten årligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:28:05 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfag/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free