Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Interrex - Interrogativ - Intersektion - Interspinal-ben, Mellantaggsben - Intertrigo - Interusurium - Intervall - Intervenera - Intervention
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(bestämd genom lott) tjenstgöra såsom
"mellankonungar". Efter republikens införande
utsågs interrex, i händelse konsulerna afgått utan
efterträdare, af patricierna, hvarmed enligt de flestes
mening skulle förstås de patriciska ledamöterna af
senaten. Det var häfdvunnet, att minst två interreges
skulle tjenstgöra – en hvar i 5 dagars tid –, så
att val af nya konsuler icke förrättades af den
först utsedde. Stundom följde flere interreges
på hvarandra. Man ansåg sig ej kunna undvara en
interrex, särskildt på den grund att auspicierna,
eller befogenheten att i folkets namn upprätthålla
förbindelsen med gudarna, måste fortplantas i
oafbruten följd. Deraf kom det sig ock, att ingen
annan än en patricier kunde blifva interrex. Efter
förlikningen emellan stånden förekom utnämnandet
af interrex mycket sällan; man utsåg oftast vid
förefallande behof en diktator med uppdrag att
förrätta val af konsuler.
R. Tdh.
Interrogativ (af Lat. interrogare, tillspörja),
språkv., "frågande". Interrogativ- eller frågesatser
äro af två slag: direkta, fristående (hufvud-)
satser, t. ex. (säg mig) hvem är det?, och indirekta,
beroende, objekts- l. subjektsbisatser, t. ex. säg
mig hvem det är (objektss.). Den direkta frågan
uttryckes kanske vanligast genom satsens ordställning
och accentuering (tonvigt, tonhöjd), t. ex. är det
N. N.?, det är (alltså) N. N.? I många fall inledes
den dock, liksom alltid den indirekta frågan, af
ett s. k. "frågeord". Sådana ord äro interrogativa
(frågande) pronomina och pronominaladjektiv,
t. ex. hvem, hvad, hvilken, hvilket, hurudan, adverb,
t. ex. hvar, hvart, hvarmed, huru, när, och partiklar
(konjunktioner), t. ex. månne (endast i direkt
fråga, till sitt ursprung en verbalform "månde"),
om, huruvida (endast i indirekt fråga). Frågande
satser förekomma mycket oftare än andra i förkortad
(elliptisk) form ("ofullständiga frågesatser"),
i det att det ord eller den ordförbindelse, hvarpå
hufvudvigten ligger, ensamt får företräda ett
fullständigt satsinnehåll, i regeln med anslutning
till en föregående sats (utsagd eller tänkt), som
lemnar de nödiga supplementen, t. ex. (Han har kommit)
Har han? Hvem? N. N.? När? o. s. v. - Jfr Pronomen.
O. A. D.
Intersektion (af Lat. inter, emellan,
och secare, skära), skärning, afskärning,
t. ex. intersektionspunkt, skärningspunkt,
intersektionslinie, afskärningslinie (mellan två
ytor).
Interspinal-ben, Mellantaggsben (Lat. Ossa
interspinalia), anat., de mer eller mindre platt-tryckta,
dolkformigt tillspetsade, bredare eller smalare,
vanligen små och korta ben, på hvilka hos fiskarna
de opariga fenornas strålar sitta fästa, och mot
hvilka dessa artikulera. Dessa ben hafva sitt läge
mellan ryggkotornas öfre taggutskott (spinae)
och de nedre taggutskotten hos stjertkotorna.
R. L.
Intertrigo (Lat., af inter, emellan, och terere,
nöta), med., hudlöshet (se d. o.) och rodnad,
uppkommen genom hudytors gnidning mot hvarandra samt
genom inverkan af urin, svett m. m.
Interusurium, Lat., "mellanränta", den godtgörelse,
som en gäldenär kan fordra af
borgenären, om han (dertill berättigad) före förfallodagen
betalar en räntefri (eller med lägre ränta än den
vanliga löpande) skuld.
Intervall (Lat. intervallum, egentl. afståndet
mellan tvänne palissader, af inter, emellan, och
vallus, påle), mellanrum, mellantid. – Musikt.,
afståndet i "höjd", d. v. s. i svängningstal,
mellan tvänne toner. I vår diatoniska skala benämnes
såväl detta afstånd sjelf som den högre tonen i sitt
förhållande till grundtonen med olika, från latinet
hemtade namn, alltefter afståndets storlek, sålunda:
prim (c : c = svängningsförhållandet 1 : 1), sekund
(c : d = 8 : 9 eller 9 : 10), ters (c : e = 4 : 5), qvart
(c : f = 3 : 4), qvint (c : g = 2 : 3), sext (c : a = 3 : 5), septima (c : h = 8 : 15) och oktav
c : c1 = 1 : 2). Prim, qvart, qvint och oktav kallas
i denna skala rena; sekund, ters, sext och septima
kallas stora, till skilnad från lilla sekunden (c :
dess = 15 : 16), tersen (c : ess = 5 : 6), sexten
(c : ass = 5 : 8) och septiman (c: b = 9 : 16 eller
5 : 9). Dessutom kunna intervallen ytterligare
genom en halftons sänkning blifva förminskade
och genom en halftons höjning öfverstigande. Ren
qvart, qvint och oktav, stor och liten ters och
sext kallas konsonerande, emedan de alla, i
högre eller lägre oktavomfång, ingå bland de hörbara
aliqvottonerna hos grundtonen; alla andra intervall
äro dissonerande. Den s. k. naturliga septiman (4 :
7) kunde dock närmast hafva anspråk på att äfven
kallas konsonans och lär nog i framtiden blifva som
sådan erkänd. Då intervallen öfverskrida en oktav,
kallas de nonar decima, undecima o. s. v., allt med
latinska namn, samt följa samma regler som motsvarande
steg inom oktaven (sekund, ters, qvart o. s. v.).
A. I.
Intervenera (Lat. intervenire), komma emellan,
träda emellan, medla. Jfr Intercedera. – Tertius
interveniens, Lat, mellankommande tredje person
(i en dispyt o. s. v.).
Intervention (af Lat. intervenire, träda emellan),
mellankomst, inblandning, ingripande; jur., i
allmänhet en persons inträdande i en rättsstrid, som
föres mellan andra. – Inom processrätten betecknar
intervention en tredje persons inträdande i en redan
mellan andra pågående rättegång för att "i saken
tala". En sådan nyinträdande part kallas intervenient
eller, enligt svenskt rättsspråk, mellankommande
part. – I vexelrätten förstås med intervention en
persons mellankomst i vexelaffären genom en vexels
godkännande (intervention till godkännande) eller
betalande (intervention till betalning), då denna
icke af den den omedelbart angifna trassaten godkänts
eller betalts. Interventionen kan härvid ske antingen
till följd af ett i sjelfva vexeln meddeladt uppdrag
(nödfallsadress) eller utan sådant (intervention till
heder i inskränkt mening). Interventionens betydelse
ligger deri att den förekommer eller åtminstone
förkortar den vexelrättsliga återgångstalan med
dess olägenheter och kostnader. Genom interventionen
befrias nämligen från vexelrättsligt kraf samtlige
de vexelgäldenärer, som följa efter den, till hvars
heder interventionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
