Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Insekter - Insektlika kräftdjur - Insektologi - Insektpulver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sinnesorgan äro ännu otillräckligt kända, men hvad man
känner om dem är i många fall högst underbart. Den
allmänna känseln synes vara mest utvecklad i
pannspröten (antennerna) och mundelarnas palper, men
förmedlas äfven genom fotlederna (tarsal-lederna)
och genom öfverallt på kroppen spridda hår. Till
dessa organ gå nervtrådar, hvilka visat sig vara
allmänna känselnerver. Synorganen hafva nått en
hög och egendomlig utveckling. Man finner två slag
af synorgan: punkt- och facett-ögon. Punktögonen
(ocelli) äro försedda med enkel lins och förekomma
företrädesvis hos larverna, men äfven, i egenskap af
biögon och vanligen tre par till antalet, å hjessän
hos fullbildade insekter. Hvarje punktöga har en
synstaf, som bildas af en mängd från synnerven
utgångna, ytterst fina nervtrådar. – Facettögonen,
till antalet två, intaga sidorna af hufvudet och
hafva något vexlande form. De hafva sitt namn
deraf att hornhinnan (cornea) bildar ett antal
(icke sällan många tusen) facetter, hvilka, jämte
kägelformiga kristall-linser (en för hvarje facett),
leda ljuset till den synstaf, som från synnerven
inträder i bottnen på det pigmenterade senhinnerör,
hvilket omgifver linsen och framtill täckes af
hornhinnefacetten. Hvarje synstaf uppfattar blott en
ljusförnimmelse, icke hela bilden af ett föremål. Men
en fullständig bild af det i ögat fallande föremålet
uppkommer genom sammanläggning af hvarje synstafs
intryck, ungefär såsom i en mosaiktafla totalbilden
uppkommer genom sammansättningen af de många små
olika färgade bitarna, som bilda taflan. Man kallar
insekterna derför "musiv-" l. "mosaik-seende". (Öfver
hufvud uppkommer äfven bilden i ögonen hos högre
djur på ett analogt sätt genom samverkan af
flere synstafvar.) Det är outredt huru vidsträckt
insekternas synfält kan vara och äfvenledes huru stor
synskärpa de ega. På teoretiska grunder påstås den
sistnämnda vara mycket ringa, men erfarenheten under
dagliga lifvet talar emot denna teori. – Hörselorgan
hos insekterna upptäcktes först hos gräshopporna,
derefter hos skalbaggar och tvåvingar, samt har
nyligen upptäckts hos insekter af alla ordningar. Det
består af starkt spända nervtrådar ("stift"), hvilka
gå till hudskelettet, som befunnits vara en god ledare
för ljudvågorna. Men i allmänhet synas insekterna vara
känsliga endast för högre toner i skalan. Att de kunna
skilja mellan olika ljud har man funnit deraf att,
om flere olika arter gräshoppor finnas på samma plats,
de särskilda arterna igenkänna sina fränders locktoner
och icke förvillas af de icke beslägtades gnisslande
ljud. – Att insekterna ega en förunderlig förmåga
att från långa afstånd leta sig fram till föremål,
som utveckla en viss lukt, är allmänt kändt, men
luktorganets säte och byggnad äro ännu omtvistade. –
Något smak-sinne hos insekterna har man deremot ännu
icke lyckats påvisa.
Insekterna genomgå olika, i de flesta fall väl skilda
utvecklingsstadier. Ur det befruktade ägget kläckes
en masklik larv, som efter viss tid förvandlas till
puppa, ur hvilken
efter en tids förlopp den fullbildade insekten,
imago, utkommer. Dessa olika utvecklingsstadier
l. metamorfoser (se d. o.) förhålla sig något
olika hos olika insektordningar, i det somliga
hafva fullständig, andra ofullständig metamorfos. –
Ordningarna inom insekternas klass uppställas något
olika af olika zoologer, men vanligast antagas
följande: Orthoptera (Rätvingar), Neuroptera
(Nätvingar), Hemiptera l. Rhyncota (Skinnbaggar),
Diptera (Tvåvingar, "Flugor"), Lepidoptera (Fjärilar),
Coleoptera (Skalbaggar) och Hymenoptera (Steklar). –
Insekternas omätliga betydelse inom naturens och
menniskans hushållning beaktas i allmänhet icke
nog. Ingen djurklass ingriper såsom denna, i stort som
smått, i menniskans ekonomi. Må vi blott besinna alla
de härjningar å såväl vilda som odlade växter, hvilka
anställas i fruktansvärd skala af massvis uppträdande
insekter, såsom sträckgräshopporna i Gamla och Nya
verlden, ollonborrarna, sädes- och gräsmaskarna,
trädgårdens många skadeinsekter, malen och andra
skade- eller plågodjur i våra boningar o. s. v. En
del insekter äro besvärliga och farliga genom sitt
gift (se Insektbett). – Många af dessa skadeinsekter
skulle blifva menniskan öfvermäktiga, om icke deras
antal minskades af fiender, hörande till deras egen
klass. Läran om insekterna, deras utveckling och
deras lefnadsvanor kallas entomologi l. insektologi
och är otvifvelaktigt i praktiskt hänseende en af de
vigtigare för menskligheten. O. T. S.
Insektlika kräftdjur. Se Entomostraca.
Insektologi (af Lat. insecta, insekter, och
Grek. logos, lära), läran, vetenskapen om
insekterna. Se Entomologi.
Insektpulver, "persiskt insektpulver", benämnes ett
mer eller mindre fint fördeladt pulver, som nyttjas
till att döda eller fördrifva åtskilliga slag af
insekter. Det beredes af de torkade blomkorgarna af
Pyrethrum roseum H. B. och P. carneum M. B. Dessa
örter höra till nat. fam. Synanthereae Juss.,
kl. Syngenesia L., hafva vackra ljusröda eller
köttfärgade strålblommor och växa vilda i södra
Kaukasien och Persien. Äfven af den i Dalmatien
växande P. cinerariaefolium M. B. beredes
"insektpulver", hvars verkan dock är mindre
kraftig än det "äkta persiska insektpulvrets". Detta
s. k. "äkta" förfalskas dock ofta genom tillblandning
af pulveriserade blomkorgar af Anthemis-arter. Sådan
tillblandning upptäckes med mikroskopet lätt, emedan
Anthemis-arternas i pulvret medföljande frömjöl är
försedt med små spetsiga taggar, då deremot frömjölet
af Pyrethrum har trubbiga taggar och hvarje korn
tre porer. – Insektpulvrets verkan beror säkerligen
på dess halt af en flyktig olja, som verkar döfvande
och dödande på en mängd olika slag af insekter, såsom
vägg-ohyra, åtskilliga arter af lusslägtet, en del
mindre myror, malfjärilar (genom rökning med pulvret
å ett glödande jernbleck) och äfven kakerlackor
m. fl. Man har äfven rekommenderat insektpulvret
till invärtes bruk mot inelfsmaskar, men för detta
ändamål har det icke fått någon allmännare användning.
O. T. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
